Den norska regeringen har meddelat att de vill förbjuda pälsfarmar i Norge med målet att avveckla alla pälsdjursföretag inom sju år. Det här är en underbar nyhet

MEN...
I Sverige så dödas varje år cirka en miljon minkar inom pälsindustrin. Dom lever sina liv i små gallerburar och de flesta dödas vid ett halvårs ålder.
Det är dags att vi förbjuder det i Sverige också!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Kinesiska myndigheter har nått en delseger i kampen mot luftföroreningar. I Peking och omkringliggande städer minskade mängden mikropartiklar i luften med en tredjedel under det sista kvartalet 2017, jämfört med året innan.

En av anledningarna är en ny tillfällig vinterplan för att undvika tidigare års rekordsmog.

Hittills har den här vintern i Peking varit något alldeles utöver det vanliga. Under vad som har brukat vara årets värsta föroreningsperiod har himlen i stället ofta varit blå.

Många dagar har det gått bra att gå ut - utan munskydd och de avstängda luftrenarnas tystnad har känts ovanligt inomhus.

2017 satte myndigheterna i storstäderna Peking och Tianjin och 26 kringliggande städer in nödåtgärder för vintern. Det innebär bland annat nya förbud mot uppvärmning med kol.

Det innebär också hårdare inspektioner i fabriker och tillfälliga produktionsstopp för stål- och cementindustrin, som ligger bakom en stor del av den farliga smogen. Den tillfälliga nödplanen gäller fram till mars i år.

I Peking innebar nödplanen för vintern att mängden farliga mikropartiklar i luften halverades de sista tre månaderna 2017, jämfört med samma period året innan.

Pekings borgmästare, Cai Qi, ser därmed ut att ha lyckats infria sitt nyårslöfte för tuppens år. Borgmästaren lovade ta krafttag mot smogen och att kolanvändningen skulle minska med en tredjedel i regionerna kring Peking.

Den nytillträdde borgmästaren hade press på sig att - i elfte timmen - uppfylla en central femårsplan från 2013 som för första gången satte upp absoluta utsläppsmål.

I den lovades att Pekings årsmedelvärde för luftföroreningar, mätt i partikelstorleken 2,5 mikrometer, skulle falla till under 60 mikrogram per kubikmeter luft under femårsperioden.

Med hjälp av den tillfälliga vinterplanen och tur med vindriktningen lyckades regeringen hålla löftet då medelvärdet för 2017 inte blev högre än 58.

Det är en lovvärd förbättring som enligt forskning kommer att minska antalet förtida dödsfall på grund av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar. Men det är en förbättring från en mycket hög nivå.

För att Pekings luft skulle uppnå Världshälsoorganisationens gränsvärde 10 skulle föroreningarna fortfarande behöva minskas till en sjättedel av vad man hittills lyckats uppnå med vinterns nödåtgärder.

Och kampen är långtifrån avgjord än. Miljöorganisationen Greenpeace i Peking konstaterar i sin senaste analys, att 2017 blev det år då smogen minskade som minst sett till hela landet, sedan den första åtgärdsplanen sattes in 2013.

Föroreningarna från mikropartiklar gick bara ner med 4,5 procent i Kina som helhet förra året.

Men Kina har nu har lyckats visa att det går att minska smogen genom regionala åtgärder och restriktioner i industrin. För att trenden ska hålla i sig måste omställningen från kol till förnybar energi fortsätta.

Miljöorganisationen Greenpeace uppmanar Kinas regering att så snart som möjligt publicera en ny åtgärdsplan mot luftföroreningar - lika ambitiös som den tidigare.

Likes

Comments

Den 1/12-2017 klubbades ett historiskt avtal i Washington DC om att skydda en stor del av Norra Ishavet mot kommersiellt fiske. USA, Kanada, Norge, Ryssland, Danmark, Island, Japan, Sydkorea, Kina och EU har skrivit under ett moratorium om att freda ett område lika stort som Medelhavet (2.8 miljoner kvadratkilometer) i minst 16 år.

Avtalet sammanfaller med att ett annat betydande marint skydd av Rosshavet i Antarktis idag träder i kraft, där 1,5 miljoner kvadratkilometer hav skyddas från all industriell verksamhet.

overfishingalongwesta009.jpg

Kommentarer från Frida Bengtsson, havsansvarig Greenpeace Norden:

“Detta är en historisk vinst för skyddet av ishaven och en dag värd att fira. Tack vare de miljoner människor världen över som kämpat för ett skydd av Arktis skyddas nu äntligen detta enorma område från destruktivt fiske. Vi hoppas nu att länderna under de kommande 16 åren ska komma överens om ett permanent skydd för denna del av ishavet för både kommersiellt fiske och annan destruktiv industri.”

“Även om enorma steg har nu har tagits för att skydda de centrala delarna av Norra Ishavet, är det viktigt att dessa länder också tar en progressiv roll i de FN-förhandlingar om skydd av internationella vatten som antas påbörjas nästa år för att skydda flera delar av ishaven både i norr och söder.”

Överenskommelsen för Norra Ishavet, som kommer vara juridiskt bindande, kommer automatiskt att förlängas vart femte år, såvida inte ett land protesterar öppet eller en vetenskapligt baserad förvaltningsplan för fiske tagits fram.

Norra Ishavet är under ökande press på grund av klimatförändringar och fyrtio procent av detta historiskt istäckta området har varit isfritt sommartid de senaste åren. När nya havsområden blir tillgängliga brukar fisket följa efter. Med detta avtal på plats kommer inget fiske kunna genomföras i de områden som historisk sett varit skyddade av havsisen.

Likes

Comments

​Som första stora stad i USA stämmer New York fem av världens största olje- och gasbolag.

– Vi tar striden direkt till dem som känt till konsekvenserna och medvetet misslett allmänheten för att skydda sina vinster, säger New Yorks borgmästare Bill de Blasio

Dessutom ska staden göra sig av med samtliga fossila innehav. Totalt handlar det om en divestering av drygt 41 miljarder kronor,

Bildresultat för new york

Tänk om fler städer och länder kan ta lärdom av detta så vi kan få lite förändring nu!

Likes

Comments

Plast i våra hav

Varje år hamnar runt 8 miljoner ton plast i haven och vi antar att det i dagsläget svävar runt 150 miljoner ton plast i haven, eller 580 000 plastbitar per kvadratkilometer och 51 biljoner partiklar av mikroplast.Och det bara fylls på. Plastproduktionen har skenat sedan 1950-talet, då allting började. Idag tillverkas 9 500 kg plast varje sekund. Under 2014 tillverkades 311 miljoner ton plast.

Hela 40 procent av plastproduktionen används till engångsförpackningar, och det är just engångsförpackningar som hamnar högt upp på tio-i-topp-listor över det vanligaste skräpet i havet. Engångsförpackningar är billiga, praktiska och väger lite och samtidigt har de ett litet värde för konsumenten. Återvinningsgraden av plast är låg, i Sverige återvinns 45 procent av plastförpackningarna.

Konsekvenser av plastskräp

En välkänd uppskattning är att det kommer att vara mer plast än fisk i haven år 2050 om inget görs.
Det mesta av plasten i havet syns inte; bara fem procent av allt skräp sköljs upp på stränderna igen – resten finns kvar i havet. Där hamnar nästan allt skräp på botten – bara en procent av allt skräp som hamnar i havet finns kvar i vattenmassan. En del av detta skräp samlas i stora skräpkontinenter, som kallas Great Pacific Garbage Patch.

I Sverige finns en hot-spot på Bohuskusten, där mängder av skräp landar varje år.

Marint skräp skadar över 600 marina levande djurarter. En uppskattning är att om utvecklingen fortsätter som idag kommer 99 procent av alla sjöfåglar att ha ätit plast år 2050.

Dags att vakna gott folk vi förstör inte för dig och mig....

Vi lämnar en jävla soptipp till våra barn och barnbarn!

Vad kan göras åt problemet?

Det krävs kraftfulla åtgärder för att stoppa nedskräpningen av våra hav från alla aktörer i vårt samhälle.

  • Kommunerna kan bidra med att försöka stoppa skräpet redan vid källan.
  • Producenterna kan bidra med att tillverka förpackningar som lättare kan återvinnas eller som hänger ihop och inte har lösa delar. Ett exempel är att korkarna på plastflaskorna sitter fast i själva flaskan. I framtiden kan producenterna få en allt större roll i arbetet med att minska nedskräpningen av plastförpackningar.
  • Konsumenterna kan bidra genom att till exempel aldrig skräpa ner, vara med och plocka upp skräp och genom att undvika onödiga plastförpackningar

Se till att ta tillvara på vår planet.


Likes

Comments

I november drog Greenpeace tillsammans med Natur og ungdom den norska regeringen inför rätta, eftersom dem anser att de bryter mot miljöparagrafen i den norska grundlagen, såväl som Parisavtalet, genom att utöka oljeborrningen i Arktis. Under torsdagen den 4e januari kom domen från Oslo tingsrätt.

Norska staten frikänns från ansvar för klimatskadliga utsläpp som orsakas av norsk oljeborrning och dess export och förbränning av olja utomlands.

Bildresultat för oljerigg i arktis

Vi är självklart besvikna över att rätten inte tilldömer den norska staten klimatansvar och det är extremt tråkigt att tingsrätten inte ser på klimatförändringen ur ett globalt perspektiv. I domen tas endast hänsyn till de utsläpp som görs i Norge när man även bör räkna med alla de miljoner ton koldioxid som Norge exporterar genom sin oljeexport.

Tingsrätten skriver: "Risken för både traditionell miljöskada och klimatförsämring är begränsad, och kompenserande åtgärder är tillräckliga", något som Greenpeace verkligen inte håller med om.

Samtidigt är det ett viktigt steg för framtiden att grundlagens miljöparagraf erkänns, och tillåts begränsa de miljöskadliga beslut som den norska staten kan fatta. Det kommer att ha betydelse för den fortsatta miljökampen inom andra områden.

Rätten skriver att de är eniga med Greenpeace och Natur og Ungdoms tolkning av norska grundlagens miljöparagraf 112, som en lagparagraf som faktiskt kan begränsa statens miljöskadliga beslut. Men oenigheten handlar om hur mycket som krävs för att överskrida gränsen för att bryta mot grundlagen, som säger att det är “statens ansvar att säkerställa framtida generationers rätt till en hälsosam miljö”.

Även om tingsrätten erkänner miljöparagrafen hävdar den att grundlagen inte kan hålla den norska staten ansvarig för den skada som norsk olja orsakar utanför Norges gränser. Detta är ett allvarligt misstag som tyvärr präglar resonemanget i domslutet. Staten har frikänts på fel grunder: klimatet klarar helt enkelt inte ny olja, där är forskningen kristallklar.

Atmosfären känner inte av om den norska oljan förbränns i eller utanför Norge. Den norska staten sviker därför framtida generationer. Tingsrätten legitimerar den navelskådande inställning som utgår ifrån att klimatkrisen håller sig inom nationsgränserna.

Även om detta inte är vad vi hoppades på, visar domen att vi är på rätt spår. Frågan om oljeborrning och klimat har lyfts högre upp på agendan och det är bara en tidsfråga innan politiker tvingas erkänna att det är oacceptabelt att borra efter ny olja i en tid av klimatkris.

(Källa Greenpeace)

Likes

Comments