Hej allesammans! Som många av er kanske redan vet så kom min pappa och överraskade mig här i USA i Januari. Jag tänkte skriva ett inlägg om hur det var och sedan lägga upp lite bilder.

Under helgen (19-21 Januari) så pratade jag med min familj hemma i Sverige, något jag brukar försöka göra minst en gång i veckan. Min pappa sa då att han hade pratat med Vicki och att hon hade sagt något om någon överraskning för mig den kommande tisdagen. Förväntansfullt gick jag och väntade under helgen samt måndagen medan både pappa och Vicki samt Coach Kase gav mig hintar om att något speciellt skulle hända under tisdagen. Under måndagskvällen började jag koppla ihop pusselbitarna och tänkte "tänk om pappa faktiskt kommer hit!". Under tisdagen var det nästan allt jag kunde tänka på och jag hade hela tiden den där överraskningen i bakhuvudet. Men inget hände. Inget speciellt under skoldagen, träningen eller när jag kom hem på kvällen.

Vid cirka 21 så smsade jag pappa och sa att det minisann inte hade skett något speciellt under dagen. Han lät förvånad och skrev att han kanske hade missuppfattat Vicki. Vi sa godnatt och jag gick sedan ut i köket. Vicki som hade droppat ett antal hintar kollade nu väldigt finurligt på mig med ett leende. Tiden gick och klockan blev 21.30 och jag bestämde mig för att gå och lägga mig så fort Kate åkte hem, som var hemma hos oss då. Helt plötsligt ringer dörrklockan på ytterdörren vilket var väldigt konstigt. Här går alla in genom sidodörren eller garaget och de enda som ringer på ytterdörren är en av Drews kompisar samt pizzabud, vilket var konstigt sådär vid halv tio på kvällen. Jag tänker direkt att det här har något att göra med den överraskningen pappa pratat om. Vicki lägger armarna om mig och leder mig sedan försiktigt ut genom vardagsrummet och till hallen där Bob redan har öppnat dörren. OCH DÄR STÅR PAPPA! Med mobilkameran i högsta hugg för att filma min reaktion. Även om det var något jag hade tänkt faktiskt skulle hända så var jag självklart i chock, men sååå glad att äntligen få krama om min pappa efter nästan ett halvår ifrån varandra.

En bild som togs precis efter att pappa kommit hit. Dagen innan så hade jag fått en armbåge i ansiktet under träningen och därför hade jag en blåtira (som blev mer och mer synlig de kommande dagarna)

Pappa kom alltså på tisdagskvällen och skulle bo hos oss till söndagen då han skulle åka hem till Sverige igen. På onsdagen så gick jag till skolan som vanligt och på kvällen så hade vi match mot Mentor, ett lag som vi vann över innan jul. Självklart så såg pappa framemot att se mig spela basket här och få möjligheten att träffa alla coacher och spelare.

Hela onsdagskvällen var en så kallad "international night" som mitt lag hade anordnat. Det hade de gjort för att hylla mig som utbytesstudent just den veckan då min pappa var på besök. Jag blev presenterad i JVs halvlek och fick då gå ut på planen tillsammans med pappa medan vår speaker berättade om mitt år här. Känslig som jag är så fick jag tårar i ögonen bara för att det var så himla fint. Vicki var där och kollade och hade på sig sin Sweden tröja som jag hade gett henne i julklapp. Sedan kom hela laget och alla coacher ut på planen och kramade om mig och vi tog massa bilder.

Jag och pappa

Hela laget

Några av alla Juniors i laget

Pappa, Coach Kase och jag

I omklädningsrummet så hade Lindsey dekorerat mitt skåp med Sverige tema och ute i hallen så hade hon satt upp Sverige flaggor på min poster. Jag vet inte om jag har berättat det tidigare men specifika spelare från varje sport får sin bild upphängd i hallen för att representera sin sport. I år så valde Coach Kase att alla seniors skulle få sin bild upphängd från Girls Basketball men hon sa att hon ville hänga upp min poster då jag också kommer lämna skolan det här året. Så vi är tre basketspelare från tjejsidan som har våra bilder upphängda i hallen tillsammans med spelare från de andra vintersporterna (brottning, kill-bakset, gymnastik, cheerleading).

Mitt dekorerade skåp i omklädningsrummet

Min poster som hänger i hallen

Jag fick även chansen att starta mot Mentor, något jag aldrig gjort här borta. Det var en häftig upplevelse, här borta så presenteras alltid startfemman och man får springa ut på planen tillsammans med de andra fyra. Matchen i sig gick väldigt bra och jag fick höra att det var min bästa match på hela säsongen - dittills. Det blev vinst med 13 poäng och efter matchen så åkte en del av laget, alla coacher samt jag och pappa till en restaurang i Medina för att äta middag. Hela kvällen var så rolig och jag är så glad över att jag är en del av ett så fantastiskt lag :D

Under torsdagen så kom pappa och besökte mig i skolan och var med under mina tre sista lektioner. Han kom precis i tid till skoltidnings lektionen där han fick prata om hur det är att jobba som journalist och inom media i Sverige. Senare under kvällen så fick vi även besök av en av pappas gamla kompisar från när han var över här, Chubby. Rätt så häftigt att pappa, Chubby och Bob är kompisar sedan 40 år tillbaka.

Både under torsdagen och fredagen så var pappa med under vår träning efter skolan. Det var så kul att han fick chansen att träffa hela laget och de uppskattade verkligen hans närvaro. Efter fredagsträningen så åkte vi hem och åt middag för att sedan åka och se filmen 'The Post' på bio, tredje gången för min del men första gången pappa såg den.

På lördagen så åkte vi först för att kolla på några av de yngre lagen som spelade på vår skolan för att sedan åka ut till Parma och träffa pappas gamla värdsyskon som han hade lyckats leta rätt på under fredagen. Han visade även sin gamla skola och huset som han bodde i för 40 år sedan.

På lördagskvällen var det dags för ytterligare en basketmatch, mot Euclid. Jag startade inte den här gången men lyckades ändå gå ut och göra min bästa match under hela säsongen (än så länge haha). I jakt på returer så insåg jag inte att jag lyckats med en double-double, vilket är att man är tvåsiffrig inom två kategorier. Jag hade när slutsignalen ringde 13 poäng och 11 returer. Det här var väldigt stort för mig då jag äntligen kände att jag presterade på den nivån som jag brukade göra hemma i Sverige. Efter matchen blev jag intervjuad av en reporter för lokaltidningen här i Medina. Han brukar kolla på våra matcher och ibland ta chansen att intervjua en spelare som har stått ut. Om ni vill läsa artikeln så finns den här: http://www.medina-gazette.com/High-School-Basketball/2018/01/29/Exchange-student-Bergholz-shines-in-Medina-win-over-Euclid.html

Det var en riktigt rolig vecka tillsammans med pappa som sedan åkte hem på söndagen. Jag trodde faktiskt att det skulle komma lite hemlängtan och vara tufft när han åkte men så var det inte. Självklart saknar jag honom men jag vet ju att han kommer tillbaka i sommar, och nu är det bara två veckor tills mormor, morfar och Lova kommer hit. Så jag har mycket roligt att se framemot.


Ha det så bra så hörs vi snart! :)

Kram

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Hej allihopa! Börjar ännu ett inlägg med att be om ursäkt för hur dåligt jag har uppdaterat här. Och skyller ännu en gång på hur upptagen jag har varit den senaste tiden. Det är inte bara basketen (även om det tar upp en stor del av ens tid här) utan mycket annat också. I det här inlägget tänkte jag iallafall berätta om hur min amerikanska jul var och hur det kändes att fira in 2018 här i Medina.

Jag kan börja med att säga att jag ÄLSKAR December, julmånaden. Det är en av de bästa tiderna på året enligt mig. Allt är så mysigt med julgranar, dekorationer, ljus och förhoppningsvis snö. Eftersom vi bor i norra delen av USA så är det väldigt kallt här. Det har varit under noll nästan hela December och därför har det också varit en hel del snö. Den senaste veckan har det varit så kallt som -20 grader!! Den enda positiva som kommer med den kylan är snön och vi hade iallafall en vit jul :)

Det här året var December så klart väldigt annorlunda för mig. Det kändes så konstigt att inte julbaka tillsammans med min familj, köpa julklappar med min lillasyster, åka skidor på julafton, och fira jul helgen tillsammans med min familj, mormor och morfar och min morbror. Hela julen var helt enkelt annorlunda, men annorlunda är inte dåligt. Jag hade en sååååå bra jul här borta i USA.

Som många av er kanske redan vet så firar man jul på juldagen. Man firar julafton men själva paketöppningen sker på juldagen. Den 24 December gjorde vi inte så mycket under dagen, jag kollade på Kalle Ankas Jul vilket är en tradition som jag ville uppehålla även här. På eftermiddagen så kom Vickis brorsa och hans familj hem till oss för att fira. Vi gjorde det enkelt och gjorde egna pizzor och sedan spelade vi spel och öppnade paketen från varandra. Det var supermysigt och kändes skönt att inte göra någon stor grej av det hela. När de drog hem senare på kvällen så slog jag in paketen som jag inte hunnit slå in tidigare. Jag hade beställt fyra paket ballerina kakor som jag la i julstrumporna som hängde över eldstaden (väldigt amerikanskt). Sedan hade jag köpt fyra tröjor med sveriges flagga där det stod SWEDEN till alla i familjen. Alla tröjor såg likadana ut design mässigt men jag köpte olika färger så att alla fick sin egna färg.

På juldagen så var det dags för paketöppning på morgonen. Det kändes så konstigt att öppna julklappar på morgonen och inte på kvällen som vi brukar göra på julafton. Jag fick så många fina grejer, både från min värdfamilj här och från min familj hemma samt mormor och morfar och våra familjekompisar i Sverige. Familjen här uppskattade verkligen paketen från mig och det kändes kul att kunna ge dem något som de kan ha kvar som minne av mig.

Efter paketöppningen så gick jag, Vicki, Jack och Tux på morgonpromenad innan frukost i skogen bakom vårat hus. Det var jättefint väder så det var en mysig promenad.

Resten av dagen spenderades med att förbereda för eftermiddagen och kvällen då hela Bobs sida av släkten kom över. Jag och Vicki lagade mat och fixade massa smårätter till lunch/middag. Allt var supergott och det var så mysigt att fira tillsammans med alla kusiner, farbröder och Bobs mamma. Det var även skönt att vi var så upptagna under jul helgen då det gjorde att jag inte hade tid att tänka på hemlängtan, vilket jag känt av några dagar innan jul.

Vicki älskar verkligen att hålla i middagar och tillställningar så även nyårsafton firades här hemma. Jag och Drew bjöd in hela vår vängrupp så vi var en hel del ungdomar och sen hade även Jack några av hans kompisar över. Vi åt, spelade massa spel och hade en jätterolig kväll. Nästan alla sov kvar här; vi tjejer delade på mitt och Drews rum och killarna tog vardagsrummet. Att fira nyår här i USA var så lyckat samtidigt som det kändes konstigt att fira "på egen hand" utan min familj och mina vänner från Sverige. Är verkligen så taggad på 2018 och även om det känns lite läskigt att bli vuxen så ser jag så mycket framemot det och alla andra roliga saker som är inplanerade det här året.

Kate och Kloe på första bilden och jag och Kloe på de två andra

Så det var lite om min jul och mitt nyår. Känns så sjukt att halva mitt utbytesår redan har flugit förbi, tiden går bara fortare och fortare.

Jag tänkte som avslut på det här inlägget slänga in lite andra julbilder från tidigare i December. Idag, femte Januari, har vi haft jullov i mer än två veckor. Egentligen skulle vi ha börjat skolan igår men både gårdagen och dagens skola ställdes in pågrund av temperaturen. Dock har vi haft basket träningar hela lovet samt spelat en turnering som vi för övrigt vann vilket var superkul! :)

Vår julgran

Till vänster har ni några av kakorna jag dekorerade. Till höger är en bild på Lindsey, Aly och mig innan vårt christmas party tillsammans med basket ligan

Från vår tjejhelg uppe i lakehouset. Melissa, Kate, Kloe, Kayla, Cali och jag. Så skönt att bara åka iväg från Medina ett tag tillsammans med tjejerna :)


Hoppas ni har haft en super bra jul och en bra start på 2018 :D

Kram

Likes

Comments

Hejsan hejsan! Det var verkligen längesen jag uppdaterade... men på senaste tiden så har det varit så mycket som har pågått så jag har varken haft tid eller ork till att blogga. Men eftersom att jag inte har hunnit skriva ett inlägg om Thanksgiving helgen så tänkte jag göra det nu :)

Onsdagen den 22 November så var vi lediga och det var första dagen på "the thanksgiving weekend" för oss. Det är inte alla skolor som har ledigt på onsdagen men vi hade iallafall det. Själva Thanksgiving är på torsdagen och då är alla lediga och alla affärer är stängda. Vi åkte till Bobs mamma för att fira högtiden tillsammans med henne och alla Bobs brorsor, hans syster och alla deras barn och respektive. Det var så kul att åka ut till henne i Parma då det var där min pappa var utbytesstudent när han var här för 40 år sedan. Vi körde förbi hans skola men hann tyvärr inte åka förbi huset där han bodde..

Thanksgiving var iallafall så mysigt. Jag hade träffat nästan alla släktingar innan förutom en av Bobs brosor och hans familj som bor cirka en timme härifrån. Vi kom dit vid tre och hjälpte till att laga mat, duka fram och sedan åt vi och umgicks. Jag och Drew är de yngsta av alla kusiner vilket är ovanligt för mig då jag är näst äldst hemma i Sverige med nästan bara små kusiner.

Bobs mamma och hans syster hade förberett nästan all mat. Det var skinka, potatismos, sallader av alla olika slag, bröd och sedan såklart the turkey tillsammans med stuffing. Allt var supergott och jag var verkligen sååå mätt efteråt. Alla blev rätt sega efter maten och det hade varit skönt med en nap haha. Sedan ställdes efterrätt fram vilket var pumpkin pie, äpple paj och små kakor. Det var självklart också gott men jag var så mätt så jag hann inte ens provsmaka the pumpkin pie.

I överlag var det en väldigt mysig dag och det var skönt att bara ta det lugnt och umgås med nära familj. Alla i släkten är så snälla och trevliga och det är alltid lika kul att höra hur de pratar om min pappa då de alla har träffat honom innan :)

På lördagen samma helg så var det dags för en annan stor högtid i den här familjen, nämligen the Ohio State vs. Michigan game. Det handlar då om amerikansk fotboll, som är väldigt stort här. Vi håller såklart på Ohio State vilket är en av de största universiteten här i Ohio. Vår största rival är då Michigan, vår grannstat, och varje år så möter de varandra just den här helgen. För några år sedan så skapades en tradition här, så kallad "the chili cook off". Familjen bjuder då in i princip alla deras vänner som är fotball fans för att kolla på matchen hemma hos oss. Om man vill så kan man ta med sig en hemmagjord chili och delta i vår tävling om vem som kan laga den bästa chilin. Jag och Kate bestämde oss för att vi ville ställa upp så hela fredagskvällen så stod vi och lagade mat, med lite hjälp från Vicki (vilket verkligen behövdes då ingen av oss hade lagat chili förut). Drew och Jack ställde också upp i två olika lag med några av deras kompisar. Hela huset var fullt med ungdomar som lagade chili under fredagen, jag och Kate var uppe i det vanliga köket och killarna var nere i källaren där vi också har ett litet kök.

Jag hade basketträning på lördagen mellan 12 ch 14 så jag missade första delen av matchen som började vid 12. Kate, Drew och Cole hämtade sedan upp mig och när vi kom hem så var det FULLT med bilar utanför huset (se bild nedan). Det var så mycket folk här och vi hade tv apparater på i både garaget, köket, källaren och vardagsrummet. Det var många vuxna men också en hel del av våra kompisar vilket var super kul.

I köket så hade 15 olika chilis ställts upp och massa små koppar och skedar som man kunde provsmaka med. Alla gick runt och provsmakade och sedan fick man rösta på vilken chili man tyckte smakade bäst. Under matchen så annonserades vinnaren och tyvärr så vann inte vår chili. Det var faktiskt en granne till oss som vann och han var verkligen värdig vinsten. Han hade odlat alla grönsaker som var i chilin och han hade själv skjutit köttet. Det enda han hade köpt var bönorna. Hans chili var riktigt god! Det fanns även chicken wings, donuts osv som folk hade tagit med sig, så ingen gick hem hungrig. Matchen i sig var väl inte så jätte intressant (om ni inte redan listat ut det så är jag inte ett så stort fan av just den sporten) men vi vann iallafall mot vår rival Michigan så alla var glada. Matchen slutade vid cirka halv fyra och efter det så åkte många hem men några stannade sent inpå kvällen.

Dagen efter så åkte jag och Vicki och fixade vår julgran. Vi åkte till Medina Christmas Tree Farm som hade hur många julgranar som helst. Det tog ett tag att gå runt men tillslut bestämde vi oss för en som vi köpte. Jag ser så mycket framemot julen nu!!!

Hela helgen var riktigt rolig tillsammans med familj, basket tjejerna och andra kompisar!

Tyvärr har jag inga bilder från Thanksgiving, men här är några bilder från fredagen då vi lagade chili

Till vänster har ni en bild på några av alla bilar utanför huset och till höger är 6 av de 15 chili som ställde upp i tävlingen, jag tog bilden efter folk redan hade börjat äta

Medina Christmas Tree Farm

​Det var lite om min Thanksgiving helg. Hoppas ni har det bra!


Kram

Likes

Comments

Hejsan!

Jag lovade ju tidigare att jag skulle skriva ett inlägg om hur det är att gå på high school här och hur mina ämnen är osv, vilket jag tänkte göra nu då jag har gått i skolan här i nästan 3 månader.

Jag kan väl börja med att säga att skolan är SÅ annorlunda här, på alla möjliga sätt och vis. Schemat är det samma varje dag, något jag redan har nämnt tidigare. Konstigt nog har jag inte tröttnat på mitt schema än och jag tror att det var väldigt bra i början då jag snabbt kunde lära mig var alla mina klassrum låg osv och att det är samma ställen varje dag.

För mig börjar dagen alltid med intro to journalism, en rätt så lätt klass enligt mig. Jag tycker att vi har kommit mycket längre i Sverige vad det gäller att skriva artiklar, recensioner osv och därför går vi igenom saker som jag redan lärt mig. Till en början så fokuserade vi mycket på att läsa tidningar för att se hur artiklar är uppbyggda men på den senaste tiden så har vi gjort allt fler uppgifter och olika projekt samt fått skriva artiklar själva, vilket är kul :) Mrs. Kriner som jag har i den här klassen är en av mina favoritlärare, hon är supersnäll, vilket också är en anledning till att det är ett kul ämne. I klassen så är vi elever från alla olika årskurser och vi har även haft en lärarstudent nästan hela den här terminen som också är jättegullig.

Efter intro så är det dags för spanska 4. Den främsta anledningen till att jag tog den här klassen var för att jag kommer behöva avsluta spanska 4 i Sverige när jag kommer hem och jag vill därför hålla uppe språket under mitt år här. Min spanska lärare är även ledaren för ICE club och jag gillar verkligen henne. Hon är jätteintresserad av olika länder och kulturer och frågar alltid om Sverige och hur det är i vårt land. Lektionerna är inte alls jobbiga då det mesta vi gör är att prata med varandra på spanska och diskutera i klassen. Jag har inte lärt mig så mycket nytt i den här klassen men det är som sagt bra att hålla uppe spanskan och vi pratar mycket mer än vad jag har gjort under lektionerna i Sverige, vilket är bra.

Min tredje lektion är Junior Language Arts. Min klass här är lite kaotisk och det är alltid mycket snack och många som inte fokuserar på det vi gör. Vi har jobbat med gamla texter som till exempel The Declaration of Independence och kollat på olika tider i litteratur historian. Just nu är vi inne på Romantiken och pratar om bland annat Benjamin Franklin. Det är intressant men också lite svårt med gamla texter då orden kan vara svåra att förstå. Läraren tycker jag om, hon är sträng men det är behövligt i den klass jag har.

Sista lektionen innan lunch är matte (Algebra 2 with trig). Det var väldigt svårt i början då det mesta var repetition för alla elever förutom mig. Men nu har det blivit bättre och jag har jobbat ikapp. Min lärare är bra på att förklara allt och vi antecknar alltid med hela klassen och sedan har vi quiz på det vi lärt oss. Dock så är det alltid mycket läxor i matten, nästan varje dag får vi läxor som ska vara gjorda till dagen efter, men det har varit hanterbart hittills.

Efter matten är det lunch och det är den perfekta tiden för det är inte för tidigt och inte för sent (vissa äter redan vid 10 eller inte förens klockan 13). Lunchen är också en grej som är väldigt annorlunda här. För det första så äter man alltid med samma personer och precis som i Mean Girls så har man som bestämda bord. Jag sitter med Kloe och Cali och sedan några av deras tjejkompisar, som alla är jättesnälla. För det andra så tar många elever med sig mat till skolan istället för att äta skolmaten. Främst beror det på att skolmaten kostar och den är inte jättegod och därför inte någon rolig grej att spendera pengar på. Som man säkert misstänker så är maten mycket onyttigare än i Sverige. Visst, det finns ju sallads alternativ osv men det serveras nästan alltid saker som hamburgare, pommes frites, friterad kyckling, cheesy dippers (som man doppar i sås) osv. Inte de nyttigaste alternativ. Men även de eleverna som tar med sig egen mat äter väldigt onyttiga saker. Massa snacks som chips, popcorn, kakor osv äts under lunchen och även under resten av dagen. Vicki gör alltid mackor till mig och Drew som vi äter till lunch och hon slänger även ner ett äpple, en energi bar och ett russinpaket.

Efter lunchen har jag study hall, alltså plugg tid i cirka 40 min. Det händer inte så mycket under den här tiden utan jag fokuserar på att försöka att få klart mina läxor så att jag slipper göra de när jag kommer hem. Att prioritera läxor under den här lektionen har blivit ännu viktigare nu när basketen dragit igång eftersom att man har ännu mindre tid under eftermiddagen/kvällen.

Sedan är det dags för Newspaper!!! Min absoluta favoritklass. Det är verkligen så kul att vara en del av skoltidningen. I den här klassen är vi bara 11 elever och det är Mrs. Kriner som är läraren här också. Det är så skönt att vi är så få och vi har verkligen kommit varandra nära under den här tiden. Det är ofta väldigt lugnt på lektionen och vi jobbar på våra artiklar eller hjälper varandra genom att läsa andras texter. Jag har säkert länkat sidan tidigare men om ni vill läsa artiklar skrivna av mig eller någon av mina klasskompisar så kan ni göra det här: https://themedinamite.com

Efter den här lektionen så stannar jag och en av de andra tjejerna i Mrs. Kriners klassrum då vi har study hall. Det är en annan grej som är annorlunda, lärarna har varsitt klassrum och eleverna flyttar runt under dagens gång. Det är alltid så mycket "trafik" i korridorerna eftersom att alla slutar samtidigt.

Sista lektionen för dagen är US history. Den här klassen är intressant och jag gillar historia men det är lite synd att de mest fokuserar på den amerikanska historien och inte på världshistorien. Min klass består till stor del av de som är ett eller två år yngre än mig eftersom att man tar den klassen sitt sophmore year (men eftersom att jag inte tog det förra året eftersom att jag inte var här så måste jag ta den nu). Det innebär också att många av mina klasskompisar är väldigt omogna och det kan vara stökigt under lektionerna... Inte ett jättebra avslut på dagen men det är åtminstone ett intressant ämne och jag gillar läraren.

Så det var "lite" om mitt schema. Jag har även förstått varför mitt år här inte räknas i Sverige. Vi gör så olika grejer och skolarbetet är så mycket lättare här än vad det är i Sverige. De flesta av våra prov är bara 1, X, 2 frågor och man behöver aldrig analysera saker på samma sätt som vi gör i Sverige. Sen så tar ju jag inte lika svåra klasser som många av mina kompisar här men samtidigt så är allt på mitt andra språk vilket kan komplicera saker ibland.

En sista sak som jag ville nämna som är annorlunda med skolan här är att man nästan bara har kompisar som går i samma skola som en själv. Hemma i Sverige kan man ha flera olika umgänges kretsar, till exempel de man gick i högstadiet med, sina gymnasie kompisar och sedan de man har lärt känna genom sporter eller andra fritidsaktiviteter och de här kompisarna kan alla gå i olika skolor. Här kan man också ha olika kompis kretsar men alla går på samma skola. Allt man gör på fritiden, oavsett om det är sporter, klubbar eller instrument så har det att göra med skolan. Man spelar för skollaget vad det gäller sporter och om man spelar ett instrument så är det skolbandet man spelar i. Det är det här som gör att skol samhörigheten är mycket starkare här än vad den är på gymnasium i Sverige och det skapar "the school spirit" som alla pratar om. Och det bästa är att det finns något för alla elever. Om man inte gillar sport så kan man gå med i någon av alla klubbar eller sjunga i kören osv osv. Det finns en plats för alla!

Några bilder från skolan. En av ingångarna, vår hall och vårt omklädningsrum

En bild på mitt lag, Medina High School Girls Basketball (MGB)


Nu har ni lärt er lite mer om hur skolan i USA funkar och hur det ser ut för mig på Medina High School :)

Kram

Likes

Comments

Hej allesammans!!!

Det var ett tag sedan jag bloggade men det har varit fullt upp den senaste tiden. Bland annat så hade vi ett Halloweenparty med ICE club (international cultural exchange club, vilket främst är för utbytesstudenterna) förra veckan. Det var tävling för bästa utklädnad, pumpkin carving och massa mat och godsaker.

Under själva Halloween vilket var i tisdags, så hade jag och några av baskettjejerna bestämt oss för att äta middag och sedan åka till ett haunted house. Själva lokalen var ett gammalt slakthus så det var själva "temat" på spökhuset. The haunted house var bra gjort och riktigt läskigt, så det blev mycket skrik och skratt. En riktigt lyckad Halloween! :)

Bild från Halloween festen med ICE club och en bild före vi gick in i spökhuset (Lindsey, jag och Ally)

Men iallafall, det jag främst skulle prata om i det här inlägget var tryouts som vi hade förra helgen. Vi har ju som sagt haft open gyms och fysträningar i princip hela hösten vilket har varit bra förberedelser. Förra fredagen var det dags för första dagen av tryouts, vilket är till för att tränarna ska se vilka de vill ska spela i varsity, JV och freshmen laget. Alla fyra åldersgrupperna (seniors, juniors, sophmores och freshmen) körde tillsammans.

I fredags var det ett tufft träningspass och vi hade en hel del fys och sprang en massa. Lördagen var det lättare men fortfarande hård träning vilket man kände i kroppen både under söndagen och måndagen. De gav oss ledigt under söndagen och sedan i måndags så hade vi vår sista tryouts dag. Det var mycket spel under den träningen och en del bollbehandling och andra drills. Under alla tre träningspassen så gick coacherna runt med anteckningsblock och penna för att skriva ner saker de såg. De berättade att det inte var till för att skriva ner om man gjorde ett misstag utan saker man gjorde extra bra, som till exempel hur bra man peppar andra, lyssnar osv. Det var lite nervöst att se de skriva ner saker men alla tjejerna som var där är så otroligt peppande och det är alltid lika kul att köra med dem, vilket gjorde att tryouts inte var så läskigt som jag hade förväntat mig.

Efter träningspasset i måndags så samlades coacherna i vårt omklädningsrum (där Coach Kase även har sitt kontor). Sedan kallades man in antingen en och en, två och två eller tre och tre för samtal och resultat om vilket lag man kom med i. Resten av spelarna var ute i hallen och sköt eller snackade. Det var många som blev inkallade innan mig och de fick både bra och dåliga nyheter. Vissa kom inte med i det laget de ville och andra blev inte uttagna till något lag alls och det var en del tårar. Jag har hela tiden satsat på att komma med i varsity och det har verkligen varit mitt mål och ett stort fokus sen jag kom hit. Jag var en av de sista tjejerna som blev inkallade och jag blev inkallad själv vilket jag hade väntat mig. Jag satte mig i soffan i kontoret med både Kase och Midlik framför mig (huvudcoach och en av assisterande för varsity laget). De började med att berätta hur glada de var över att jag är här i Medina och vilken ansträngning jag har visat under träningspassen. Sedan meddelade de att jag KOM MED I VARSITY!!!!! Jag blev verkligen så glad :D De pratade om massa annat efter det, som till exempel schemat den kommande månaden, matcher, nummer på tröjan osv. Jag gick ut ur rummet med ett stort leende på läpparna. Jack hämtade upp mig efter och alla i min värdfamilj gratulerade mig. Senare under kvällen så ringde jag hem till Sverige för att berätta för familjen där hemma och alla var så glada för min skull :)

Nu när tryouts är över så drar vi direkt igång med säsongen. Under november så har vi träningar varje dag efter skolan i cirka två timmar och helgerna är också oftast uppbokade. I tisdags hade vi vår första träning bara varsity laget och det var spänt att se vilka andra som kommit med eftersom att man under samtalet på måndagen bara fick veta om man själv hade klarat det eller inte.

Vi är nu tretton tjejer i laget och alla är verkligen så underbara! Att vi alla kommer överens är jätteviktigt med tanke på hur mycket tid vi kommer spendera med varandra de kommande månaderna. Bara under den här veckan så känns det som att vi har kommit närmare varandra och lärt oss mer om hur alla spelar osv. Det kommer definitivt bli en rolig säsong som jag ser så mycket framemot!

Vi fick även våra träningsställ under tisdagen vilket inkluderade två par shorts och två vändbara träningslinnen som vi ska använda. Det kommer även att beställas shooting jackets men vi måste bestämma logga och färg på dem tillsammans. Nu på tisdag har vi vår första träningsmatch vilket kommer bli nyttigt för oss. Det är bara fem spelare i laget som spelade med varsity förra året, resterande åtta är nya så träningsmatcher är något vi behöver många av. Vår första riktiga match är den 27 november så vi har ungefär en månad på oss att spela ihop oss.

Den första träningsveckan är snart över (vi har träning imorgon lördag). Det kommer nog att ta ett tag innan jag anpassar mig till att träna varje dag eftersom det är något jag inte är van vid i Sverige. Coach Kase pratade idag under träningen om hur viktigt det är med träningsnärvaro. Här kan man inte skippa en träning för att man har för mycket plugg. Nej, de enda två anledningarna för att missa en träning är sjukdom och begravning. Resten av tillfällena ska man vara där och om man är skadad så är det rehabilitering som gäller. Så det kommer bli mycket basket, men det kommer också bli sååååå kul!!!! :)

En bild på alla baskettjejerna, både varsity, JV och freshmen. Man kan urskilja de som spelar i mitt lag eftersom att alla har gröna träningströjor med Medina Bees loggan på sig (utom Hailey som har rosa tröja)


Så det här var ett inlägg med massa glada nyheter. Hoppas ni alla mår toppen!!

Kramar från en glad Klara i USA :)

Likes

Comments

Ytterligare en vecka som bara har flugit förbi. Det känns som att jag bara bloggar på helgerna men det är typ bara då jag har tid och ork till det. På vardagarna är det så mycket med basket, läxor och annat så jag hinner inte riktigt blogga då.

Den här veckan har iallafall varit bra. Den hemlängtan som jag kände av för några veckor sedan har inte kommit tillbaka vilket är super skönt. Jag har försökt att hålla mig upptagen vilket har funkat bra. I måndags så hade vi vårt sista open gym innan tryouts som börjar nästa fredag. Nu har vi inga fler basketträningar så det gäller att hålla igång på egen hand så att man är redo nästa helg.

I tisdags så var det vår sista obligatoriska träning med Mr. C. Det känns konstigt att säga men jag kommer sakna vår fysträning. Mr. C är så rolig och träningarna har varit jättebra. Men han kommer vara med lagen under säsongen så det är bra.

Under onsdagen tog jag det bara lugnt och pluggade efter skolan. Det har varit så mycket läxor och quiz den här veckan så det var behövligt. Jag tänkte skriva ett inlägg senare om hur skolan har varit den här första perioden eftersom att det känns som att jag inte har berättat så mycket om vad vi gör i skolan och på lektionerna.

I torsdags hade jag ställt klockan på 05.30 för en kvart senare hämtade Hailey och hennes mamma upp mig för yoga. En av baskettränarna höll nämligen i ett yoga pass för alla som ville klockan 6 på morgonen i torsdags. Det var segt att gå upp så tidigt men det var en bra start på dagen. Det var inte någon obligatorisk träning men vi var fortfarande cirka 20 tjejer där. Vi höll på i cirka 45 minuter och efter det fixade alla sig inför skolan, åt frukost osv. Nästa torsdag kommer vi också ha yoga och det kommer även fortsätta under säsongen, vilket kommer vara kul.

Efter skolan i torsdags så hade vi ett till träningspass med Mr. C. Den träningen var inte heller obligatorisk men han hade sagt att alla som ville kunde springa med honom. Vi skulle springa 5 kilometer (lite mer än 3 miles). Jag ville springa så Vicki skjutsade mig till platsen vi skulle mötas vid. Jag förstod redan innan att det inte skulle vara så bra uppslutning eftersom att många hade sagt att de inte ville springa. Men när jag kom dit så var det bara Mr. C och två andra tjejer, vilket var färre än vad jag hade trott. Iallafall, så sprang vi och det gick faktiskt väldigt bra. Det var en jättefin väg vi sprang på och mycket bättre än löp banorna vi har sprungit på innan. Efter löpningen så åkte jag och de två andra tjejerna, Molly och Mia och köpte glass på Handel's, som jag tycker är en av de bättre glass ställena i Medina!

5k i torsdags med stark uppslutning

På torsdagskvällen så åkte jag och kollade på Drew's basketmatch, precis som förra torsdagen. Han spelar inte för skolans lag utan han och hans kompisar har satt ihop något form av korpen lag som spelar en gång i veckan. Det är superkul att kolla på matcherna och alla föräldrar och mina tjejkompisar är där :)

I fredags var det dags för den sista hemma matchen i amerikansk fotboll. Temat var pink, orangea och kamouflage så jag lånade en rosa hoodie av Vicki eftersom att jag inte äger några rosa kläder haha. Det rosa temat har även att göra med stödet för cancer och under dagen hade man kunnat köpa rosa tröjor i skolan där det stod beast mode, varav cancer rosetten hade ersatt o:et. Själva matchen gick väl sådär men det var kul att vara där iallafall! Jag, Drew och Kate gick redan i halvlek för att vi var trötta. Senare på kvällen så åkte vi, tillsammans med några andra kompisar till AppleBee's vilket är en restaurang här i närheten. Stället var smockfullt med elever från skolan och alla hade rosa kläder på sig.

Pink out. På bilden till höger är det jag och Kate och till vänster Stephanie, Olivia och jag. Här kan ni också se tröjorna som jag pratade om


Hoppas ni hade en bra vecka!! :)


Kramar

Likes

Comments

Nu har hösten verkligen kommit till Medina. Löven har färgats orangea och börjat falla till marken och folk har börjat dekorera med pumpor inför Halloween. Men ändå så känns det inte riktigt som höst. Jag är van vid att det är kallt i Oktober, vilket det inte har varit här. Det kan fortfarande vara uppåt 25 grader på dagarna, vilket är ungefär som Sveriges sommar. Men den här helgen har faktiskt känts väldigt höstig.

Skolveckan gick jättefort, vilket jag tror berodde på att vi hade testing day i onsdags och fick sluta innan lunch. Alla juniors och sophomores var i skolan för att ta PSAT, vilket är något slags övningstest inför det riktiga SAT testet. Det kändes som att veckan flög förbi.

Det märks att när man kommer in i rutiner så går veckorna så mycket fortare och helt plötsligt var det fredag igen. Under veckan har jag skrivit på min artikel som handlar om skolans golf lag på tjejsidan. Den publicerades faktiskt nu i fredags och går att hitta här: https://themedinamite.com/6197/athletics/medina-swings-it/

Efter skolan i fredags så tog jag det bara lugnt. Senare på kvällen så plockade Drew upp Kate och hon åt middag här med resten av familjen. Vi beställde kina mat vilket jag aldrig har provat innan. Det såg så amerikanskt ut med de små lådorna.


Jag beställde någon beef rätt med fried rice, vilket var jättegott!

Resten av kvällen så umgicks jag med Vicki och hennes kompis Mrs. Nano som var över. Vi satt och prata och sen när Mrs. Nano åkte hem så bestämde jag och Vicki oss för att sätta på en film. Vi kollade på Knight and Day med Tom Cruise och Cameron Diaz. Vicki har tjatat länge på mig om att vi måste se den filmen för hon älskar den, och den var riktigt bra.

I lördags så var det dags för oss att fixa i trädgården. Under förmiddagen så hjälptes jag, Drew, Vicki och Bob åt att rensa undan alla de löv som hade fallit. Det var så många! Vi krattade, sopade garaget osv. Det gick snabbt med tanke på att vi var så många och med musik i högtalaren så var det inte lika jobbigt.

Chore-day som Bob kallade det

Under söndagen hade jag fullt upp hela dagen. Det började med att Claire, Kate och Olivia kom över vid 12. Vi lagade pannkakor (de kallar de swedish pancakes på samma sätt som vi säger amerikanska pannkakor). Det var verkligen så uppskattat av alla. Drew hade några kompisar över samtidigt och alla tyckte om pannkakorna, så de får jag göra igen :)


Swedish pancakes in the making :)

Claire och Olivia behövde dra ganska tidigt men Kate stannade länge tillsammans med Drews kompis Cole och vi fyra kollade på film. Efter det var det dags för middag tillsammans med några tjejer från basketlaget och Coach Kase. Under sommaren så hade tjejerna arbetat utifrån ett skott schema och de som hade skjutit mest skulle bli bjudna på middag av Coach Kase. Jag fick aldrig ett sådant schema men Kase ville bjuda in mig ändå, vilket var jättegulligt av henne. Vi åt på en restaurang som heter Tokyo som serverar sushi och annan japansk mat. Det coola var att de lagade maten framför gästerna. Så vi alla satt runt killen som lagade maten och han gjorde massa trix osv. Jag åt kyckling med fried rice och räkor, supergott!! Hela upplevelsen var så häftig och det är verkligen en restaurang jag ville besöka igen.

Lyckades inte ta så jättebra bilder men det var så häftigt, hela matlagningen var som en enda föreställning

Jag och Lindsey utanför restaurangen


Så det var lite om min helg. Hoppas eran helg också har varit bra :)


Kram

Likes

Comments

Nu är det dags för det andra inlägget om Homecoming, som kommer handla om själva dansen i lördags :)


Det har varit mycket förberedelser inför dansen. Jag har fixat klänning, skor, nagellack och bokat tid för att fixa mitt hår. Många av tjejerna går all in och går och gör manikyr, spray tans m.m. Men så mycket pengar ville jag inte spendera på bara en enda kväll, vilket jag nu i efterhand är glad över.

I lördags förmiddag så åkte jag och Vicki iväg till Jamie - frisören och kusinen, för att fixa mitt hår. Jag hade bestämt att jag ville klippa håret när vi ändå höll på och jag var sugen på att testa något nytt. Så Jamie klippte topparna och klippte sedan upp mitt hår lite. De kallar det för att göra "layers" och det får håret att se mycket tjockare ut. Jag blev jättenöjd, men man ser inte så stor skillnad förutom att det är mycket mer volym i håret nu. Efter att hon hade klippt det så lockade hon det och sprayade massa hårspray så att håret skulle hålla hela kvällen. Medans hon klippte mig så målade Vicki mina naglar i en grå färg, vilket matchade bra med min outfit.

Efter att Jamie hade fixat mitt hår så gick vi upp på övervåning där henens lillasyster, som är i 20-års åldern, gjorde min makeup. Hon går en speciell utbildning för att bli stylist och hon var jätteduktig. Jag som inte brukar använda så mycket smink förutom concealer ville ha något som såg naturligt ut, så det enda hon gjorde var att sätta på mascara och ögonskugga. Det tog sååå lång tid med tanke på hur lite smink det faktiskt var, men jag blev nöjd!

Vid fem så kom alla i vår kompis grupp över, vilket innefattade bland annat Kloe, Cali, Kate, Melissa, Travis, Cole och Justin. Då hade alla på sig sina finkläder; killarna i smoking och tjejerna i fina klänningar i alla olika färger och högklackade skor. Man är så van att se alla i skolkläder, vilket by the way är så mycket mindre uppklätt än det är i Sverige. Här går de flesta killar i basketshorts och t-shirts och tjejerna i träningsshorts eller jeans och med en vanlig t-shirt. Man ser inte många blusar, kjolar eller chinos, så det var kul att se alla uppklädda.

Första timmen här så var det foto tid. Vi i gruppen, som bestod av åtta tjejer och åtta killar, tog ett par gruppfoton tillsammans och sedan tog vi bilder i lite olika konstellationer. Alla föräldrar var också här och en pappa tog massor med bilder med sin systemkamera som han sedan delade med oss. Jag har massor av bilder som kommer i slutet av inlägget.

Efter det så åt vi middag allihopa. Vicki hade dekorerat borden jättefint och lagat fantastiskt god mat. Det var rostade grönsaker, olika sorters potatis och en slags fläsk file (tror jag?). Sedan hade alla andra föräldrar tagit med desserter så hela vårt köksbord var fyllt med olika sorters pajer, kakor och choklad doppade jordgubbar. Mums!

Strax innan sju så begav vi oss mot skolan. Dansen började inte förens 19.30 men det var bra att vi var ute i god tid med tanke på att det var trafik och mycket bilar på parkeringarna. På väg in så fick man visa upp sit student ID och sedan fick vissa elever blåsa i en alkoholmätare så att lärarna kunde se om man druckit eller inte. Både jag och Kate blev testade, men det var lite roligt eftersom att det var en basket tränarna som stod med alkoholmätaren.

En sidenote är att alla tjejerna hade klackar under tiden de tog bilder men efter det så tog de av sig dem. Så till dansen hade de flesta sneakers eller andra bekväma skor. Vissa gick till och med i foppa tofflor (crocs)!! Jag gjorde precis samma sak och självklart var det mycket pengar att spendera för att inte ens använda skorna på dansen, MEN jag vet att jag kommer kunna använda mina många fler gånger. De är svarta och kan gå med allt! Jag förstår inte riktigt hur många tjejer här kan köpa nya klackskor till varje dans och sedan inte använda de mer än på bilderna den kvällen...

Dansen var i vår gympasal som är tillräckligt stor för att hålla alla eleverna. Mot en av sidoväggarna (baseline) fanns en DJ och två stora skärmar som visade musikvideos från låtarna som spelades. De spelades bra låtar och alla dansade. Till en början så kände jag mig lite osäker med hela dans grejen men när jag insåg att nästan ingen annan kunde dansa så kändes det mycket bättre. Första halvtimmen eller så, så dansade jag med gruppen jag kom med plus en av tjejerna från laget, Hailey, som dejtar en av Drews basketkompisar. Sedan gick jag och Hailey vidare till några fler av baskettjejerna och dansade med de en stund. Men den större delen av kvällen så dansade jag med Taylor och hennes kompis Paige, vilket var superkul! :)

Dansen slutade runt tio och då åkte hela kompis gruppen, som Vicki kallar Drew's Crew, över till Cali. Där hade hennes föräldrar dukat upp med massa snacks och etterätterna som blev över från middagen innan dansen. Sen bestod kvällen av massa prat och Mean Girls. Jag älskar verkligen att vara hemma hos Cali, hennes hus är jättemysigt och hennes föräldrar är jättegulliga och roliga att prata med :D Killarna drog vid ett men de flesta tjejerna sov kvar hos Cali.

På söndagen fyllde Cali år så på morgonen firade vi henne med cupcakes och mysig frukost. Killarna kom tillbaka för att fira henne och sedan vid ett så åkte jag och Drew hem. Jag ringde min familj hemma i Sverige för att berätta om helgen och sedan träffade jag Claire och Olivia, två av Kates kompisar på kvällen. Vi åkte och åt på en Mexikansk restaurang och det var verkligen så kul att umgås med dem! :)

Det var ungefär allt jag hade att berätta om helgen. Det var verkligen skönt att jag var så upptagen med saker hela tiden då jag inte fick tid att tänka på hemlängtan. När jag pratade med min familj så kändes det mycket bättre än det gjorde förra torsdagen, så det är bra!

Här kommer några av de bilderna vi tog innan dansen:

Tjejerna

Hahaha Travis :')

Jag och Drew

Jag och Vicki, min fina värdmamma!

Melissa (Homecoming queen kandidaten) och jag

Jag och Kate

Alla tjejerna igen

Hela gruppen, Drew's Crew


Min första och sista Homecoming var verkligen toppen, jag hade så roligt!!! Hoppas ni också hade en bra helg :)


Kram

Likes

Comments

Hej!! Nu till ett glatt (och långt) inlägg som kommer handla om Homecoming week!!


I det här inlägget kommer jag berätta om vad Homecoming innebär och hur veckan innan dansen såg ut. Jag bestämde mig för att dela upp det hela och att göra två inlägg. I nästa kommer jag berätta om själva dansen :)

Homecoming är en stor dans som de flesta (vet inte om alla) amerikanska skolor har. Själva dansen är under helgen men det sker massa aktiviteter under veckan före. Veckan innan Homecoming så är det, eller var iallafall i vår skola, Spirit Week. Varje dag hade vi ett speciellt tema som man skulle klä sig efter. Eleverna på Medina var inte så jätteinsatta, och det var inte jag heller om jag ska vara ärlig. Men det berodde främst på att jag inte hade några bra kläder, för hela vår Spirit Week hade temat Music Mania, vilket var ett extremt svårt tema.

Veckan började med Band T-shirt day och man skulle alltså ha på sig en T-shirt med ett band på. Jag äger inte någon sådan tröja så jag valde att inte klä upp mig. Många andra elever gjorde det, eftersom att det var ett relativt lätt tema. Vissa hade tröjor med Metallica, Kiss eller AC/DC.

På tisdagen var det Blues day och även om det refererade till musik stilen så var själva principen att man skulle klä sig i blått. Jag har massa blåa tröjor så den dagen tog jag en av dem och ett par vanliga jeans.

Onsdag var det Tie Dye som var temat. Det är en speciell typ av tröja som har massa färger. Jag är inte något jättestort fan och äger ingen så jag deltog inte i det haha. Jag bifogar en bild nedan så att ni får se hur en sådan tröja kan se ut.

I torsdag var det nog det roligaste temat, Country Music Day! Även om inte alla country sångare ser ut som cowboys så var det så alla som klädde ut sig; cowboy-hattar, flanell skjortor och "overalls". En kille i min first period hade till och med en bandit mask. Country musik är väldigt stort här och mina värdbrasor ÄLSKAR det. Jag har faktiskt också börjat gilla vissa låtar bara för att jag hör dem så mycket i bilen med Jack och Drew. Det de lyssnar på är mer pop country eller vad man ska kalla det. Det var så kul att se alla utklädnader men själv så klädde jag inte ut mig. Låter som jag är jättetråkig haha men det var främst för att jag inte hade något som var typiskt country. När resväskan har en viktgräns på 23 kg så är en cowboy hatt inte något jag prioriterar att packa ner...

Fredag och sista dagen av Music Mania var det class color day. Varje klass blir tilldelad en specifik färg, som i de flesta fallen är kopplad till skolans färger. Medina Bees färger är vit, grön och gul och våra basketställ är vita och gröna. Seniors var gröna, Juniors vita, Sophmores svarta och Freshmen gula (kan ha varit tvärtom på de två sistnämnda, jag kommer inte riktigt ihåg). Det här var definitivt det lättaste temat och jag slängde bara på mig en vit långärmad tröja. Det var lite kul att se vilka årskurser alla tillhörde, eftersom att det är svårt att veta i vanliga fall.

Korridorerna var även dekorerade hela veckan efter temat musik. Jag hjälpte faktiskt till att dekorera en av dem förra söndagen, då min kompis Claire som är med i Student Council (elevkåren) och hon frågade om jag och Kate, Drews flickvän, ville hjälpa till. Claire är även class president, vilket betyder att hon är ansvarig för alla juniors när det kommer till event som Homecoming. Varje årskurs får varsin korridor att dekorera, så det är bara fyra stycken som har dekorationer. Sedan pågår en tävling under veckan där olika lärare bedömer vilken av korridorerna som är bäst dekorerad. Vår korridor vann!!! :D Det var så kul eftersom att jag var med och dekorera och för att Clarie hade lagt ner sååå mycket tid på att göra alla dekorationer.

På fredagen hade vi även ett pep rally, vilket är när hela skolan samlas i gympasalen för att tagga upp inför kvällens football game, the Homecoming game. Så under näst sista lektionen gick alla elever till gympasalen. Vårt skolband spelade och alla cheerleaders var där för att tagga igång oss elever. Under pep rallyt så annonserade de även vem som hade blivit Homcoming queen. Tyvärr så kom inte min kompis Melissa med i topp 5, vilket annonserades tidigare under veckan. Men alla kandidater var där och alla hade varsin eskort, alltså en kille i deras årskurs som de gick med. Alla kandidater plus deras eskorts var utklädda till kända duos. Ett par var Harry Potter och Hermione, ett par var Superman och Superwoman och ett annat var Lebron James och en basketkorg, haha. Alla här tar verkligen Clevelands sporter på största allvar. Många går rund med Cleveland Cavaliers tröjor och alla pratar om vad som hände i Indians match kvällen innan osv.

Under pep rallyt så hade de även en hela havet stormar tävling. Både Kate och Drew var med då de hade blivit tillfrågade av Claire att hjälpa till. Det var en kille och en tjej från varje årskurs och Drew kom faktiskt trea! I finalen var det två Seniors, varav jag känner båda. Tjejen är en kompis till en av tjejerna i basketlaget och killen är med i skoltidningen. Killen vann tillslut och eftersom att han är med i the football team så sprang hela laget ner från läktaren och ut på planen för att gratulera honom.

Senare på eftermiddagen var det dags för the Homecoming parade. Det är en stor parad som många klubbar, sporter och skolor i Medina deltar i, allt från lågstadiet till High School. I paraden åker alla kandidater för Homecoming queen med sina eskorts i fina bilar. Jag gick tillsammans med basketlaget och Mr.C, våran fystränare. Vi gick runt hela "innerstaden", som kallas the Square för att den är formad som en fyrkant med butiker på utsidan och en liten park i mitten. Därifrån gick vi emot skolan där fotbollsmatchen väntade. Längs med vägen stod människor vinkandes och vi kastade ut godis till barnen som stod vid vägkanten.

När vi kom fram till skolan så var det dags för football. Tyvärr så mötte vi Strongsville, ett väldigt duktigt lag, så vi visste redan innan att det troligen skulle bli förlust. Det var självklart tråkigt eftersom att det alltid är roligt om man vinner matchen dagen före Homecoming. Jag såg inte så mycket av matchen eftersom att vårt basketlag hade satt upp en dunk tank som vi behöva hjälpa till med. En dunk tank är en jättestor tank fylld med vatten med en person som sitter på en slags stol över tanken. Poängen är att man ska kasta en boll på en måltavla och om man träffar så "rasar" stolen och personen hamnar i vattnet. Alla baskettränare på tjejsidan var volontärer och vi lyckades även få med huvudtränaren på killsidan och en massa lärare. Varje person satt i tjugo minuter och under de minuterna kunde de hamna i vattnet hur många gånger som helst, beroende på hur många gånger folk träffade måltavlan. Större delen av kvällen så stod jag och hjälpte till och det var så roligt att se alla lärare och coacher hamna i vatten hahah. På grund av paraden så kom vi tyvärr för sent för att se Coach Kase bli "dunkad", vilket de flesta tjejerna var besvikna över. Men de glada nyheterna är att vi drog in mycket pengar. Vi tog betalt per kast och igår fick vi reda på att vi tjänat ihop 500 dollar. Efter att jag hjälpt till med the dunk tank så mötte jag upp min kompis Taylor från American History och vi kollade på resten av matchen som vi, precis som förväntat, förlorade.

Det var allt jag hade att berätta om Homecoming week. Som ni kan förstå så är skolan här väldigt annorlunda när det kommer till sådana här event. Det enda jag kan jämföra Homecoming med är balen vi hade i nian, som var så mycket mindre än det här, om man tänker på veckan innan själva dansen. Allt här är verkligen 10x större än var det är i Sverige och det är väldigt "typical american" som Vicki skulle sagt :-)

Bilder från the pep rally

Från the parade och the dunk tank

Jag, Taylor och the football game

Nästa inlägg kommer som sagt handa om Homecoming dansen och jag har massor med bilder att visa er!!


Kram kram

Likes

Comments

Det här kanske blir ett lite deppigt inlägg men jag tänkte skriva om hemlängtan, vilket jag fick uppleva den här veckan. Jag ör faktiskt förvånad över att min första riktiga hemlängtan inte kom tidigare. Innan jag åkte så trodde jag att jag skulle längta hem jättemycket, och självklart saknar jag tryggheten i Sverige och mina vänner och min familj men jag har inte haft någon riktig hemlängtan, förens i torsdags.

När jag vaknade på torsdagsmorgon så mådde jag inte så bra. Jag hade huvudvärk och kände mig lite hängig. Under dagen var jag lite nere bara för att jag inte kände mig helt frisk. Det var nog det som ledde till den hemlängtan jag fick. Jag hade inte pratat med min familj i Sverige på en vecka och jag hade så mycket jag ville berätta för dem. Så, under min study hall så skicka jag ett meddelande och frågade om de ville snacka senare under eftermiddagen, det ville dem. Jag var både glad och ledsen på samma gång, och misstänkte att jag hade hemlängtan.

Efter skolan så kände jag mig fortfarande hängig och var nere. När jag ringde hem så svarade mamma och hon frågade hur jag mådde eftersom hon visste att jag inte hade mått så bra under dagen. Jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken så jag gick in i mitt rum och när jag stängde dörren så kom dem. I några minuter kunde jag knappt prata utan att börja gråta men efter ett tag så lugnade jag ner mig. Pappa och Lova kom hem och satte sig med mamma för att prata med mig. Då grät jag ytterligare en skvätt men sedan blev det bättre och jag berätta om allt som skett under veckan. Det här var första gången det verkligen kändes tufft att prata med dem och första gången som jag grät när jag pratade med dem. Men som sagt, jag är förvånad att det inte skedde tidigare med tanke på att jag har väldigt lätt för att gråta.

En lite sjuk sak är att EF, organisationen jag åker med, hade skickat ett mail till mamma och pappa. De skrev något i stil med att deras barn nu har varit borta i två månader och att det kan vara en jobbig period men hemlängtan osv. Det här mailet hade de då fått bara någon dag innan jag ringde hem och grät. Och i torsdags var det exakt två månader sedan jag kom fram till Ohio. Ganska bra beräknat enligt dem måste jag säga.

I slutet av samtalet så sa mamma att det vore bra om jag prata med Vicki om allt, vilket jag hade planerat att göra. Så när jag lagt på så gick jag ut i köket och Bob frågade hur jag mådde och om jag hade lite hemlängtan. Jag antar att man kunde se det på mig. Då började jag gråta för tredje gången haha. Så Vicki krama om mig och tog med mig ut i vardagsrummet och sen satt hon och jag och prata, vilket var så skönt. Eftersom att jag är van vid att ha en mamma som jag kan snacka med om allt så är det skönt att min värdmamma också är öppen och lätt att prata med.

Jag skippade träningen den kvällen eftersom att jag kände mig hängig. Vicki trösta mig och gav mig en cupcake för att jag var ledsen och senare under kvällen när jag mådde lite bättre så åkte hon och jag och shoppa lite. Shopping löser nästan alla problem enligt henne, vilket jag måste hålla med om på ett sätt för det får en på andra tankar, vilket var allt jag behövde.

Att tänka på annat är nog det bästa hjälpmedlet mot hemlängtan. Förhoppningsvis kommer jag ur den här "hemlängtan perioden" snart. De senaste dagarna har jag inte känt av det alls men man vet aldrig. Det jag vet är att jag kommer längta hem många fler gånger, men det är inget fel med det.

Så, som sagt, det här blev ett lite deppigt inlägg. Men nästa inlägg kommer bli mycket gladare för då ska jag berätta om HOMECOMING!!! Until next time, ta vara på era nära och kära och vissa uppskattning till dem. Jag insåg aldrig hur mycket man tar saker för givet, som det enkla att få krama om sin familj, förens man inte har möjligheten till det. Så ta vara på det!



Massa massa kramar till er alla

Likes

Comments