Känslan igår!
För ett bra tag sen bokade jag träning för Heidi. Jag har längtat så mycket efter detta pass och igår var det dags. Jag har nu suttit och redigerat och jag har inte ord. Jag har fällt någon tår under redigeringen för jag har slitit så mycket med grunder med denna hund. Få honom att släppa mig, se hinder, se belöning. Ja jag tror ni förstår. Nu börjar det lossna. Igår tog han till och med belöning när Heidi kastade, det har inte hänt innan. Igår var jag så nöjd!
--Banan var en utmanande bana med många saker som är utmanade och som behöver tränas. Den största grejen tror jag för mig var, att ta sig från hinder 6 till 7. 6 var en tunnel under balansen och efter det ett hopphinder. Att jag skulle ta mig dit ´kändes helt omöjligt, framförallt mentalt, 1 jag skulle inte snubbla på balansen, 2 jag skulle inte krocka med hunden. Jag har markerat det i filmen när jag vid ett tillfälle lyckas och ta mig förbi balansen och ta det där hopphindret.
De närmsta runt mig vet vilken utveckling vi gjort. För andra kanske det inte ser mycket ut för världen. Men jag gick och la mig med en grym känsla igår. För JAG VET vilken utveckling vi gjort tillsammans, Ymer och jag <3
Tack bästa Heidi och tack brorsan för träningssällskap!