Header

helgen är det tävling, endast på "skoj" kan man säga för oss då vi redan är kvalade och då Brimi inte alls trivs med hemmabanan (brukar komma många läskiga travhästar) så spänner han till varje gång han kommer dit. Just nu försöker vi endast hitta tillbaka där vi ska komma ut från banan med en positiv ritt.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Så mycket upp och dubbelt så mycket ner, Phu denna häst ena stunden kan jag känna mig uppe bland stjärnorna för att sedan dras ner till jorden och inse att träningen ska starta om. Vad ska jag göra med ditt huvud?

Kanske det inte bara är ditt huvud, det är mitt också, traven spökar igen, så nu går det i en balans om det blir något FM iår, alltså suck! Det jag har längtat mest till, ordnat boende, resa ALLT! och känner att allt dras ifrån mig för att jag inte kan vara klar i huvudet och fokusera på problemen för mycket. Nej nu skärpning.....och en resa till Sverige till Danni!!...

Likes

Comments

Att redan sitta på en häst som väger 7 gånger mer än mig som är både fruktansvärt känslig, mycket nerver och energi är redan en sak jag måste tygla och fokusera på men att sedan ha folk i nacken som sitter och väntar på minsta lilla fel jag gör är fan värre. Eller klart det är värre, vad annars skulle det vara?.

Sedan jag kom hem från Island har det faktiskt *peppar peppar* gått bra, men varför har det gått bra? Jag kom hem med ny motivation och inspiration, nya träningssätt och förbättrat mig själv både som ryttare och skötare. Jag behandlar t.ex. Brimi som den kung han tror han är. Varför? Han är en otrolig känslig individ och är väldigt rädd av sig och jag har velat ha mer pondus i honom, han flyger till varje gång en häst rider om honom.

Men sedan jag medvetet har skämt bort honom, lärt honom sånt jag aldrig vill ha någon annan häst att göra så kommer han in på banan och vet att han är kung, han syns och vet det. Men jag lägger upp min planering även så, han är dock väldigt stark och stor, men han skulle aldrig göra något dumt.

Men sitter de där människorna och bara väntar, väntar på att jag ska göra nått dumt, minsta lilla bild eller film som jag eller någon annan lägger upp och dessa analyseras och sprids runt att jag "tränar si", eller "tränar så". Det är fruktansvärt hur denna sport fungerar.

Sedan jag kom hem från island med all den nya motivationen, nya redskap och viljan att förbättra mig, hästarna och häståland så vad har jag hunnit med? Allt, men vad har jag fått tillbaka?, skit och mera skit på grund av att människor inte kan vara glada för andra.

Tack och lov har jag även så många fina och fantastiska människor som står runt mig, ett team. som hjälper och stöttar mig i tröga stunder som vill att jag satsar, vill att det går bra för mig. Men även jag låter elaka kommentarer och pikningar rinna av så finns de alltid en liten del kvar, som jag själv lägger allt för stor energi på och funderar över. Har jag gjort fel, är hästen dålig?, är jag inte tillräckligt duktig? nä jag kommer aldrig bli någonting.

En liten kommentar kan faktiskt få en människa att lägga av helt, vi har haft många tvister på Åland och jag är en sån där som vill att alla ska vara glada för varandra, stå bakom varandra och kämpa vidare. Jag hjälper till att köra vänners hästar hit och dit, jag hjälper där jag hinner.

Hästen är inte samma spända häst som han var för 3 år sedan, varför? jag har lagt ner så jäkla mycket tid på denna kille. Det är sällan folk som endast ser oss 5 minuter inne på en bana som inser hur mycket jobb det ligger bakom. Och de där 5 minuterna inne på banan bedöms endast helheten där och då, den analyseras inte bara av domarna som säger var vi är för stunden i träningen utan den döms även av de där som bara väntar på misstag från oss.

Brimis träning är jag så noggrann med, jag vet varje centimeter av honom och kan hans rörelser i huvudet, jag kan säga att jag kan han utan och innan, men än letar jag efter alla knappar på honom. Än gör jag misstag, än lär vi oss och än kan vi förbättra oss.

Varje vecka planeras utifrån tävlingar, träningar, kurser, hovslagare och massör. Ett varierat arbete och mjukhet är A o O för Brimi och där trivs han. Med hjälp av ett bra team har vi börjat bygga upp en ny häst. 15 år och bättre blir han.

Varje dag kämpar vi och det är stora vågar vår träning går genom, ibland är det upp och ibland är det grovt ner. Att hitta en balans är en knapp vi ännu saknar men vi lär oss och endast för att man ser oss 5 minuter inne på en bana betyder inte att man har rätten att döma oss och lägga en grov och negativ klang över hur min träning ser ut.

Efter denna tävlingssäsong så dessa människor som gärna ser ner på oss och vill att de går dåligt, jag erbjuder gärna en ridtur på denna nervhäst. Kom ihåg att andas när ni är där uppe.

Likes

Comments

Sånna här dagar (trots vädret) vill jag bara vara i stallet och stanna där, aldrig fara därifrån och strunta i allt som heter skola. 

Likes

Comments

Jag har inte ridit Daladis mycket sedan hon fick skor på sig efter vilan, dock har jag kört extra träning utan mig på ryggen. Då hon är rätt liten och nätt med stora gångarter är det svårt att vara en unghäst med dålig balans + att lägga en ryttare på henne så blir hon endast mer obalanserad. Under förra veckan bestämde jag mig att hon kommer nu endast ett tag framåt få komma med på ridturer, springa med som handhäst / fritt utan mig på, ta henne med fyrhjulingen etc endast för att hon ska få hitta sin grundbalans.

Hade henne med fyrhjulingen första gången förra veckan, med Dimbra mellan henne och fyrhjulingen endast som mentalt stöd då Dimbra älskar att springa med fyrhjulingen. Och detta gick superbra! Vi ska ta henne med lite extra denna vecka. Förutom detta så har hon som sagt varit med som handhäst med mig och Brimi samt Dimbra två dagar. Vi brukar även släppa henne att hon får springa löst en väg på ca 3 km enkelväg, där det inte kommer bilar eller andra motordrivna fordon. Hon älskar att springa med och fritt, hon får sträcka ut sig och ta i på ett annat sätt än när hon springer som handhäst.

Dock hade hon en sådan fart senast så hon tog av sig ena skon, så idag kommer Emma och lägger på den igen. Så mycket rörelse i en så liten häst, hon är så spännande att arbeta med och jag älskar hennes huvud. Glad och har sådan positiv energi att arbeta.

Bara jag får in lite knappar etc planerar jag att ta en lektion för Danni i sommar med henne för att få lite andra ögon på henne samt se lite vad han tycker om henne, ifall att det är något som kanske skulle vara intressant att visa 2018. Min dröm är absolut att visa henne och jag skulle absolut kunna tänka mig tanken att spara och lägga undan för att lämna henne hos Danni för träning och visning. Men viktigt att få ett uttlåtande, dock kommer jag inte ge upp. Över medel är hon absolut, det är jag hundra på men över 1 klass är osäkert men drömma kan man.

Men 2 klass det känns inte helt omöjligt, men drömma kan man. :)


Likes

Comments

Under helgen deltog vi på Stormurs vårkval, vi tävlade i V1 och T1.

T1 an var på förmiddagen och Brimi kändes mjuk och fin, vi kom in på banan och han spände till sig eller jag, okej jag vart spänd så vart han spänd. Arbetstempo kändes stadigt och så bytte vi varv och första steglängsökningen var han inte med mig riktigt och tappade takten och flög fram som en bomb kan jag säga. Men till den andra var det mycket bättre flyt.

Min tanke till steglängsökningarna är i grund och botten att steget ska längas inte hastigheten i första hand, steget och sedan farten. Förut handlade det endast om fart men i dagens läge ska de länga steget samtidigt som de ökar. Ökade var inte desto mer problem det är mest att sitta och njuta på honom.

Hästarna fick en ordentlig paus mellan starterna och till V1 an var han ännu mjukare och finare med mycket tempo och energi tyckte jag dock gjorde jag grova missar som inte var till min fördel. Tappade traven pga att jag gjorde för stor halvhalt (känslig häst), det resulterade i att han vart spänd i huvudet och slutade trava. Det är inget att göra åt när han blir så det är endast att acceptera. Men annars kändes han fin genom programmet.

T1:an tog vi ett FM kval så nu blir det en resa till Ypäjä i sommar, samt så fick 1 an - 3an rosetter och vi tog tredjeplatsen, härliga oss! Brimi var för övrigt som en kung med tanke på hur hemsk han var att rida förra veckan.

Likes

Comments

Stor fest och hästletande, under helgen har det varit den årliga vårskåhlen, en finare middag med mycket trevligt sällskap. På morgonen var vi ett gäng till stallhagen för lunch och öl för att senare fara hem och göra sig i ordning till middagen.

En härlig kväll ute, dansade till fötterna nästintill blödde som slutligen slutade i Mias soffa med en katt som vaktade mig hela natten. Vaknade vid 7.30 och den stirrade djupt på mig och om jag läste tankarna rätt var det att den ville att jag skulle somna om haha, allt för tidigt att vakna om jag gick och la mig vid 04.00 tiden.

Syrran kom efter mig ca 12 för att sedan börja bege oss mot båten för att ta oss över till Sverige där vi var och tittade på tre hästar, två av dem var på samma ställe. Åldrar mellan 1 - 4år, den första fyraåriga stoet var mest utbildad men ännu inte haft ryttare på sig ute etc, endast på lina som åkt. För mig tilltala hon mig inte alls, men de var inte jag heller som skulle ha häst. Den var känslig mest över var han stod i longeringen, minsta lilla framför så var de tvärstopp och i mina ögon var den lite väl känslig för stopp. Men som sagt inte jag som ska ha häst och ingen häst som tilltalade mig.

Syrran ska sälja sin egna uppfödning efter hennes fina sto Freyja, så den hästen som ska ta dimbras plats ska vara något extra häftigt. Vi for till nästa gård som låg väldigt nära. Kollade på den ena som var fyra år, såg mycket lovande ut och sedan ettåringen i hagen, vi kunde inte säga så mycket om den då vi endast kollade på den i hagen. Men sen var det en fjärde häst som vi kollade på och vi vart otroligt intresserade av den så nu är de bara att vänta och se vad det blir.

Men den var jättefin, otroligt lärorikt att kolla på hästar, åka runt och testa. 

Likes

Comments

Tove har haft specialpris på sina behandlingar denna månad, passade på att klämma in en extra genomgång av Brimi, det passar helt perfekt i schemat när vi ska träna för Danni nästa vecka + att göra vårt första kval på söndag nästa vecka.

Brimi har känts verkligen superfin och Tove var nöjd med både hur han kändes och våra prestationer under istölten (Hon är uppfödare till Brimi). Såhär redo har han aldrig känts för tävlingar och så fin, och jag känner att än har han kvar att ge, detta är inte toppen för han. Han kan bli ännu bättre, styrka och mjukhet.

Det Tove gör är bl.a. massage, knäcker och ger en djupare behandling av muskler etc samt IR (Infra rött ljus), det har hänt fantastiskt mycket sen hon började med Brimi. Han var hård som en cementklump, hela han verkligen. Manken kommer aldrig bli bra tror vi men de gäller att träna utifrån det man har bara och acceptera det. Men trots det så har han känts fin och redo.

Denna helg kommer bli väldigt lugn då jag har massor att göra hela helgen så även det passade in bra med toves behandling, men på måndag kör vi igen med longering med inspänningar. Tisdag utritt, övergångar. Onsdag mjukhet, lösgörande. Torsdag, träning för Danni. Fredag vila. Lördag longering hemma och ovalbaneträning ett lättare pass på lördag kväll framme på toftinge och söndag tävling.


​Min kung, och det vet han om <3

Har skämt bort honom lite, han brukar ALDRIG tigga eller liknande men nu har han t.o.m. börjat (så otroligt försiktigt) men så sött, nog för att jag är helt emot detta men att Brimi börjar visa lite känslor (äntligen) så tycker jag om det, han är en kung och ska behandlas därefter. Han är 15 år och skulle aldrig bitas eller nafsas, vem som helst kan leda honom, borsta honom även syrrans barn han skulle aldrig röra sig 1 cm ens när de håller på (mest för att han är så rädd, haha men han skulle aldrig våga röra på sig).

Brimi är en häst med hjärta av guld, och gör allt för ryttaren och är så nöjd. Dock visar han inte så mycket på sidan om ridningen, de enda är när han ska ha mat då står han vid grinden och tittar på mig tills han får nått. Han gör inget han bara står och tittar.

Likes

Comments

Daladis fick skor i fredags och nu har vi börjat fara ut och rida, jag började med henne igen egentligen för 2 veckor sedan med grunderna på åkern nu ska vi endast ha skoj och fokusera på utbildning. Såhär är hon jäkligt lätt och förstår allt.

Hon har redan börjat fatta grejen med skänkelvikningar, vi tar ett steg i taget. Hon är otroligt lättlärd men här är det otroligt viktigt att vara konsekvent men ändå förstående, minsta lilla tanke som är åt rätt håll är det beröm. Även fast hon inte korsar så är det beröm bara hon tänker rätt.

Men åt det konsekventa hållet får hon inte hitta på saker, stå och skrapa när hon ska vänta, får inte gå vart hon vill på ridturer (typ byta sida på vägen om jag inte ber om det etc.), hon är i det stadiet där hon suger åt sig ALLT, allt är nytt och alla grejer lär hon sig. Hon vill lära sig så om man lär henne nått hon egentligen inte får med en tanke "Hon är bara liten hon lär sig sen", men hur blir det sen egentligen? Värre skulle jag säga.

Om nu Daladis får lära sig att skrapa med hovarna av otålighet hur ser det ut om 5 år? Hon fick ju göra det när hon var 4 år, då gissar jag t.o.m. att det problemet har förvärrats i några omgångar, och om hon väljer att gå till andra sidan av vägen mitt på en ridtur? Mitt i allt kommer det en bil och du kan inte styra henne tillbaka, eller att hon blir arg och börjar skena eller bocka etc, okej nu tar jag lite i, men ni förstår kanske min tanke?

De är väll lättare att göra rätt från början och få unghästen att förstå "jaha okej jag fick inte göra såhär, okej då gör jag inte det", istället om 5 år "Jag fick göra det när jag var liten, så nu blir jag arg på dig!". Det är så lätt att det blir fel och om man är noga från början undviker man så många problem senare i livet, eller hur tänker ni?

Daladis blir min drömhäst, hon blir vad jag gör henne till och hon älskar att träna och vill verkligen vara med. Hon kommer alltid i möte i hagen och står redan och gnäggar när jag kommer med bilen och hoppas på att det är hennes tur. (Kan säga att hon har gnäggat nästan hela vintern när jag kommer, det har kliat så många gånger i fingrarna att låta henne stå kvar i hagen och vila). Första gången jag tog henne nu efter vilan stod jag och vissla hon tittade upp och var verkligen en liten millisekund "Menar du mig?... på riktigt?!" ... sen kom hon travande/galopperande emot mig och la huvudet själv i grimman haha, lyckligare häst fick man leta efter.

Likes

Comments

I vardagen tränar jag alltid med tränsbett (rakt bett), Det är endast vid programridning / tävling jag rider med pelham men annars aldrig på träningar för instruktör då mitt mål är att jag ska kunna rida utan hävstångseffekten på tävling. Brimi och jag tränar varje dag på en hållbar form och överlinje, den har blivit otroligt bättre men det är lång väg kvar.

Han har alltid haft en mycket orolig form och med pelham är han otroligt stadigt jag rider med den övre tygeln som går till det "Vanliga" bettet och hävstången finns där endast som stöd inget annat om jag ens använder den.

På bilden till vänster använder jag tygeln som stöd, den finns där men åt det lösare hållet. och bilden till höger hänger den verkligen helt lös. Dock har jag bytt tyglarna nu att de typ blir "korsade" för att lättare kontakt.

Brimi har verkligen blivit en annan häst han är mjukare och lättare att rida och jag känner själv trots min lilla storlek att jag kan få honom mjuk som en gummiboll och behålla energin. Det har varit det största problemet för mig, lilla jag är som en liten vante på honom men jag tränar styrka nu 4-5 gånger / veckan och det har räddat mig mycket, inklusive tips och idéer av James och Danni.

Likes

Comments

Instagram@jdkarlsson