OCH DÄR KOM SKRÄCKEN!

Godmorgon från en tröttfia.. 

Pang sa det.. från ingenstans så vände allt med tankarna kring förlossningen. Jag ska vara ärlig och säga att jag har inte alls haft i tanke på något kring förlossningen tidigare. Iallafall ingen skräck kring det eller någonting åt det hållet alls. Varit så lugn när man både pratat och tänkt på det, jag har menat på det att så länge mini kommer ut och är frisk och jag även mår bra efter allt så spelar inget annat någon roll. Och absolut håller jag fast vid det fortfarande.. men all skräck kring smärtan, hur allt kommer gå till, alla känslor, hur man kommer vara när man väl ligger där med värkar, allt som KAN hända osv gör att skräcken börjar slå till nu kring det rejält. Vet inte om det nu är för att man vet om hur förlossningen ska gå till, att man ska förlösa på vanligt vis och man kan mer sätta sig in i det på ett annat vis att det är så det kommer vara. Innan visste jag inte och då kanske det inte blivit klart för mig om alla tankar och känslor kring det heller. Inatt var fruktansvärt och i kombination med mina panik och ångestattacker jag haft under graviditetens tid som jag även skrivit om tidigare (om ni missat så finns inlägget ) så kan man utesluta att den varit ångestladdad och inte särskilt många timmars sömn har man fått. Så i en mixande kombo har denna natten bestått av panik, ångest, smärta från rygg och höfter vilket lett till en natt med få timmars sömn, om man nu kan räkna upp det till timmar..

Jag bearbetar det så gott det går men det är svårt och jag tror inte jag är ensam om att känna så under sin graviditet, eller? Är där någon som känner likadant eller kände likadant? Hur bearbetar/bearbetade ni det under er graviditet? Var alla skräck tankar och känslor kring förlossningen som ni hade under graviditeten så illa när ni väl skulle föda?

Berätta och dela gärna med er!

Gillar

Kommentarer

sjosefine
sjosefine,
Jag var tvärsäker på att något skulle hända under graviditeten, så L skulle dö eller så men inget hände. Sen var jag tvärsäker på att förlossningen skulle gå galet till, så L skulle få någon skada, dö eller att något hände med mig. Visst, sluttampen på förlossningen utan kraft, ork, för trångt så det blev sugklocka och klipp var inte roligt men jag slapp snitt och jag överlevde och L kom ut och var levande och är den finaste människan jag någonsin sett. Jag tror att det är normalt att oroa sig eller känna skräck eller rädsla. Det är en stor grej att vara gravid och föda barn. Prata med din bm om att få prata med kurator eller besöka auroramottagningen, det tror jag kan hjälpa dig ❤
nouw.com/sjosefine
juliamalmgren
juliamalmgren,
usch, känner så som du också gjorde att hon inte ska andas när hon kommer ut, eller att de gör så ont att jag inte klarar av det eller några andra komplikationer. är verkligen så rädd.. får prata med min barnmorska imorgon kring det och se om hon har några tips eller råd. kanske läsa på lite kring smärtstillanden som finns och lite kring hur en förlossning kan se ut för att få ett hum om vad som väntar en och vad man har för möjligheter, kanske lugnar mig lite då 🤷🏽‍♀️ tack för tipsen fina du! ❤️
nouw.com/juliamalmgren
sjosefine
sjosefine,
Jag besökte auroramottagningen och fick prata med en barnmorska på förlossningen och gå på studiebesök där, jätteskönt att ha varit där innan det var dags!
Min förlossning gick inte alls som jag "tänkt". Jag tänkte att vi åker in när värkarna kommit igång eller vattnet gått och när vi kommer dit vill jag ligga i badkaret, sen bli kompis med lustgasen, sen få epidural och sen krysta ut ungen på några krystvärkar. Så blev det inte, det enda som stämde var att vi åkte in när värkarna kom igång 😅 jag hade inte ont överhuvudtaget, jag kände bara hur livmodern arbetade. När vi kom in och fick ett rum fick jag epidural typ direkt och det är jag så glad över för jag hann verkligen inte få ont alls. Det blev varken bad eller lustgas och öppningsskedet gick på bara fem timmar från att vi kom in, sen blev det ju lite jobbigare när hon inte kom ut under utdrivningsskedet så att det blev sugklocka och klipp och när hon väl var ute trodde jag fortfarande att det var en död bäbis för hon skrek inte (!!!) men skrek inom minuten dom har på sig, som tur var, efter det har det flutit på, tack och lov 😊❤
nouw.com/sjosefine
juliamalmgren
juliamalmgren,
åh vad underbart att du inte hade ont osv, önskar att allt går så snabbt så jag också slipper smärta osv och allt går smidigt och snabbt till 🙈 gud så hemskt och vilken panik du måste haft när du inte hörde henne skrika när hon väl kom ut 😥❤️
nouw.com/juliamalmgren
sweetwords
sweetwords,
Det är nog så alla känner och jag gjorde det med. Men jag har också bra förlossning efteråt att säga om den, så det kommer gå bra, oron kommer man nog tyvärr inte undan, Kramar
nouw.com/sweetwords
juliamalmgren
juliamalmgren,
ja jag tror det också, vissa kanske känner värre än andra.. ja jag hoppas de kommer gå snabbt och smidigt och att jag inte har allt för ont 😬❤
nouw.com/juliamalmgren
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229