Så trött jag är i skrivande stund. Jag och barnen roar oss mest själva denna vecka och det är full fart på 2-åringen, från morgon till kväll. Här behövs tillsyn konstant förstås och jag har utöver det haft problem med en förkylning och ont i öronen sedan dagen innan midsommar. Kan säga att jag har känt mig piggare än så här. Jag tog mig till vårdcentralen igår i hopp om en mirakelmedicin av något slag, men nej, det är bara att vänta ut. Någon gång vänder det ju...

Sommarens vackra färger blir man i alla fall glad för - här i en liten bukett från min mor. Så fint med luktärter.

Barnens kusiner är här, min bror med familj, så vi var hos mina föräldrar en stund i eftermiddags och blev bjudna på ljuvligt god sommarmat.

Min älskade lilla vilding.

Mums! Och med det säger jag god natt.

Bloggen, bloggen... Just det. Så många gånger jag har behövt skriva av mig här, men inte riktigt haft någon ork. Sist berättade jag om våra omgångar med sjukdom. Vi har självklart varit sjuka två omgångar till efter det. Suck. 😅

Efter pojkarnas inskolning fick jag dras med en förkylning i över två veckor. Dock lyckades vi pricka in helgen med Kristi himmelfärdsdag i insjuknandet, så vi slapp alltför mycket frånvaro och VAB. Vi kunde också utesluta Covid osv.

Men inte ens två veckor senare blev barnen förkylda igen. Denna gång med slemhosta och hög feber. Nä så trist bara, men det är antagligen orimligt att förvänta sig annat under småbarnsåren.

När vi ändå pratar sjukdom lyckades vi naturligtvis pricka in mycket av detta under barnens födelsedagar. Det innebar att vi fick göra det så enkelt som möjligt i år. Jag bjuder på lite bilder i alla fall.

När mellanpojken fyllde år önskade han sig givetvis ett glasståg. Hela 4 år! Ofattbart. Barnen gjorde detta tåg själva (med viss vägledning av oss vuxna, heh). Här firade vi bara vi fem.

Vi har ätit gofrukost när alla har fyllt år så klart. Här fyllde minstingen 2 år - också helt surrealistiskt att tiden har gått så fort, men det är så häftigt att få se barnen växa upp till egna individer. Mina bästa individer 🤎

Storasyster ordnade med nästan allt fika när minstingen fyllde år. Hon fick fria händer och vi skulle ändå inte skulle ha något besök. Tyvärr vägrade marängbottnarna släppa från formen så vi fick använda färdiga till slut, men hon öste på med grädde, bär, sylt och allt hon ville ha i, och det blev lyckat det med. Hon är så duktig på allt sånt. Vi tänker att vi får styra upp det mer ordnat nästa år, men med förhoppningsvis lite mer tur.

Idag är min sista jobbdag innan jag går på semester. Semestern ska däremot inte bli för uppstyrd - nu är vi i behov av vila och att ha möjlighet att ta dagen som den kommer. Så himla skönt!

Jag vet knappt var jag ska börja efter detta megalånga blogguppehåll. Men jag vet i alla fall att jag behöver skriva av mig. Efter det senaste inlägget har vi åkt på magsjuka två omgångar. Första omgången var allra värst, då alla insjuknade mer eller mindre. Det började med L som låg i flera dagar framför spyhinken stackarn, hon skrek efter hjälp när det var som värst.

Jag låg också i flera dagar. Helt utmattad och med kramper och snabba toalettbesök. Sist ut blev N - kanske sämst av oss alla dessutom. Nu åkte vi alltså på det IGEN (förra veckan). Däremot var det bara N som var sängliggande, men det tar på hela familjen. Jag vabbade en av dagarna eftersom han inte kunde ta hand om pojkarna. Mina föräldrar ryckte in och tog storbarnen en stund så att jag kunde lägga minstingen och åka och handla på kvällen.

Jag längtar så mycket efter lite enklare tider nu. Jobb, stress och dålig sömn ovanpå allt. Samtidigt vill jag inte klaga, jag känner mig så otacksam då. Människor har det förstås mycket värre... Tyvärr är det svårt att se det ur det perspektivet ibland.

...