Mobbing på nätet...

Hej alla fina✨
Har ni haft en fin lördag än så länge?
Innan jag fortsätter med vad rubriken säger så vill jag passa på att ge alla här på Nouw en stor shout out! Detta är nog det enda forumet där jag inte ser kommentarer med inslag av mobbing, gnäll, frågor om varför man gör si och så, ställningar till att inte göra SU och så, hur man uppfostrar barn, hur man ser ut osv. Här är nog det enda stället där jag vågar lägga ut en bild på mig själv eller en text om mig själv och jag förväntar mig inte något annat än fina kommentarer. Det är så himla fint tycker jag! Tack för det ❣️ Det gör mig så glad och peppad!

Anledningen till detta inlägget är egentligen att jag råkade läsa på en av mina kompisars kommentarer om hur ”hon borde gå ner i vikt, då hade hon kanske sett bättre ut”. Detta tar jag kanske personligt då jag har haft svårt med min vikt länge men det gör mig så jäkla förbannad! Vem har sagt att alla vill vara smala? Vem har sagt att alla mår bra av att vara smala? Vem har sagt att stora bröst är finare än små? Vem har sagt att en kurvig kropp är finare än en som inte är det? Vem är det som hittar på dessa normer. Varför kan vi vuxna människor inte acceptera att alla 1) föds på lika 2) vill olika 3) är olika 4) är fina på olika sätt. Jag blir riktigt trött och ledsen på sånt här.

Jag har själv blivit utsatt för mobbing både på nätet och ute på stan. Folk har skrattat åt mig och att jag var större förr. Det var t.o.m en tjej som är äldre än mig som skrev om hur jag borde ”hoppa hopprep eller träna istället för att baka pizza hemma”. Folk har ”råkat” säga högt hur synd det är att min kropp var så ful men ansiktet så fint. Jag har fått höra av släkt att jag behöver gå ner i vikt. Men ingen av dessa personer har hört mig berätta varför jag gick upp i vikt, varför jag inte kunde gå ner i vikt. Ingen frågade, ingen brydde sig. De såg bara det ytliga och vad de ville se.

Ett tag blev det så illa att jag slutade gå ut. Mobbingen gav mig social fobi. Jag slutade umgås med människor, vågade inte handla. Jag gick alltid till affären med min syster eller någon av föräldrarna. Det är något som jag har fått jobba med länge och kämpa hårt för. Det är något som jag ibland än idag känner fast jag har gått ner i vikt, fast jag har fått svar på mina frågor och fast än jag har konfronterat alla mobbare och sagt ifrån. Det sätter djupa spår...

Dessa djupa spår ser inte mobbaren. Mobbaren ser heller inte alla anledningar till att man är som man är eller gör som man gör. I mitt fall så handlade min vikt uppgång aldrig om godis, att jag inte tränade osv. Det handlade om en sjukdom. Hypotyreos, min sköldkörtel slutade fungera och därmed fick jag låg ämnesomsättning. Min kropp samlade på sig vätska och vissa kroppsdelar svullnade från dag till dag. Detta var inget jag valde. Det bara hände, det gick så långt att min kropp la av helt. Sedan den dagen bestämde jag mig för att kämpa för mig själv och ingen annan. Den dagen sa jag HEJ DÅ ALLA MOBBARE men jag ser er fortfarande. Jag ser er överallt. Ni finns hos influensers, hos kompisar, i skolorna, på jobbet, på sociala medier, i kommentarsfält. Ni är överallt. Ni sårar och sätter dåliga spår hos andra. Jag hoppas detta tar slut en dag. Jag hoppas verkligen att alla tänker efter innan de kommenterar, även fast man tror att kommentaren är ”snäll” så uppfattas den inte som det av alla. Tänk till eller var tyst. Sluta mobba, sluta hata.

Detta blev ett långt och negativt inlägg. Jag kände att jag behövde få ur mig detta för att kunna gå vidare. Nu ska jag ta ett djupt andetag och skriva till min tjejkompis att hon är fin precis som hon är.

Likes

Comments