Solskenspromenader & trauma

Från i torsdags när jag var ute och gick i Gnesta. Samma dag åkte vi även hem till vår egna lägenhet och det var både tomt och skönt. Vi är vana vid mycket folk runt omkring ändå så känns väldigt tomt för oss två i vår stora lägenhet.

Idag, fredag, har jag jobbat igen. Ända fram till 17 vilket gick bra. Behövde göra lite ärenden efter bara. På kvällen när vi lagat finmiddag och fixat får vi sms från en kär vän att något har hänt. En vän till mig och Samuel har alltså blivit utdragen ur en bil, mordhotad med pistol och blivit strypen. Även skjuten mot med vapen och fått bilen förstörd. Allt känns tomt.

Hur kan någon människa göra så mot en annan? Alla våra tankar har ikväll gått till våra kära vänner som fått utstå detta. Jag mår illa.

Gillar

Kommentarer