Min sommar

Hej igen hörrni. Det var ett tag sen. Klockan visar 10 minuter över 7 och semestern är slut för den här gången. Imorgon är det dags att åka tillbaka till jobbet igen. När jag skrev här senast var semestern stundande runt hörnet men jag hade inte riktigt ord för att kunna beskriva vad som hände just då. Har haft så mycket jag kunnat skriva om denna sommar och det gör mig lite ledsen när jag tänker på hur det blev.


Jag och S gick isär efter cirka 3 år tillsammans. På något annat sätt går inte att säga det tror jag. Det gjorde ont och jag var helt förstörd i början. Fick ett fantastiskt team på psykiatrin som ryckte upp mig igen och det betydde allt. Kort därefter tog jag mitt pick och pack och flyttade hem till mamma och pappa igen. Vi håller fortfarande på att flytta ur lägenheten och det är ett projekt som tar energi. Gladeligen kan jag säga att vi ändå är goda vänner och har väl alltid varit egentligen. Inget ont om S överhuvudtaget, vi hjälps åt.

Min sommar har därför handlat mycket om att landa. Landa i mig själv, att jag har mått sämst men tagit mig upp igen och tar tag i det. Att jag numera är själv och att livet har ändrats en del. Jag har hängt mycket med vänner och det har varit fint, oavsett dåliga och bra minnen. Mycket fester och jag har lärt känna många nya, samtidigt som jag fokuserat på mina närmsta och tagit tillvara på tiden med dom.

En annan grej som hände var att antagningsbeskedet till högskolan kom. Helt plötsligt var jag antagen till grundskollärarprogrammet f-3 på Linköpings universitet och mitt i all sörja så tackade jag ja till det. Egentligen ingen kommentar om något mer. Jag jobbar två veckor till och sedan provar jag på plugget.

Vad tror ni? Vill ni fortsätta hänga med på resan?

Gillar

Kommentarer