Nä som det kan gå...

...när inte ögonen vill hålla sig öppna tillräckligt länge när blogginlägg ska skrivas. Hoppsan! Jag somnade visst med surfplattan framför mig igår. Låg på mage i sängen och skulle blogga innan jag skulle blunda för natten tänkte jag men jag han ju inte så långt... Ja ja jag tror att ni fattade att jag var på ett grymt bra badhus med goa vänner och familjemedlemmar och hade roligt. Jag tror också att ni fattade att det gick vilt till för min minsta bandit var med och då är det alltid full rulle under badhusbesöken. Vi åkte vattenrutchkanor om och om igen och jag vet ju vem min dotter brås på iaf. Min son är inte alls lik mig när det gäller vattenrutchkanor och karuseller - jag vet inte vem som slarvade på BB så att jag fick en bortbyting?? ;) Ja kul hade vi som sagt och jag hade gärna klämt in några fler besök på det stället innan denna semester är slut men det vore nog inte en sån bra idé av flera anledningar. Dels så kostar det ju rätt så mycket pengar att gå på ett äventyrsbad och sen så håller Linnea och jag på att bli förkylda. Vi går och snörvlar och nyser lite här. Vi bar nog på nånting som bröt ut efter badet - tokigt. Och tråkigt. Hoppas att vi klarar resterande tiden här utan att ligga för dåliga och vi får gärna orka med resan hem innan vi kraschar helt.


Resan hem...ja den vill jag inte tänka på men tyvärr så närmar den sig med rasande fart. Usch. En vecka till hade ju inte varit dumt alls!! Planer håller dock på att smidas för när var och hur vi ska träffas nästa gång och jag tror att det inte dröjjer så himla superduperlänge innan vi kan ses igen :o)


Idag är det ju första april och det betyder ju som ni vet att det är fritt fram för lurendrejeri, bus och practical jokes av alla dess slag. Jag blev facerapead idag och det var ett riktigt roligt tilltag tyckte jag :=) Morgan skrev ett inlägg på min sida precis som att det var jag som hade skrivit det och dessutom taggat Jenny i inlägget så vi blev ditsatta båda två. Han ska få igen förr eller senare den där Mogge Moggelito :))


Första april betyder även att det är min sons dopdag. Jag kan inte fatta att det är 14 år sedan vi stod där i kyrkan med ett litet (nåja litet å litet kan ju diskuteras...) knyte i famnen. 6 månader gammal å såååå söt!! Ja det är min pojke det. Nu 14 år och en stor drummel men söt är han å go är han :=)


Nu ska jag gå å spela spel med busungarna å Jenny. Puss på er!


<

Välj att se det goda i dina medmänniskor så ska du se att de kommer se det goda i dig <3

Gillar