Kackelmöte, procent, schema och annat snickelisnack.

Tjabba. Jag är glad idag. Idag är en bra dag! Trots huvudvärk hela natten som höll på att gå över till migrän... Inte det bästa när man sen ska sitta i 3 timmars "Kackelmöte i hönsgården" (APT menar jag ju - sorry! Hehe.) Utöver huvudvärken så fick jag dessutom väldigt ont i magen ca en timme innan mötet . Bläää. Jag lyckades få bukt på magen och huvudet och stack in till stan. Face off/face on!

Det var ju som vanligt ett lite rörigt möte. Går det att få en APT att vara något annat än rörigt? Jag börjar tvivla efter att ha jobbat på 11 olika gruppbostäder sedan sommaren 2012... Nå ja det slutade väldigt bra ändå för jag ska få timbank igen! Wooohooo :) Jag vill ju allra helst ha högre tjänstgöringsgrad men i väntan på det så är ju timbank ett bra alternativ :=)

Det håller på att utarbetas ett nytt schema på jobbet och om det senaste förslaget går igenom så skulle jag ju bli väldigt glad för det innebär att jag får en liten procenthöjning plus att min schemarad är grymt bra! Jag håller ju tummarna så att de snart blir blåa och ramlar av. Om jag sen fortfarande får ha timbank på det så skulle jag ju ha det rätt bra trots allt. Håll tummarna pliiiiiiiiiis!

Tidigare idag satt jag och läste i en blogg som jag fick tips om. Den var rätt intressant men framförallt så "väckte" den en känsla inom mig att jag kanske inte är tillräckligt tacksam för allt jag/vi har i livet som är bra. I bloggen så stod det om en problemgraviditet som innebär stora risker både för mamma och bebisen. Tänk vad mycket som ska klaffa för att det ska gå så bra som det oftast gör. Så som det har gjort för oss... Vi har tre barn - ett varsitt och ett gemensamt och alla tre är friska och graviditeterna har gått bra. Visst - jag hade Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) när jag väntade Robin men de hade ju koll på mig och bebisen. Allt gick ju bra. Jag behövde bara vara inlagd i ca 3 veckor. Tänk att vara sängliggandes eller inlagd nästan hela graviditeten... Med Linnea mådde jag jätteilla i 5 månader men det är ju ändå en piss i Nilen i jämförelse med vad som kan hända. Jag måste börja vara mera tacksam för det jag har känner jag! Självklart är jag tacksam och har väl varit det hela tiden men det är så lätt att "gnälla" och vara negativ eller vad jag ska säga. Livet kan vända så otroligt fort - det vet jag ju av egna erfarenheter. Jag vet det alldeles för väl. Krama om de som står dig nära en extra gång medans du kan <3

Nu ska jag läsa lite innan jag ska sova. Eller ska jag sy lite korsstygn. Eller kanske kolla lite mer på BBT? Eller kanske ta tag i det där tråkiga som jag har "glömt" eller kanske snarare lite halvt omedvetet skjutit upp ett tag nu - Linneas fritidsschema för kommande veckor. Ja man måste ju ha tråkigt ibland för att kunna känna igen när livet är roligt så då rullar jag upp ärmarna och börjar skriva schema. Det kommer ju kännas bra när det är klart - det vet jag ju!

Sussa sött <3

Välj att se det goda i dina medmänniskor så ska du se att de kommer se det goda i dig <3

Gillar