2012-10-15

Sitter här vid datorn fastän jag inte borde. Jag borde plugga men jag kan inte just nu. Tankarna far på annat håll och jag är alldeles för frustrerad för att lyckas få något vettigt gjort. Säger bara en sak - små barn=småbekymmer, stora barn=stora bekymmer. Tonårsbarn = för herre djävlar, spring åt andra hållet!! Jag orkar inte mer... Ska inte gå in på detaljer men det är jobbigt med allt tjafsande som är så onödigt och som hade kunnat undvikas om R E S P E K T E N för vuxna och andra människor som vill väl hade funnits där. Energin sugs ur mig när jag tänker på det så jag ska försöka tänka på nått annat ist.


De senaste dagarna har det hänt en hel del på praktiken kan jag ju säga. Jag vet inte vem som har viftat med trollspöt på min handledare men helt plötsligt så har hon förändrats och nu står hon på min sida igen. Känns rätt så bra måste jag ju säga. Hoppas bara att hon inte byter sida igen...


Sitter och lyssnar på Spotify och jag som aldrig har gillat gruppen Kent kan helt plötsligt inte sluta lyssna på låten "Utan dina andetag". Texten är så sjukt vacker. Om du inte har lyssnat på låten så gör det. Här kommer texten :

__________________________________________________________________________________________________

Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag

Min klocka har stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
Utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
Om du inte ser på
Och genomskinlig grå
Vad vore jag
Utan dina andetag

Vad vore jag
Utan dina andetag

__________________________________________________________________________________________________

Visst är den vacker?! Tycker att den är sorglig och känner mig väldigt rörd, har svårt att hålla tårarna borta å ändå går den låten på repeat om å om igen...

Läste ett gammalt inlägg från bloggen förut och genast satte minnena igång att ploppa upp ur huvudet. Det var tre år sedan jag hade skrivit det inlägget så jag var höggravid och längtade efter att den lilla krabaten skulle ploppa ut. Ja jisses vad tiden går fort. Den lilla krabaten som föddes då fyller ju just precis TRE år. TRE år!! Gaaaaah :=)


Kände igår när jag skulle gå & lägga mig att jag skulle behöva ta en liten sovmorgon så jag ställde inget larm och bad Fredrik att låta mig sova på morgonen om det gick. Jodå - inga bekymmer. Jag sov. Och sov. Och sov. Klockan 12:25 vaknade jag av att det ringde i min mobil och hade det inte ringt då så vette tusan när jag hade vaknat för så vitt jag vet så sov jag rätt hårt. Flög ju nästan ur sängen när det ringde. Hehe. Ja förmodligen så var det precis just den där sovmorgonen som jag behövde. Nackdelen är ju att jag är alldeles för pigg just nu. Skulle behöva komma i säng men tröttheten kommer väl snart antar jag.


Nej nu är det dax att avsluta. Natti natti

>

Välj att se det goda i dina medmänniskor så ska du se att de kommer se det goda i dig <3

Gillar