Vecka 22 ( 21 + 0 )

Bättre sent än aldrig, säg det. Vi har precis kämpat oss igenom ytterligare en natt med långdragen nattning och ledsna uppvak, följt av en dag med många utbrott och vägran till att vila. Det har minst sagt inte varit en särskilt rolig dag för någon av oss och vändningen kom först efter att jag och William tagit oss hem till mina föräldrar.

Vid ett tillfälle, kittlade jag William så att han slängde bak huvudet i ett skratt långt nerifrån magen och avslöjade att där minst låg tre tänder precis under tandköttet - bara i övre käken. Där föll alla pusselbitarna på plats och med en liten dos alvedon innan läggdags tog det knappt 20 minuter tills han sov. Halleluja!

Mini i magen visade sina nya krafter igår och fick till en sådan kick att den sågs utan på, men är fortfarande något skygg för sin pappa och ligger alldeles stilla så fort han vill komma och känna alla kullerbyttor. Trots att moderkakan denna gång ligger i framvägg så tycker jag att jag kan känna bebis röra sig en hel del och det första "fladdret" redan i vecka 16, precis som med William. Men jag gissar att det beror en del till att jag vet vad jag ska känna efter.

Gillar

Kommentarer

Sweetpeanutbunny
,
jonnasofieh
,
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229