Idag, nästan precis en vecka vi stod stressade mitt i natten med en brännhet och otröstlig bebis, är han nästan sig själv igen. Febern är borta, men hostan hänger sig fortfarande sig kvar. Mat vill han heller inte ha. Skillnaden idag är att han orkar och vill sitta och titta på sina leksaker, hittar på små bus och tar sig själv runt.

Det har varit riktigt jobbigt och vi har känt oss ordentligt maktlösa. Det känns många stunder som att all tröst i världen ändå inte har räckt. Tack och lov verkar det snart vara över!

Som om det inte vore nog att jag har varit så glad idag över att William verkar må bättre, så knackade grannarna på dörren. In kommer dem med en liten paket till William, en pekbok med ljud. Så fint och oväntat! Vi böjd in dem för att få titta på Williams rum som nu är färdigställt och pratade lite. Det skiljer tre dagar på William och deras yngsta barnbarn så dem tycker det är så spännande att få höra vad William gör och tycker om.

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229