Vi har äntligen fått igenom fler diagnoser (låter så fel när man säger så) men jag har vetat så länge att det varit något mer och att få det svart på vitt & att faktist kunna få hjälp tack vare det gör sån stor skillnad för oss!
Jag har varit i möte med försäkringskassan i 3 timmar om omvårdnadsbidrag och merkostnadsbidrag, vi fick frågor som svarade på sen frågade handläggaren ”hur länge kommer det vara så?”
Jag vet inte svarade jag på alla men var tvungna att ge X antal år som man trodde.. Så himla sjukt? Jag svarade minst 10 år på allt för hur ska jag veta, jag är ingen läkare och inte ens läkaren vet. Nu hoppas jag iallafall att det går fort och att vi får hjälp dels ekonomiskt men även med avlastning, vi har ansökt om LSS men det blev nekat så det är överklagat. Gud alltså vad man måste kämpa för att få igenom sina rättigheter i dagens samhälle.

Vi har också hämtat hem en möbel som ska få agera skötbord så småningom, där under finns det lite lådor och förvaring så det ska jag fixa med idag, göra iordning den och sedan fylla på med det vi har, jag har sparat lite från Alejah men det är bara flickigt så det som är neutralt har jag plockat ut och tänker använda till bebisen! :)

kram

På nyårsafton satt vi hos vänner och kl 23.45 kom jag på att vi glömt lämna in våra blanketter till kliniken, det gick som tur va snabbt att lösa och nyårskyssen blev av med marginal!
vi fick åka upp redan i januari & i februari plussade jag. Det var en hel del komplikationer med sprutorna & utplock för mig så lyckan var total men den varade inte länge, bara efter några dagar började jag små blöda, jag fick dock inte åka in för kontroll då ingen trodde jag fått missfall. Efter 28 dagar med småblödande åkte jag in ändå och det visade sig att jag skulle få ligga kvar hela helgen pga missed abortion, där fick jag vara helt ensam & gå igenom alla kontroller själv, jag fick även kissa med en sköterska som kollade hur mycket jag blödde samtidigt. Fruktansvärd upplevelse! Efter det fick jag konstaterad anemi dvs blodbrist och var tvungen att återhämta mig i minst 3 månader innan nästa isättning. Blev sjukskriven och allt var en enda dimma, efter dom tuffa månaderna fick vi komma till kliniken igen och allt gick så mycket smidigare denna gången. Vi hade i frysen så jag slapp göra en ny stimulering, vi åker hem iallafall och efter 6 dagar!!! Plussade jag så starkt! Idag är jag i V.12 och tänkte göra lite vecka för vecka med hur livet ser ut med funkisbarn, livet som gift och gravid. Något vi fått frågan om en del är om vi ska testa bebisen i magen för diverse, och ja det ska vi. Redan nu på Onsdag faktist, hur mycket jag än älskar min dotter så kan jag inte leva med flera diagnoser hemma, jag behöver ha all fokus på Alejahs saker. Och samtidigt klara av livet själv, så det ska vi få kolla upp och det är jag så tacksam över!

Här kommer lite blandade bilder från IVF start tills idag 🥰

Kram.

Nu blev dom lite i oordning men en summa av kardemumman på dagen är ändå just så, huller om buller 🙈
Sista bilden är från när vi precis landat hemma och börjat plocka upp alla paket & fina blommor vi fått! Vi var helt slut, sen den natten vaknade Alejah kanske 56 gånger?
🥲 ingen honeymoon för oss 🙃
hoppas vi kan ta igen det ett annat år!
Vill väldigt gärna resa till Italien 🙈

Jag sa samma kväll när vi kom hem ”detta gör jag aldrig igen” haha och jag menade det verkligen, så stressigt att göra precis allt själv inför ett bröllop! Det var magiskt att få alla samlade och folk man aldrig träffat från Per’s sida kom och det var så himla kul att få träffa alla! ❤️