The river has run wild

Jag ska vara helt ärlig och säga att jag är långt ifrån på topp. Jag är inte riktigt redo att gå tillbaka till vardagen än men ändå vet jag att det är vad jag borde göra. För första gången på flera år känner jag mig riktigt sårbar och samtidigt helt tom.

Igår var första gången jag var ute och gick på en vecka och jag fastnade klyschigt nog på en parkbänk vid vattnet i Minneberg och satt där ett tag och stirrade helt tomt ut över vattnet i en halvtimme.

Den här påsken skulle bli en helt fantastisk och rolig påsk men det blev bara ett enda tomt hål. Jag vet att jag hade en mysig påskafton men ändå minns jag den inte för jag var någon annanstans. Jag saknade min familj, jag saknade livet som det var för 5 år sedan, jag saknade att inte sakna någon.

Egentligen vill jag bara gå tillbaka till soffan där jag spenderat hela min påsk och sitta där framför mina serier och lämna mitt egna liv för en stund. Fly lite, lite till.

Just nu känns ingenting kul och jag räknar ner timmarna tills jag får gå ut på min ensamma promenad, stänga in mig framför TV:n och tillslut gå och lägga mig. Jag vet inte hur många dagar eller veckor till som det är det enda jag kommer att vilja göra men just nu känner jag mig besviken också. På ödet eller gud eller vem det nu är som bestämmer sånt här för det enda jag bad om vid årskiftet var att jag inte skulle förlora någon i år som jag gjort nu i 4 år på raken. Ett sorgefritt år men inte ens det kan man unnas.

Tillslut blir man inte ledsen längre utan bara tom, som att man är van vid att sörja.

Jag vet inte vad jag ska säga förutom att det är svårt att blogga just nu för att jag har ingenting att säga till någon och jag hoppas att ni har förståelse för det. Jag vet liksom inte ens vad jag ska säga till mig själv, jag känner mig helt ärligt fruktansvärt förvirrad.

Gillar

Kommentarer

S
S,
Det är okej att inte må bra hela tiden eller att försöka ge sken av det. Vad som än hänt hoppas jag du sakta men säkert mår bättre och återvänder till den där självsäkra och spralliga tjejen vi är vana vid att läsa om. Allt har sin tid. Kram!
Johannagrahn
Johannagrahn,
Caroline
Caroline,
Skickar massa pepp till dig! Har läst din blogg ett tag nu och vet att du kommer hitta din styrka i det här och ta dig vidare med the Johanna-power, det brukar du göra 😊 det är så fint att du delar med dig om sådant här, du öppnar nog upp för andra människor att känna. Du är en toppentjej som kan fixa vad som helst! 🌟
Johannagrahn
Johannagrahn,
Tack för peppen 😊nouw.com/johannagrahn
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229