Reflektioner kring att gifta sig.

Jag fick ett önskemål om att dela med mig av mina reflektioner kring giftermål från en läsare.

För något år sedan var jag helt besatt av att gifta mig under 2-3 månader men sedan släppte det (jag får sådana där fixidéer ibland) och nu vet jag som sagt inte om jag vill gifta mig. Jag vill inte att allt mitt blir min killes och jag vill inte att allt hans blir mitt som någon oklar människoblobb. Det värsta jag vet är människor som blir EN person när de träffar någon. Typ köper matchande kläder (men det är ju bara inte okej haha), går från JAG till VI snabbare än en blinkning eller måste gå tillsammans på en fest, dvs någon måste tacka nej till sin tillställning om båda råkar vara inbjudna till varsin tillställning samma kväll. Gud, ha era egna liv, en dag kan din älskade vakna upp och bestämma sig för att någon annan är roligare än dig och då är du körd.

Jag tycker också hela överraskningsmomentet med ett frieri är lite…. Nedvärderande. Typ SURPRISE, HAN VILLE GIFTA SIG MED MIG, I FEEL SO BLESSED. Lady, han ska vara tacksam att han ens får fria till dig. Det känns som sagt så nedvärderande mot kvinnor att de ska komma som en överraskning att han faktiskt har kommit på att han kan tänka sig att stå ut med dig för resten av hans liv. Kanske bara jag, men jag tycker generellt att människor tappar sin egen självrespekt när de blir tillsammans med någon, jag kan bara tänka mig vad man gör när man är gift. Och de facto att vara någons fru gör mig kallsvettig. Jag är Johanna, inte någons fru. Varken själva vigseln, middagen, festen efter osv är tilltalande för mig, det känns som så mycket arbete för att man på papper ska vara gift?

Nej, om jag någonsin gifter mig blir det inte än på några år och som sagt, jag vet inte om jag tycker att det är något ha som ”goals”. Ingå i en partnerskapsblobb. Och sen ska den andra ha hälften om det blir skilsmässa? No way josé.

Gillar

Kommentarer

prydam
prydam,
Håller med dig i allt du skriver, typ! Men jag vill gifta mig, jag ser det som en trygghet, inte som att min helt plötsligt blir en person för det kommer aldrig hända, hahaha.. Men just ifall det skulle hända någon av oss något, så är den andra tryggad tack vare ett giftermål, framför allt när man som vi, har barn tillsammans.nouw.com/prydam
Johannagrahn
Johannagrahn,
Ja då är det en helt annan sak, jag skriver dock utifrån mitt perspektiv vilket är att man inte skaffar barn 😊nouw.com/johannagrahn
Linn
Linn,
Tack för svaret! Jag håller med om att det är viktigt att fortsätta vara sin egen person. Däremot så längtar jag efter att gifta mig! Ser fram emot både bröllopet (främst middagen och dukningen) och äktenskapen. Sen lockar så klart diamanterna också 😉
Johannagrahn
Johannagrahn,
I rather buy my own diamonds he he. Nä skämt isådo, tur att vi alla är olika! 😊 Kram!!nouw.com/johannagrahn
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229