Tvära kast i helgplaneringen

Hade planer för denna helgen. Mest i form av välbehövliga turer till tippen och andra tråkiga uppgifter. Som vanligt blev det ingen sovmorgon för mig. Med en snurrande son i sängen blev det inte mycket sömn överhuvudtaget men att behöva vakna klockan 06 en lördag när alla andra kan sova, ja igentligen inte mycket att göra och efter att ha förhandlat mig till en stunds vila till (fyra -åringar är bättre på att förhandla än man tror) var det bara att stiga upp. Men det i sig medförde ju att jag han göra frukostvåfflor till barnen och sen iväg på förmiddags träning så där helt oplanerat. Fruktansvärt vad otränad man blir fort. Eller ja det är säkert fyra månader sen jag tränade ordentligt sist så kroppen har haft gott om tid att falla i träda ;). Men det kändes otroligt bra att komma ut och köra ett ordentligt pass. jag vet ju att det hjälper mot allt.

​Dagens andra förändring i planerna var definitivt inte lika tillfredsställande. Väl hemkommen från träningen väntar ett dödsbud. M:s föräldrars kusin har gått bort. Låter för en vanlig svensk kanske inte som något men jag lever i en annan kultur där man som kusiner delar vardagen på ett helt annat sätt. M:s relation till sina kusiner är mer som syskon relationer och detsamma gäller hans föräldrar. Dom sörjer starkt och det innebär även att vi nästa led är delaktiga. Men jag tycker om deras sätt. Man är inte rädd för sorgen och sörjer öppet och tillsammans. Större delen av eftermiddagen har vi båda varit i en lokal tillsammans med många andra där vi sörjer tillsammans. Man är inte bara ledsen, det är många glada möten med då många kanske inte sett varandra på länge. Nu i kväll har M åkt tillbaka och imorgon och på måndag kommer vi åka till kyrkans lokal och igen beklaga sorgen och sitta tillsammans. För en som inte är van vid detta kan det verka märkligt. Men jag tycker det är fantastiskt och sunt. Första gången tyckte jag det var jobbigt och ville inte vara med för alla grät så mycket, men nu tycker jag det är fint. Hur vänner och familj sluter upp runt dom som mist någon och stöttar dom i sorgen , delar deras känslor och delar tyngden av den.

Men det blir nog inga turer till tippen i helgen. I stället blir det att finnas där för familj både dom som är en del av mitt liv och dom som vi inte träffar så ofta.

  • 118 visningar

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229