Lurarna i.

Ääääntligen kväll! Alltså de sista dagarna har inte varit lätta. Gabriel har varit så mammig, varit som ett plåster på mig och varit ledsen. Jag vill ge han all närhet han behöver men det tar verkligen på krafterna. Men så är det, vissa dagar är tuffare än andra. Det är inget annat än att bita ihop och göra sitt bästa. Det är så mycket som händer de först månaderna i ett barns liv, så många faser de går genom så det är ju inte så konstigt egentligen. Just nu har han nog kommit in i separationsångest fasen och vill bara bli tröstad av mig. Och det känns tufft, för det känns som att allt verkligen hänger på mig. Är jag inte där, är han ledsen och det hugger i mitt mammahjärta. Och vill han bli tröstad av mig så tycker jag att han ska få bli det också, det är viktigt att barnet blir tröstat av den som det finner trygghet hos. Men det tar som sagt på krafterna. Det är ett mentalt ansvar eller vad man nu ska kalla det.

Men nu är det äntligen kväll, lilleman sover och jag gör något som jag älskar: datan, lurarna i med musik, bloggen och planering inför veckan (hade velat infoga den symbolen med händerna som ber här haha). Och så klart chatta med mammorna. Alltså jag har aldrig lyssnat på Enrique Iglesias, men jag älskar den nya låten. Så skön. Får mig att tänka på varma kvällar utomlands där man dansar genom hela natten :) Lääängtar efter en resa!

Gillar

Kommentarer