Det har varit ett tufft år. Extremt tufft. Mitt år har varit en emotionell berg och dalbanan. Jag har kämpat med känslor x 100. Jag har kämpat med utmattning och jag har varit rejält nere till följd av allt. Detta året har dragit med sig en massa olyckligheter. Vi har fått se cancer på nära håll, jag har fått se min systers hjärta krossat, jag mår riktigt dåligt på grund av mitt jobb och nu in i det sista blev jag tvungen att ta farväl av min älskade Nalla. Och sen har vi årets mest bisarra grej - fucking corona. Vi är relativt odrabbade, men jag är så ledsen för alla de som fått förlora sina närmsta i år. Det är svårt att vara glad när man vet vad som pågår och hur många som faktiskt mår dåligt i år. Jag tänker på dem.

Men. Allt är inte dåligt. Ett litet frö är sått som kommer blomma nästa år - min älskade lilla flicka. Snart blir det ett nytt kapitel i livet. Jag mår sakta men säkert bättre, att få vara hemma och fokusera på barnen är den bästa terapin i hela världen ❤️

Fy fan vilken tid nattningen tog idag! Det har blivit lite konstigt nu under lovet. Isolde sover gärna ut på morgonen och det har jag låtit henne, men det resulterar i att hon somnar mycket senare. Gabriel däremot, den ungen har en inbyggd klocka i sig och det kvittar vilken tid han lägger sig - han kommer alltid vakna väldigt tidigt. Veckan innan jul var han dessutom så excited att han vaknade ännu tidigare än normalt och ville direkt till granen. Har löst det på så vis att jag har byggt en liten koja under skrivbordet i sovrummet. Lagt en liten madrass där, massa kuddar och sen en filt över hela skrivbordet så det blir som en liten koja. När han vaknar vid 6 på morgonen smyger han in till oss, jag går upp och fixar en liten frukost till honom som han får äta i sin koja och titta på iPad, så kan man lägga sig en liten stund till. Vid ca 8-8:30 stiger jag upp och väcker Isolde. Det är skönt att få en stunds extra sömn på morgonen, men det trista är att kvällarna och därmed all egentid försvinner. Med två barn som är så olika i sömnen känns det som ett pussel att försöka få ihop det med deras sömn, vill inte veta hur det kommer bli med tre 🤦🏼‍♀️ oh lord!

Nåväl, jag har hunnit ta ett avslappnade bad, hällde i lite lavendel olja. Käka toast och nu dricker jag mitt kvällsté och skriver lite. Haha jag låter som en pensionär. Ska kanske inte tillägga att jag ska lyssna på en ljudbok sen tills jag somnar. Vad läser ni nu förresten?

Sov gott 😊

Jag vaknade med en värk som liknade mensvärk. Det molar och strålar från livmodern mot ryggen. Jag vet att det är vanligt med mensvärks-liknande känsla i takt med att livmodern växer och töjer sig, men kan inte låta bli att oroa mig. Vågar knappt rör på mig heller. Det påminner om värken innan vattnet går.

Gabriel vid middag ”titta, jag har gjort pappa”.

Nåväl, har ni några planer inför nyår? Antar att de flesta firar själva hemma i år, men man kan ju i alla fall göra nyår kul om man vill. Vi har alltid firat hemma i och med Nalla. I år blir det extra lugnt i och med att jag är gravid. Men vill i alla fall klä upp mig fint, äta något gott, tramsa med barnen, lyssna på musik, bli lite sentimental och reflektera över året som varit och slutligen välkomna det nya året med glädje. Jag vet dock inte om jag kommer orka, så vi ska ha en film i beredskap och kanske kör variant #2: filmkväll och pizza tills det blir dags att skåla in det nya året. Barnen går och lägger sig som vanligt i och med att de är så små (men jag har lovat att väcka de vid tolvslaget), men under dagen ska jag fixa en liten nyårsmiddag för de.

Kommer skriva ett litet inlägg sen med sammanfattning av mitt 2020.