Idag blev min lilla tös två hela veckor gammal! Vad tiden går fort. Men så är det, tiden går alltid fort med barn. Idag hade vi också vårt andra BVC besök. Lillan har ökat bra i vikt, över ett halvt kg sen vi skrevs ut från BB. Känns skönt. Dels för att jag vet att hon får i sig det hon behöver och dels för att det är ett litet kvitto på att amningen fungerar som den ska. Annars sover Isolde fortfarande väldigt mycket, även om hon har lite fler vakna stunder nu. Men hon är en lugn bebis. Gråter sällan och är nöjd i stora hela. Kan inte klaga direkt Nu i dagarna har hon börjat le tillbaka till oss. En så sjukt häftig känsla. Det påminner en om hur snabbt barn faktisk utvecklas. Gäller att ta vara på stunderna.

Igår blev Isolde en vecka gammal och idag fick hon sitt första bad. Kan säga att det var inte uppskattat. Minst sagt. Minns Gabbes första bad så väl. Exakt samma reaktion. Men det brukar ju ta lite tid för de att vänja sig vid allt nytt. Sen när jag höll på att torka henne och sätta på blöjan fick hon hicka. Jag, som är helt ovan vid kräkbebisar (Gabbe har kräkts typ max 5 ggr i sitt liv), kopplar inte att jag kanske borde hålla henne upprätt. Rätt som det är spyr hon två decimeter framåt. Min stackars lilla tös. Så nu har jag suttit och läst en massa om tips och råd kring kräkbebisar. Har ni några tips får ni mer en gärna dela med er.

Nu ska jag själv ta en dusch. Idag måste jag ta av tejpen över snittet. Får ångest av bara tanken. Men Juan ska hjälpa mig. Annars lär jag väl svimma av att bara se det. Men som en väldig snäll och rolig barnmorska på BB sa till mig när jag inte ens vågade titta på tejpen "nu får du sluta mesa dig Joanna" - yes, jag får ta och bara göra det haha Sen efter det blir det ett avsnitt av The Americans och kvällens sista amningspass (förmodligen).

Jag har svårt att tro det. Att det kan vara så enkelt med ett spädbarn. Jag vet, detta är bara början och det lär vända massvis med gånger. Jag vet nu om något att allt med spädbarn går i faser. Men överlag är nog Isolde en lugn bebis. Och om det bara är så mycket som denna första tiden, så är det ändå guld att få vila lite nu när man precis kommit hem från BB. Isolde gör inget annat än att sova. Jag väcker henne för mat och sen sover hon vidare. Blev lite orolig först, eftersom att jag bara har Gabbe att jämföra med och han var raka motsatsen (han sov max 20 min per dag den första tiden när vi kom hem och grät väldigt mycket), men har hört mig för och tydligen är detta helt normalt för en del bebisar. Alla är olika som sagt.

För övrigt återhämtar jag mig bra efter snittet. Första 1-2 dygnen var jobbiga (men inget jämfört med MÅNADERNA efter förlossningen med Gabbe). Berättar mer om det i förlossningsberättelsen. Men på dygn två mot kvällen började det plötsligt vända. Och på det tredje dygnet ville jag bara hem och jag mådde faktiskt bra, så då blev jag utskriven och åkte hem. Hemma har det gradvis blivit lättare att röra på sig, men är fortfarande rätt begränsad fysiskt. Det är inte direkt att det gör ont, mest bara att det känns lite obehagligt att gå, resa sig, osv. Och man måste ta det lugnt efter en operation så att det får läka ifred. Det börjar göra lite ont i snittet, men det är vanligt sägs det då nerver hittar tillbaka till varandra nu. Det jag dock tycker är jobbigt är att jag har fått ont denna gång också av ryggbedövningen. Vid snitt söver man inte, utan man får spinal så var mer eller mindre tvungen att ta den. Det strålar emellanåt i ryggraden och det är jobbigt. Men det kommer gå över. I det stora hela mår jag bra och njuter av att ha en bra efter-förlossningstid.