Fredags middag med min familj
Älskar fredags stämningen. Även om jag är mammaledig känner jag av den lite genom Juan ändå. Skulle egentligen träffa några av mammorna i Pildamsparken, men vi sköt upp det till en annan dag för det blev lite bättre så. Och vädret var inte det bästa idag heller. Jag och Gabriel promenerade istället till mina föräldrar och syskon, var ett tag sen jag träffade de så nu hälsade vi på en stund. Gabriel och min systerson kommer så bra överens trots en större ålderskillnad (systersonen är 12), men Gabriel känner nog av att det är ett barn ändå. Han är så fascinerad av honom och de leker så fint. Han blir helt uppslukad av situationen. Märkt att Gabriel tycker om att leka med äldre barn. Idag så fick Jay världens finaste bamsekram av honom också.
På vägen dit passade jag på att veckohandla och på vägen tillbaka fick jag sällskap av syrran och sonen. När jag kom hem gjorde jag en smörgåstårta för första gången. Jag blir så sugen på det varje gång jag är gravid! Och på fisk och skaldjur överhuvudtaget. Nu kan man inte äta allt, men jag gjorde en gravidvänlig smörgåstårta. Blev en mysig fredagsmiddag, med tända ljus och allt :)
Sen nattade jag Gabriel en stund sen. Jag är fortfrande chockad, men ungen bara somnade i sin egen säng utan protest, skrik eller gråt. Först stod han upp en stund och vi kramades och pussades. Sjöng lite för honom också. När han såg ut att vara så trött att han knappt kunde stå, hjälpte jag honom att lägga sig. Han ställde sig upp två gånger till, men utan varken gråt eller skrik. Så vi gjorde om proceduren och på tredje gången låg han kvar, jag hade handen på hans rygg så han skulle känna sig lugn och trygg, sjöng lite och så somnade han efter bara en kort stund. Är så chockad att det gått så fort, detta är tredje dagen vi testar. Hoppas nu det inte är en engångsgrej. Men jag tror inte det, tror bara att det handlar om att han faktiskt är redo nu till skillnad från förut. Om det är en sak jag har lärt mig så är det att om det är riktigt svårt att få genom en ny rutin, då är barnet med högsta sannolikhet inte redo. Det ska inte vara svårt, då är det något som inte stämmer. Bara till att vänta ut och försöka igen när det känns bättre. Sen vet jag inte, alla barn är olika, men med Gabriel har det stämt väldigt väl. Lite protester är så klart vanligt, men om barnet inte ger sig fortfrande efter ett antal dagar och gråten/skriket eskalerar, då är man nog alldeles för snabb på det.
Nu ska jag och Juan titta på serier (Hannibal) och äta kladdkaka med vispgrädde! Ha en mysig fredag, det ska vi! :-)
På vägen dit passade jag på att veckohandla och på vägen tillbaka fick jag sällskap av syrran och sonen. När jag kom hem gjorde jag en smörgåstårta för första gången. Jag blir så sugen på det varje gång jag är gravid! Och på fisk och skaldjur överhuvudtaget. Nu kan man inte äta allt, men jag gjorde en gravidvänlig smörgåstårta. Blev en mysig fredagsmiddag, med tända ljus och allt :)
Sen nattade jag Gabriel en stund sen. Jag är fortfrande chockad, men ungen bara somnade i sin egen säng utan protest, skrik eller gråt. Först stod han upp en stund och vi kramades och pussades. Sjöng lite för honom också. När han såg ut att vara så trött att han knappt kunde stå, hjälpte jag honom att lägga sig. Han ställde sig upp två gånger till, men utan varken gråt eller skrik. Så vi gjorde om proceduren och på tredje gången låg han kvar, jag hade handen på hans rygg så han skulle känna sig lugn och trygg, sjöng lite och så somnade han efter bara en kort stund. Är så chockad att det gått så fort, detta är tredje dagen vi testar. Hoppas nu det inte är en engångsgrej. Men jag tror inte det, tror bara att det handlar om att han faktiskt är redo nu till skillnad från förut. Om det är en sak jag har lärt mig så är det att om det är riktigt svårt att få genom en ny rutin, då är barnet med högsta sannolikhet inte redo. Det ska inte vara svårt, då är det något som inte stämmer. Bara till att vänta ut och försöka igen när det känns bättre. Sen vet jag inte, alla barn är olika, men med Gabriel har det stämt väldigt väl. Lite protester är så klart vanligt, men om barnet inte ger sig fortfrande efter ett antal dagar och gråten/skriket eskalerar, då är man nog alldeles för snabb på det.
Nu ska jag och Juan titta på serier (Hannibal) och äta kladdkaka med vispgrädde! Ha en mysig fredag, det ska vi! :-)