Förra året kändes morsdag hemskt. Jag kände mig som en mamma men utan ett barn. Jag hade så mycket kärlek att ge men ingen att ge det till. Vi började föräldraskapet på det tuffast sättet man kan, med att förlora ett barn. Vi har prövats på alla möjliga viss. Men våra pojkar gör mig starkare varje dag. Och i år är jag lycklig. Gabriel gör livet lättare. Även om jag inte kan förändra det som varit, kan jag glädja mig åt mina två fina pojkar. Jag känner mig blessed att jag får vara en mamma och jag kommer göra mitt bästa och ge mitt allt. Jag hoppas att jag kommer kunna göra mig förtjänt av titeln mamma.
Jag älskar er så att hjärtat gör ont.
Jag vill också lägga en tanke på alla mammor som än inte fått sina barn. På alla mammor som kämpar men som det inte går lika lätt för. Jag vet hur det smärtar när man vill men det inte går. Ni vet vad
stark är att vara. Men en dag kommer det gå, på ett eller annat sätt. Ni är mammor i era hjärtan och en dag kommer ni ha er lilla/e i famnen.
