Vilken lättnad!

Ni som läst min blogg under en längre tid vet allt som hänt med Lovie och Senco. Att det inte vore så bra att dem vistades på samma gård igen. Planen brukar varje sommar vara som så att Lovie med sällskap flyttas till mitt nuvarande stall för att underlätta insekter och liknande för Lovie då hon tar väldigt illa vid sig för dem annars. Anledningen till att dem flyttas just till mitt nuvarande stall på somrarna är för att det fläktar väldigt bra där så det är inte lika "tjockt" med insekter där då.

Min mamma började ganska så nyligen på ett nytt jobb och har då fått sig en ny vän. Hon är relativt nyinflyttad (vad jag fattat det som) och bor då på en liten gård häromkring. Hon är utbildad hovvårdare i USA, kan prata med hästar och är verkligen hur bra som helst på hästar. Under denna tiden som mamma varit på sitt nya jobb så har hon kommit väldigt nära Ingrid, som hon heter. Så dem har pratat lite om det här med Sencos situation och att Lovie antagligen kommer till att komma inom en snar framtid. Och vet ni vad hon hade svarat min lilla mor? - "Hästar glömmer aldrig. Vill ni så är han hjärtligt välkommen till mig."
Det känns så otroligt bra! Hon känns verkligen säker med det jag har fått höra om henne. Så att släppa Senco till henne under någon månad där jag dessutom kan komma och hälsa på typ varje dag om jag så vill, det känns jätte skönt!

Anledningen till att jag är villig till att släppa iväg min 25-åriga häst är just för att jag inte tänker utsätta honom för det jag sett ännu en gång bara för att Lovies ägare ska få se också. Jag vet hur min häst funkar och varken han eller Lovie kommer att fixa att vara 100% lugna i varsin separat hage under en längre tid utan att på något sätt göra sig illa. Dessutom så känns det säkert eftersom att Ingrid känns trovärdig. Det känns liksom bra i hjärtat.

Gillar

Kommentarer