Alhambra ♥

Alhambra (M:en) var hästen som jag fick den stora äran att få hjälpa till med två dagar i veckan tack vare mitt "elevensval" sista året på gymnasiet, alltså under 2014/2015. Hon är ett Svenskt halvblod född 00. Hon är mest inriktad för hoppning, men är väl lite åt allroundhållet då hon går in för en hel del dressyr också. Hon är en rätt stor häst, både till höjden om man jämför med det jag är van vid. Men också hennes kroppsbyggnad, det är mycket häst att rida. Jag hade så otroligt mycket att lära mig och det var ofantligt roligt med den utmaningen. Ägaren till hästen fick väldigt fort ett stort förtroende för mig och jag hade redan efter en vecka hästen helt för mig själv. Majoriteten utav gångerna fick jag vara där själv och fixa och trixa med övningar och sådär som jag fick utav ägaren till hästen som också var min "tränare".

M:en var en riktigt spännande häst att rida, hon hade det där klassiska sto-humöret. På stallgången var hon till en början aningen stressig, "stressbajsade" om det var folk hon inte riktigt kände till med i stallet eller om saker och ting bara gick väldigt fort. Efter ett tag lugnade hon ner sig och blev hur mysig som helst. Kunde stå och kela i evigheter och stod som ett ljus då man pysslade och skulle sadla samt tränsa, inga problem någonstans. Däremot när man skulle rida kunde hon vissa dagar verkligen bli en liten häxa. Vissa dagar hade hon bara bestämt sig för att det fanns något som skrämde livet ur henne i ena hörnet på paddocken och hon blev verkligen helt paralyserad och kunde absolut inte fokusera, vad jag är gjorde! Haha. ​​Red man ut och körde lite förlängning och sådär i de olika gångarterna och verkligen köttade på raka spår och trodde att man tröttat ut henne väl, så laddade hon om på tillbakavägen och man fick faktiskt köra vidare lite i paddocken efter eftersom att det fortfarande fanns kvar SÅ mycket energi.

Till stallet fanns det också belyst paddock och jag kommer ihåg hur himla lycklig jag kände mig över det då jag långt ifrån var van vid det. Jag tyckte (och framförallt fortfarande tycker då stallet såklart finns kvar) också att stallet är himla lyxigt i jämförelse till vad jag då var van vid. Värme i sadelkammaren, ljust och öppet och bara.. Allmänt mysigt liksom.

Då den där "slutspurten" i trean på gymnasiet började dra ihop sig så kände jag dock hur ont om tid det blev för det hela, denna extremt krävande hästen i ett stall plus Senco i ett annat (som också behövde både tid och kärlek) så kände jag att allt blev väldigt tight. Hade jag vid det läget haft körkort hade det underlättat en del, men det hade jag dessvärre inte. Så jag valde att lite kort och gott avsluta vår resa när det i princip var som bäst. Tråkigt nog kunde hon som då ägde henne inte behålla henne och hon var under en månadstid till salu. Hade jag haft pengar och möjlighet hade jag köpt henne, eftersom att hon var så speciell och vi ändå funkade rätt bra ihop. Men förhoppningsvis så har hon det bra där hon är idag :-)

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229