Torsdag

I dag red jag ett pass på Lady i ridhuset. Just nu är mitt självförtroende påväg nedåt och nedåt för varje gång jag rider tillsammans med någon annan. Ridpasset var egentligen bra. Jag började med att jogga fram efter att ha skrittat fram, joggade på lite slappa tyglar och sedan skritt igen. I skritten jobbar jag att få henne rund i sidorna, flytta undan för skänkeln, halt och ryggningar. Sedan trav serpentiner med volter i en lägre och längre form. I galoppen jobbade jag lite mindre volter och rakriktning på långsidorna. Jag tycker att hon börjar komma under sig mer och mer även om jag kan bli mycket bättre på allt, framför allt att hålla henne framme för skänkeln. Det gäller även att kunna hålla henne där i tempoväxlingar vilket jag har en bit kvar att jobba på.

Mitt problem är att jag ser hur andra synar mina svagheter (vilket jag säkert inbillar mig) och det får mig att känna mig så fruktansvärt dålig som ryttare. Det är det där med den psykiska styrkan som får en att prestera ännu bättre..... den är liksom på väg nedåt. Efter sommaren var den på topp och riktigt bra på väg uppåt och uppåt, det syntes även på resultaten. Är det någon som sitter inne på några tips till mig angående detta så får ni gärna dela med er?

  • 105 visningar

Gillar