Första gången någonsin

Fick man börja rubriken med Fy f*n så hade jag gjort det. Men det får man inte på min blogg!!! Första gången i mitt liv som jag fått migrän på hästryggen. Det har hänt att vi fått vända på vägen till tävling och att det dykt upp när jag lämnat hästryggen när jag var yngre. Men i dag satt jag upp red ut på banan och märkte att jag började "se dåligt!" Nej tänkte jag och försökte bita ihop. Det var länge sedan jag hade migrän och det brukar avta ganska fort nu mera. Men det blev bara värre. Jag tänkte att jag skrittar fram lite längre och ser om det försvinner. Men nej  det blev värre och det känns helt märkligt att rida när man inte ens kan se halva handen framför sig. Så jag hoppade av och ställde in Othello i stallet medans jag gick in och la mig på soffan med två Alvedon. Efter ett tag avtog det. Jag mådde illa ett tag och trodde att jag skulle kräkas(det har inte hänt sedan jag var 15år). Jag kräktes alltid när jag var liten och efter jag kräkts var det bra igen. Jag kommer ihåg att jag fick någon stark medicin som gjorde att jag fick konstiga krypningar i benen. Den var till för att jag inte skulle kräkas. Men eftersom det var över när jag kräkts brukade jag strunta i att ta den.

Så nu vet jag att det inte är någon ide att rida vidare med migrän. Definitivt inte i någon annan gångart än skritt!

Othello undrade varför jag bara skrittade och sedan skulle jag rida igen. Red ett lite mer normalt pass på honom efter jag kvicknat till. Börjar få koll på hans bakben. Det vänstra bakbenet måste aktiveras lite mer än höger. Jobbade lite galoppfattningar och  rullade lite lätt över en bom på volt. När han kom in fick han en massa godis för att han var snäll mot matte!!!

Vi blev även anfallna av en papperstallrik på vägen in efter ridpasset. Det var inte så uppskattat!!

  • 36 visningar

Gillar