Vi blöder tillsammans

Smärta

Kanske är det inte det rätta ordet att använda. Smärta. Det låter så hårt. Men kanske är det just så. Hårt.

Det fanns en anledning till att jag i höstats började blogga. Jag behövde den för att fly. För att må bra. Och den har hjälpt mig. Men nu står vi här månader efter. I ärlighetens namn, har ursprungsorsaken löst sig, den som fick mig till att börja blogga? Nej. Och nu har det gått så lång tid att minsta lilla sak sänker mig snabbt. Djupare? Nej tror inte det, men läkningen har enbart skett på ytan. Och den ytan skrapas snabbt upp och jag blöder väldigt snabbt.

Jag är inte ensam. Vi blöder tillsammans. Vi känner smärtan. Det hårda. Vi omfamnas - alla förstår. Var det så här vi ville ha det? Fanns det med i våra vildaste fantasier, i våra beräkningar? Vilken tur att vi har varandra! Och de som omfamnar oss. De som förstår.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229