Header

Vad det går fort. Det är redan mitten på februari och jag har redan lyckats uppnå ett av mina nyårslöften. Det första jag satte upp, och som jag har tänkt och medvetet jobbat på under hela januari är att - TA TAG I SAKER!!!

Att ta tag i saker är mitt stora problem i livet. Jag kan ligga i soffan en hel dag och göra allt förutom det jag borde ha gjort. Jag skjuter upp allt som måste göras, ringa och boka tandläkartid? Tar evigheter. Ringa till frisören? Inte gjort på snart två år. Laga middag när jag är hungrig? Väntar tills jag inte överlever längre. Köpa saker som är på min "att-köpa-lista"? I själva butiken går tankarna ändå "jag gör det nästa gång". Jag kan knappt förklara hur stort det här problemet har varit för mig.

Men Gustav, han är raka motsatsen. Jag brukar säga det, vi är som natt och dag när det gäller det här och kan ibland bli irriterade på varandra, kanske mest jag på honom eftersom han inte kan släppa saker och måste göra det på EN GÅNG. En dag för några månader sedan hade han vaknat upp och bestämt sig för att köpa en ny säng och en ny soffa för tredje gången till hans lägenhet som han bott i i två år. Jag hann knappt säga godmorgon förs han hade hittat en soffa på blocket, kontaktat annonsören, valt ut en säng på IKEA, ringt macken, hyrt en skåpbil och var ut genom dörren för att hämta skåpbilen och köra mot stan. Efter en heldag ute där jag flängt efter honom och försökt hänga med i hans tempo kom vi hem till hans lilla studentlägenhet på 22 kvm och hade inte ens blivit av med de gamla möblerna. Så där satt vi, med två soffor och två sängar och kunde knappt se golvet eller röra oss där inne. Hade detta varit jag så hade det tagit cirka två år från att jag kom på idén att jag vill ha nya möbler, tills att jag faktiskt har dem i min lägenhet.

Det jag har gjort är att varje dag skrivit en lista på vad som ska göras. Stort som smått. Allt ifrån att ta ut soporna till att söka jobb eller träna. Det har funkat. Jag har inte känt mig lika lat, det har varit så skönt att bocka av punkter i listan och få känna sig produktiv. Jag är ju fortfarande världens största chillare jämfört med Gustav, men listor är något jag kommer att fortsätta med för att kunna få saker gjorda!

I februari har jag försökt sluta med coca-cola. Det har varit mitt stora beroende genom livet och som värst har jag ju kunnat dricka upp en 1,5liters cola på en kväll helt själv. Jag har dock börjat försiktigt och gått över till pepsi max för att komma bort från sockret. Men jag vet ju självklart att läsk i någon form inte är så bra, men pepsi max är bättre än cola i alla fall! Vi får se hur det går!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Wow, vilket år 2017 har varit. Det har bara flygit förbi och jag har knappt hunnit med, speciellt hösten. Det känns ju som att det nyss var augusti, vad hände? Samtidigt som jag är totalt livrädd för 2018 kan jag inte låta bli att faktiskt se lite fram emot det nya året, det är så mycket som händer just detta år och det är det som är läskigt samtidigt som det är spännande. Jag tar min kanditat i socialpsykologi vilket är helt fantastiskt. Jag flyttar förmodligen tillbaka till Stockholm igen och jag kommer få bo i samma stad som Gustav för första gången. Det är väll det jag ser mest fram emot, men det som känns läskigt är att jag har ingen som helst aning om vad jag kommer göra i livet om fem/sex månader när jag fått min examen.

Däremot är jag SÅ STOLT över det största målet jag hade för 2017 - ta körkort. Det målet hade jag satt för flera år sen egentligen, att jag ska ha körkort innan jag är klar med min utbildning. Jag jobbade arslet av mig under sommaren för att ha råd och vet ni, det var inte ens jobbigt att ta körkort. Det var kul att ha ett litet projekt man blev bättre och bättre på varje gång. Det enda som var lite jobbigt var den psykiska pressen som hade med uppkörningen att göra. Men så fort jag satte mig i bilen på uppkörningen och började köra blev jag lugn, extremt fokuserad men lugn och jag klarade det på första försöket. Vilken lycka det var.

Jag har ett gäng mål inför 2018 som jag skulle vilja dela med mig av. Eftersom att det då blir större press på att försöka klara av dem just för att man inte vill misslyckas inför andra ;). Men det får bli lite senare, måste faktiskt få processa 2017 lite och vara stolt över vad jag lyckades med det året!

Likes

Comments

Det här med kallprat. Det kan vara något som är så obehagligt att vi inte ens utsätter oss för det. Ser vi en gammal klasskamrat på bussen som man inte har pratat med på tre år är det många som låtsas om att inte se varandra och går förbi, mest för att man helt enkelt inte vågar eller orkar kallprata. Jag har också gjort så, jag ska inte ljuga men jag vågar nog ändå erkänna att jag faktiskt är rätt bra på det. Jag tycker inte att det är så läskigt längre i alla fall, det är mest trevligt. Så jag tänkte att jag kan dela med mig av mina personliga tips och först vill jag bara nämna något jag läste i "Vi måste prata" där ett kapitel handlar om just kallprat, där skriver Elaine att om det inte klickar mellan två personer betyder det inte att du är dåligt och socialt inkompetent, det betyder bara att ni fick dålig kemi och det är faktiskt två personer som står för kemin, inte bara du. Det är viktigt att påminna sig det, det är många samtal jag gått ifrån och känt mig som att jag förlorat all min sociala förmåga och lovat mig själv att jag ska sluta prata med folk jag känner halvbra... Nu till min lilla lista.

1. Var genuint intresserad - Det bästa tipset jag har är att vara nyfiken och intresserad på vem personen är. Träffar du en vän du inte sett på flera år så har ni ju massor att prata om! Vad har personen gjort, hur har personen mått, har personen lyckats med det den så gärna ville? Hur gick det till? Personen har en ny partner, hur träffades dem? Det finns OÄNDLIGT med samtal som bygger på ditt genuina intresse.

2. Ställ öppna frågor - Samtalet kan handla om samma sak men se ut på två olika sätt. Det är skillnad på om du frågar, "Har du haft det bra?" och "Hur har du haft det?" Använder du dig av andra frågan ger du personen du pratar med chans att utveckla sitt svar, vilket ger dig mer att gå på inför nästa fråga, eller nästa sak du vill berätta i samtalet. Samtalet blir mer "mättat" med öppna frågor, än tråkigt och ytligt.

3. Tänk inte på vad du ska säga under tiden den andre pratar - Alltså, det här kan förstöra ett samtal så mycket. Det gör att man inte hänger med, den andra personen kan uppfatta dig som frånvarande, och du kommer förmodligen bara känna dig förvirrad i slutändan. Var närvarande när den andra pratar, visa att du lyssnar.

4. Använd händelser i ditt eget liv att bygga upp ett samtal på - Den här har jag använt mig mycket av nu i höstas när jag hållt på med körkortet. Har en bekant som jag stött frågat mig vad jag gör i livet nu så har jag såklart berättat att jag har hållt på att ta körkort. Därifrån har jag berättat lite om min upplevelse och sen märkt att jag frågar "Har du körkort?" "Hur var din körkortsupplevelse, berätta!" "Hur var din uppkörning, ge mig tips" Och vips har vi haft ett samtal tills det har varit dags att skiljas åt.

5. Lyssna! - Lite lik trean men den är så viktig, gå in i varje samtal som att du alltid kan lära dig något nytt, för det är sant. Varje människa på den här jorden vet något som du inte vet. Lyssna med avsikten att FÖRSTÅ inte att SVARA. Tänker man bara på att svara är det mycket lättare att hamna på punkt tre och det vill vi inte!

Ut och kallprata, det är kul och inte så läskigt som man tror, framförallt ska man slappna av, och inte vara för rädd för två sekunders tystnad! För att bygga starka och betydelsefulla relationer krävs det ju att vi kallpratar först och lär känna varandra. Här är två jag aldrig mer behöver kallprata med, det gjordes för över tio år sen :)

Likes

Comments

Då har jag landat i Skövde igen, sista året nu. Pratade om det med min Gustav precis innan jag klev på tåget, att detta är tredje och sista gången jag åker tillbaka till Skövde för att stanna där fram tills sommaren. Det känns faktiskt bra, trots att det är en stor del till varför jag haft ångest - att komma tillbaka till Stockholm när jag inte vet vart jag ska bo eller vad jag ens ska göra, plugga? jobba? jobba vart isåfall? plugga vad? Men nu är jag lugn, just nu i alla fall, för stunden. Det är morgondagens problem och det löser sig då. Vad jag ska ta tag i nu är min "ta tag i livet lista" med olika punkter, alltifrån att boka körlektioner till frisör och tandläkartid. Så sorgligt egentligen att sommaren verkligen är slut nu och hösten har börjat. Det märks om man går in på väderappen, regn och 15 grader hela veckan. Jag har åtminstone haft en sjukt bra sommar, 10/10.



Likes

Comments

Idag hade varit en perfekt dag att sitta i soffan med datorn i knät och scrolla igenom hela tumblr, men jag har sumpat mitt lösenord och vad jag än gör så får jag inte tillgång till mitt konto, mitt konto där jag sparat allt sen 2012. Därför har jag bara förträngt att tumblr ens finns för jag orkar inte hantera att allt jag sparat är long gone. Precis som med min externa hårddisk som gick sönder för fem år sen, med alla bilder jag någonsin tagit sen jag var säkert 11 år, det förträngde jag också, fick mig att glömma vad jag hade för bilder för det spelade ju ingen roll, allt var ändå borta så även om jag gick runt och var ledsen över det skulle dem inte komma tillbaka. Jag kan ju säga att det har funkat, jag minns inte vilka bilder som fanns på den hårddisken och det man inte minns kan man ju inte vara ledsen över. Det var inte det här jag hade tänkt skriva om i mitt första inlägg på snart ett år utan hade tänkt skriva om vilken ångest jag har för att flytta tillbaka till Skövde, igen. Kände precis samma sak förra året och sen blev ju allt bra ändå, gick tillbaka till min gamla blogg och importerade hit dem inläggen, iår känns det snäppet värre, om jag kunde hade jag tagit ett sabbatsår. Igår bokade jag biljetter ner och det var med gråten i halsen och en klump i magen som jag gjorde det (inte riktigt men nästan). Samtidigt som jag känner den här ångesten är jag ändå taggad. Taggad på att bli klar med Skövde, nästa gång jag flyttar till Stockholm är jag här för att stanna, taggad på att få bo med min bästa vän Th igen, vi ska ha det så mysigt nu vårt sista år som sambos, taggad på att börja träna på riktigt, min Gustav är snart klar PT och jag är verkligen taggad på att låta honom hjälpa mig att komma igång med träningen, och sist men verkligen inte minst så är jag taggad på att få bo nära min familj igen, det är det bästa av allt. Så mitt i den här gråa världen jag lever i just nu finns det lite färg ändå, det känns bra. Nu ska jag försöka fixa en ny tumblr.

Likes

Comments

Jag har några mål för året som ligger framför oss. Till exempel att få in träning i livet, vilket har gått bra hittills då jag och min kombo följer ett träningsprogram tillsammans och peppar varandra! Ett annat mål är att förnya hela min garderob, har skrivit ner en lista på alla baskläder som först och främst måste förnyas, på den listan har jag bland annat skrivit ner jeans, t-shirts, jackor och lite annat. Hade jag jobbat heltid och inte varit student på heltid hade jag gått och köpt in allt på hela listan på en gång, men med min ekonomi som den ser ut nu så går det inte! Ett sista mål jag har är att vårda mina relationer bättre detta år. Egentligen har jag flytit igenom hela livet och haft de relationer jag har haft och inte tänkt på att aktivt jobba för att de ska hålla och bli bättre, men när man kommer upp i ålder, byter stad, skaffar pojkvän, har både familj, pojkvän och vänner i olika städer och jag själv kan knappt sätta fingret på vart jag egentligen bor då jag reser fram och tillbaka flera gånger i månaden blir det lätt att man glömmer att vårda och lägga ner omtanke på sina relationer, och när jag tittar såhär i efterhand kan jag se att jag själv har dragit mig undan pga. olika anledningar. Plötsligt en dag har alla relationer till alla förändrats och jag har insett att de relationer man vill ska hålla i livet måste man lägga ner extra omtanke på. Därför ska jag göra mitt bästa, utifrån mina förutsättningar att jobba på mina relationer. Vänner är ju livet.

 

Likes

Comments

Under min tid som student på ett socialpsykologiskt program uppstår det många diskussioner kring ämnet "Altruism". Är det möjligt för oss människor att utföra handlingar som är helt osjälviska? Vi människor som ofta tänker på vad man själv får ut av en handling, och hur mycket en själv vinner i en interaktion. Jag har alltid trott att det finns människor som utför helt osjälviska handlingar, jag tror inte att alla som donerar blod i grund och botten gör det för att de själva ska må bättre och att handlingen egentligen grundar sig i egoism. Dessa tankar har bara varit mina egna slutsatser och grundar sig inte i någon studie. Men nu såhär när jag har tusen andra saker som borde göras så fastna jag vid youtube och hittade denna video som var SÅ intressant. Hon undersöker detta, medlidande och ödmjukhet är nyckeln till altruism, och hur kommer det sig att vissa människor känner mer medlidande än andra? Är mer ödmjuka än andra? Resultaten från hennes studie var så sjukt intressanta och jag tror verkligen att de flesta av oss har förmågan att utföra altruistiska handlingar om vi slutar sätta oss själva i centrum i varje situation. 

 

Likes

Comments

Jag gillar att läsa, det har jag alltid gjort. Men det är inte ofta jag läser ut en bok på mindre än en vecka vilket är precis vad jag har gjort nu. Jag har läst "Din dolda sociala förmåga" av Jacqueline Joo, den handlar om mentalisering och ger verktyg för hur man ska kunna praktisera detta i sin vardag. Mentalisering handlar kortfattat om att förstå sina egna känslor, tankar och behov, att förstå hur andra uppfattar mig, och förstå andra utifrån deras inre, alltså deras känslor, tankar och behov. Man ser alltså sig själv utifrån och andra inifrån. SÅ BRA BOK! Nu kommer jag läsa om kapitlet om att först förstå sig själv, skriva ner viktiga punkter och börja öva på detta i min vardag, när det sitter i ryggmärgen kommer jag fortsätta med nästa steg och så nästa osv. Boktips till alla!

Likes

Comments

Nu har jag varit här i Skövde i några dagar, blev sjuk dagen innan jag kom hit så första dagen här var - KATASTROF. Aldrig varit så sjuk, så fick jag feber på det oxå, låg helt däckad i soffan,var sjukt otaggad på skolan, på att bo här i två år till, på att vara ifrån min kille osv..Jag hade ett litet mental breakdown haha. Svettades ur all feber iaf under natten så jag tog mig till skolan dagen efter. Kul och träffa folket men inte så kul att slängas in i ett hav av plugg. Verkligen såhär, "här läs ut dem här två böckerna på 400 sidor var så ska vi ha ett seminarie på fredag om teorierna, och förresten, böckerna är på engelska, skrivna av två gubbar, på 1800 och tidigt 1900-tal." KUL! :) Så kan ju säga att det har gått sådär men har gjort mitt bästa, går det inte att föra en diskussion på det här får man helt enkelt göra om, inte svårare än så. Kan tycka att jag har låtit lite väl negativ angående livet just nu, flytten tilbaka till Skövde, skolan och så. Men det är verkligen en omställning, det är inte lätt. Jag vet att jag vill plugga och jag älskar ju mitt program egentligen. Bara lite tufft att behöva ställa om och vänja sig IGEN, med allt vad Skövde innebär :) Är dock överlycklig över att vara tillbaka i vår lägenhet här i Skövde, den är så mysig, och här känner jag mig som mest hemma av alla ställen jag har bott på sen jag var 17. 

Men idag kommer dock goda nyheter, ska iväg till Pinchos ikväll med mina två girls här i Skövde, värdens bästa tapasrestaurang enligt mig, det är nog bara en tidsfråga innan Pinchos kommer till Stockholm. Så det ser jag fram emot, att få umgås med dem lite utanför skolan! Annars är det bara plugg på schemat och försöka bli frisk!

 

Likes

Comments

Hej!

Nu var det ett riktigt bra tag sedan jag skrev något, har haft ett sug hela dagen igår att få skriva av mig lite så därför kikar jag in här just nu. Hade nämligen min sista dag på Ica igår, har "sommarjobbat" där, sedan april, så nästan ett halvår. Det är så sjukt sorgligt då jag trivs såååå bra där, kollegorna är dem bästa och blir så ledsen för att jag måste lämna, iår igen. Ni anar inte vilket sug jag hade på att hoppa av skolan och stanna på ica, haha! Så gårdagen gjorde mig extremt otaggad på att plugga, trots att jag vet att det är det jag vill. Dessutom har jag missat första veckan och vet att vi har slängts in i ett hav av plugg vilket gjorde att jag kände ännu mer att jag inte ville sluta. På jobbet känner jag mig inte osäker på mig själv, där vet jag att jag gör ett bra jobb i charken, har lärt mig massa nytt denna sommar och allt har lixom satt sig nu, man känner sig effektiv och duktig, antar att det är den känslan man kommer tappa när man kastas in i studentlivet.

Dessutom vet jag vad det innebär att sluta på ica och packa ihop livet och åka mot Skövde, då jag gick igenom exakt samma process förra året, det är hela livet i Stockholm. Min kille, vårt distansförhållande har funkat sjukt bra förra året så jag borde egentligen inte tänka så mycket på det. Men det är ändå tråkigt, att inte kunna åka till honom när jag vill, och ha honom nära. Nu återgår man till att man måste planera varje vistelse, att få sakna honom flera dagar i sträck, och att vänja sig vid alla tusentals facetime-samtal. Men äsch, det klarar vi. Bara jag som sitter och oroar mig i onödan.

 

Likes

Comments