Ett öppet brev till mitt 11 åriga jag

”Kära Jennifer, du är nu 11 år gammal och lever livet utan några som helst problem.
Det största problemen du har nu är vem du ska umgås med idag, om temat går att skicka till din kompis på bluetooth eller om du hinner bli klar med läxorna i tid.
Inte vet du nu att om 10 år kommer du sitta och blicka tillbaka på livet som du levt och undra om det var värt det? Är livet verkligen värt att leva?

Du är 11 år nu och ser fram emot tonåren, ser fram emot allt roligt som kommer ske.
Men ack lilla hjärtat om du bara visste.
Om du bara visste vad som kommer ske.
Ditt tonårsliv kommer vara upp & ner med falska vänner, små förälskelser, fest osv precis som alla andras. Men det kommer finnas några händelser som kommer sitta kvar länge länge.

Din tonår kommer börja bra & du kommer hitta en kille som du verkligen verkligen tycker om, som är helt underbar. Som behandlar dig bra. En kille du ser en framtid med.
Men han kommer bedra dig, vara otrogen och såra dig.
Han kommer vilja ta tillbaka dig & börja om, men du kommer ignorera det. Men sedan ångra dig när han något år senare omkom i en bilolycka. Kunde du gjort något? Tänk om du hade gjort saker på ett annorlunda sätt, hade han fortfarande levt då?
Troligtvis inte, men du kommer klandra dig själv oavsett om det var han som sårade dig..

Du vet inte det nu. Men år 2012 kommer du träffa vad du tror är ditt livs kärlek. Du älskar honom mer än allt & vill leva resten av ditt liv med honom.
Det förhållandet kommer börja bra, helt jävla underbart helt enkelt. Men det vänder snart.
Kramarna blir till stryptag, handhållning blir till fasthållningar, smekningar blir till slag och alla fina ord blir till kränkningar.
Under 1 år kommer du bli slagen, kallad för de värsta orden du någonsin blivit kallad, du kommer bli kontrollerad, psykiskt misshandlad, mordhotad & du kommer nästan mista livet. Du kommer bli isolerad, förlora många nära och bli en helt annan människa.
Allt detta kommer denna killen göra mot dig.
Men du är stark & lyckas ta dig ut, men då kommer du bli stalkad, förföljd och hotad.
Det kommer kännas som att det aldrig tar slut.
Så du flyr.
Flyr till en annan stad över sommaren och försöker förtränga året som gått.
& det går bra.
Men du hamnar i ett annorlunda självskadebeteende som inte syns utåt. Och som du då inte vet om själv.

Du kommer intala dig själv att allt är bra och inte prata med någon om året som har gått.

I augusti 2013, 3 månader efter du flytt från ditt förra förhållande så kommer du än en gång få ditt liv förstört.
En kille som du då såg som en vän kommer att tidigt på morgonen utsätta dig för våldtäktsförsök, misshandel & grova kränkningar.
Du är stark & klarar dig undan våldtäkten, men du kommer ärras av det i många år efter.
Veckorna efter detta kommer vara de jobbigaste i ditt liv.
Du kommer prova på saker som absolut inte är bra, du kommer dricka alldeles för mycket och du kommer för första gången försöka ta livet av dig.
Men som tur är kommer du inte lyckas.
Du kommer hoppa av skolan & börja må ännu sämre.
Men det vänder snart.
När du får svaret i rättegången, kommer du bli glad, du kommer känna att du gjort något bra som anmält & räddat många andra tjejer från att vara med om samma sak.

Men dessa händelser kommer du aldrig prata om, även fast du skulle behöva det.
Du kommer gå med det inom dig och få dig att må psykiskt dåligt väldigt väldigt länge.
Du kommer vara rädd för att ingen ska tro på dig, för att folk ska döma dig och för att folk skulle skämmas över dig.
Det kommer komma dagar då du inte ens vill se dig själv i spegeln för att du blir så äcklad.

Du kommer bli rädd för killar, mörker och att vara ensam.
Du kommer ständigt påminnas om ditt psykade förhållande av vissa dofter, bilar, ljud och ställen.
Du kommer vara rädd för kärleken, stöta bort alla som kommer dig nära & skapa en väldigt hård fasad som är svår att spräcka.

Du kommer bli en helt annan människa. Men även bli en väldigt omtänksam, mogen och jordnära person.

När du är 17 flyttar du hemifrån första gången och du tycker det är helt underbart, de bästa du gjort.
Men du kommer snart att jobba halvt ihjäl dig.

När du är 19 flyttar du till Göteborg, där jobbar du nästan ännu mer ihjäl dig.
Din rygg kommer förstöras och du kommer vara på väg att bli utbränd.
Som 19 åring ska man inte bli utbränd pågrund av jobb.
Men du älskar ditt jobb, så du bryr dig inte.
Vilket är helt fel. För du måste alltid tänka på dig själv i första hand. Glöm aldrig det.

Du vet inte det nu, & du inser inte det nu.
Men när du är 20 så kommer du inse att du är uppväxt med en förälder som är alkoholist, som har sett ner på dig hela din uppväxt, som inte brytt sig och som aldrig vart en förälder för dig.
När du är 20 så kommer du inse att du inte vill ha en sån person i ditt liv.
Men du önskar att du hade insett det tidigare. Men bättre sent än aldrig.
En mindre negativ sak i ditt liv att bry dig om.

Du vet inte det nu.
Men när du är 20 år gammal så kommer du hitta meningen med livet.
Du kommer få världens finaste son. Förlossningen kommer vara hemsk och du kommer bli ensamstående. Men detta är vad meningen med ditt liv är.
Det kommer vara jobbigt vissa stunder, men det klarar du av. För det är värt det.

När du är 21 kommer du beundra dig som fortfarande står starkt på benen efter allt som hänt.
För att du är den bästa mamman din son kan ha, även fast du inte kommer känna så ibland.
Du kommer vara glad för att du inte lyckas bryta ner dig själv, att du överlevt trots självmordstankar & försök, för att du är den du är idag.

Du kommer börja studera igen till ett yrke som har blivit ditt drömyrke.
Du kommer hitta ett perfekt ställe att bo på. & du och din son kommer ha det så bra.

Livet kommer vara ett helvete.
Men är det värt det? Är livet värt att leva?
Svaret är ja på den frågan.
Allting händer av en anledning oavsett bra eller dålig.

Trots allt du kommer vara med om, trots alla flyttar du kommer behöva göra, trots hur dåligt du kommer må vissa stunder. Så är det i slutändan värt det.
Du förtjänade ingenting av vad som hände, men det var aldrig ditt fel. Glöm aldrig det.

Du kommer växa & mogna till en stark och självständig kvinna.
Det kommer självklart komma dåliga dagar, det hör till när man är vuxen. Jobbigt med att få ihop tid, med ekonomi, med kärlek & vänskap. Men de positiva dagarna kommer väga upp de negativa.

Kära lilla Jennifer.
Det är okej att må dåligt, det är okej att prata ut om vad du känner och det är okej att inte alltid vara okej.
Det är okej att göra misstag och vara helt knasig ibland, det är det som gör dig till människa.
Du är värdefull och starkare än vad du tror.
& livet är värt att leva.
Och år 2019 kommer bli ditt år.
Bara vänta & se, håll ut och fortsätt kämpa krigare”



Instagram - jenniferlinneaa
Snapchat - jj3nnif3r

Gillar

Kommentarer

Jagochminahjärtan
Jagochminahjärtan,
Vilket starkt inlägg !! Fortsätt att kriga & kämpa nouw.com/jagochminahjärtan
Kamilla
Kamilla,
Vilket vackeet brev till dig själv som barn. Tänk om man kunde skruva tillbaka klockan och gjort annorlunda ibland. God fortsättning!kamillaskamera.com/
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229