Besked från förlossningen

Hej!

Idag har jag jobbat hemifrån då ett besök på förlossningen var inbokat. Har totalt 2h bilresa till/från jobbet så är glad att jag kan jobba hemifrån dagarna när jag har inbokade besök hos barnmorskan eller på förlossningen här i Halmstad. Jag jobbar fortfarande heltid som vanligt (är i v.34 nu) och beräknas gå på mammaledighet om 2,5 v i v.37. Det känns verkligen som att dom här dagarna bara kommer att rusa iväg, samtidigt som jag har en känsla av att Lilleman i magen kommer att komma lite tidigare den här gången. Så allt känns plötsligt så, så nära! Som att allt händer imorgon och att jag har tusen saker att fixa fram tills dess :). Vi ska bland annat flytta 1 Maj (13 dagar innan bf) så sätter inte förlossningen igång då så vet jag inte vad som kan få fart på den haha.

Idag fick jag i alla fall ett beged på förlossningen som var så skönt att få bekräftat.

Enda sedan jag blev gravid har jag velat få svar på min fruktansvärda epidural-upplevelse från förlossningen med August. Det som hände då var att jag fick epiduralen som fick mig att må som en dröm i 2h. Värkarna och smärtan försvann, jag var helt klar i huvudet och minns hur jag satt positiv, peppad och var så redo för resten av förlossningen. Efter 2h så vände dock allt och jag började tappa känseln över hela kroppen, blev tillslut som att jag var helt förlamad och kunde inte röra mig alls (August hjärtljud sjönk även kraftigt resten av förlossningen så barnmorskorna fick flytta runt min kropp för att kunna ändra läge). Jag blev samtidigt mer och mer "bortdrogad" i huvudet och tillslut kunde jag knappt kommunicera eller prata vilket gjorde att jag kände mig som en fånge i min egna kropp. August togs sedan ut med sugklocka då jag inte kände krystvärkarna och då han behövde komma ut snabbt pga låga hjärtljud. Otroligt obehaglig upplevelse och något som jag har varit livrädd över att behöva uppleva igen vid en ny förlossning med smärtlindring.

Jag har tagit upp det här med så många de senaste 2 åren. Googlat som en galning efter svar och pratat med flera barnmorskor men alla svar jag fått har varit att det är konstigt att det hände. Att dom aldrig hört något liknande och att det inte borde bli så av en epidural. Kanske att det var psykiskt att kroppen stängde av sig själv pga smärtan och chocken?

Jag har dock själv alltid haft en väldigt stark känsla av att det inte var psykisk betingat, utan att det helt enkelt var något som gick väldigt snett med epiduralen.

Så idag fick jag svar efter att man på förlossningen kollat med flera psykologer, som alla återkopplat att de inte tror att det är något psykiskt (som att rädslan, smärtan och chocken slog ut kroppen). Man har sedan tagit det vidare med narkosläkare, läkare som sätter epiduralen och deras överläkare (eller vad allt kallas). Överläkaren med lång erfarenhet kom då med svaret som jag på något sätt vetat inombords hela tiden:

JA, det är troligtvis en sällsynt biverkning av epiduralen.

Det händer tydligen (tack och lov) väldigt sällan (och då pratar vi en på flera tusen) men att det finns en del som faktiskt inte tål innehållet i epiduralen. Vilket gör att reaktionen/biverkningen (som att känna sig förlamad och helt bortdrogad) kan bli likt den jag upplevde. Dvs extremt obehaglig.

Det svaret räckte för mig. Att en överläkare med lång erfarenhet konstaterar att: Jennifer, du hittar inte på och du överdriver inte din upplevelse, du tål troligtvis inte epiduralens innehåll och din kropp kunde då inte hantera den.

Tack! 2 års letande och grottande efter svar kan jag nu lägga på hyllan för att bara titta framåt :). Det hjälper mig dock inte på det sättet att man inte vet om jag kommer att reagera likadant igen på en eventuell epidural eller spinalbedövning. Däremot hjälper det mig på så många andra sätt. Det kommer att stå med i min journal så att barnmorskorna vid förlossningen kan vara beredda och kontrollera mitt mående mer (om jag får/vågar mig på smärtlindring igen). Alex kommer kunna vara mer uppmärksam på om/när/hur mitt mående försämras och jag kan psykiskt försöka lugna mig själv med att man har noggrann översikt över mig.

Så jag är idag oerhört glad att jag stod på mig för att det skulle kollas upp och att man även lyssnade på mig och tog det vidare.

Så sitter du själv med något som inte känns helt rätt och som är svårt att släppa så hoppas jag att du en dag få svar på dina frågor och blir bra bemött. Även fast att det kanske krävs att du behöver tro lite extra på din magkänsla och kanske behöver fråga en eller två gånger för mycket <3

Kram Jen!

Gillar

Kommentarer

bolmgren
bolmgren,
Fin du är 🌸
nouw.com/bolmgren
JenniferKlingvall
JenniferKlingvall,