Det är verkligen något jag behöver....

Jag har ridit 1 gång i månaden för James Faulkner i 2 månader nu och jag har insett hur mycket jag behöver det. Jag har ridit för han någon gång tidigare men inte regelbundet vilket det är nu då jag och Louice är med i en såkallad "ridgrupp". Jag är verkligen jätte tacksam då detta har lett till en enorm utveckling för både mig och Lydia. Ni vet känslan när man efter varje ridpass känner WOW. Ja då vet man att det är rätt och att man verkligen behöver det.
-
Den sista tiden har Lydia gått bättre än någonsin, jag kan dock ibland ha lite toppar och dalar gällande paddocken ändå men jag kan helt ärligt inte komma ihåg senaste gången hon tjurade. Hon har vart så himla glad och positiv till allt det senaste. Jag besitter ett dåligt samvete just nu då jag har lite dålig motivation i ridningen då det regnar konstant i Varberg. I förra veckan fick jag endast till 3 ridpass...dock så har jag jobbat i helgen men ändå. Jag vet med mig att December månad är en väldigt hektisk månad för mig då jag dels fyller år, min pappa fyller år och alla förberedelser fram till jul och nyår knackar mig på axeln. 

Men jag säger till mig själv att det är okej. Lydia dör inte och hon mår absolut inte dåligt. Det får bli lite som det blir denna månaden och jag ska inte ha för stora krav på oss just nu för då kan det bli så fel. Som sagt så är hon en väldigt känslig häst och känner snabbt av mitt humör. 

Den 16 Januari har vi lektion för James igen så inför det nya året ska jag sätta upp en massa nya mål för mig och Lydia. Jag hoppas på att 2019 blir vårt tävlings år.  
-
​Är ni duktiga på att hålla motivationen uppe? Några tips såhär års? 

Gillar

Kommentarer