Nytt bling bling

För en vecka sedan så gjorde jag något skrämmande och storslaget. Ja fast speciellt storslaget var det ju kanske inte. För precis en vecka sedan tog jag i alla fall och piercade naveln, något som jag velat göra sedan jag var 17 år men aldrig kommit iväg och gjort det. Under de senaste åren har jag inte heller ansett mig ha haft den kroppen man ''ska ha'' för att ha en navel piercing. Dumt va? Hur som helst så bestämde jag mig i och med att jag började min viktnedgång att om jag lyckades med det som jag ville lyckas med så skulle min vinst vara just detta, en navel piercing. Efter lite mer än ett år av träning så var det dags. Bokade en tid direkt efter mitt frisör besök. Jag kan dock lova er, att så nervös har jag inte varit på otroligt länge! Hade byggt upp den värsta bilden i mitt huvud så fick ha med mig syster för att hålla handen under tiden som jag låg där på britsen, sängen, eller vad man kallar det. Vips så var det bara över! ehh.. jaha.. var det inte värre än så? Detta skulle jag ju kunna göra om flera gånger! Känslan som dök upp när allt jag oroat mig över bara var trams, den var lättande. Efter en vecka med den så älskar jag den bara mer och mer. Känner att den verkligen passar in och hör till en del av mig. Ja ja tänker du.. 22 år och ''stolt'' över en piercing... Det gjorde jag ju när jag var 15... Men jag så är det, jag vågade inte innan men kunde inte heller ge upp ''drömmen''!

Gillar