Depression


Depression..det är många som är deprimerad eller har någon i familjen som är det , eller någon vän. Depression är ett ganska jobbigt ämne att tala om. Många frågor kanske , hur skall man stötta denna person ? Hur kan man hjälpa hen ? Jag önskade att jag hade någon som frågade mig hur jag mår när jag började bli deprimerad. Jag skulle seja att min depression började när jag var runt 10 år gammal.

Men jag blev mobbad redan när jag var 7 år , när jag började i skolan i första klass! Hela grund skolan för mig var rent ut av ett helvete! Och många gånger frågar jag mig själv värför hjälpte ingen mig ? Värför jorde skolan ingenting ? Men tack vare mina föräldrar så orkade jag gå i skolan , många kvällar som jag gråte , mina föräldrar ringde till skolan , dom ringde till barnens föräldrar som mobbade mig! Men det var lönlöst... dom ringde inte 1 gång eller 5 gånger. Det var mer en så..

Jag blev mycket mobbad för att jag var tjock! Det var det som var orsaken till mobbningen. Tror jag iaf.. gråt mig till sömns mycket till kvällarna, för jag viste vad som väntades nästa dag i skolan.. men vad kunde jag göra ? Skolan lyssnade inte. Eller jo en gång så lyssnade skolan på mina föräldrar , dom sa att dom skulle prata med pojkarna som mobbade mig, jo det jorde rektorn också, men rektorn samlade in HELA skolan från klass 1-6 och sa att alla skall minnas att vara snälla mot varandra..


Så det var den hjälpen från rektorn.. och visst hade jag några kompisar i skolan också. Som jag lekte med. Några händelser som jag minns starkt från skolan så var när pojkarna började skuta rönnbär på mig , fick flera blå märken efter det. Blev hem jagad från skolan av dom med mera. Och en gång när vi hade lektion och jag måste gå på wc , jag gick till wc , och när jag kommer tillbaka från och skulle tillbaka till klass rummet, så möter jag 2 pojkar som är 1-2 år äldre en mig, och dom skrattar åt mig jag ville bara gå förbi dom och gå tillbaka till klassrummet. Men dom stannade mig och sa något om att jag är så tjock , sedan så turas dom om att sparka mig i magen , och jag fick ta i mot många sparkar mot min mage , minns ennu i dag hur ont det jorde , men dom skrattade bara och tyckte det var kul när magen rörde på sig.. och detta var i lågstadiet..


En sak till som jag minns starkt från lågstadiet. Det var i min klass , en kille på min klass så skulle ha disco hemma hos sig , ALLA i min klass var bjuda till discot han skulle ha hemma hos sig en fredag kväll tror jag det var. Det var så stort för jag tror vi gick kanske i 5 an . Alla i klassen pratade om det , efter skolan så var jag med 2 vänner , vi pratade om vad vi skulle ha på oss för kläder , jag minns allt var så kul , för jag kunde fundera på något annat , och något att se fram imot.

Nå när den kvällen kom , jag minns jag hade färdigt fin kläder på mig , och min pappa skulle snart köra mig... men då fick jag ett meddelande på telefonen att jag inte var bjuden längre, för att jag har ingen pojkvän , och vad skall du jöra där när du inte har någon pojkvän ?


Jag minns hur jag började gråta , och min pappa tröstade mig länge .. och nästa måndag när det var skola , när klassen pratade om hur roligt dom hade på det där disco...

Det var tufft.. jätte tufft. Och det här är bara en liten del av vad lågstadiet handlade om för mig. Det här är de starkaste minnen som jag har därifrån.. men det är faktiskt en person som har kommit fram till mig och sagt förlåt till mig , det var en av den killen som sparkade mig i magen , han kom och sa förlåt att jag sparkade dig, jag frågade värför han jorde det , han sa att han inte vet , att han var med i kilo gänget som mobbade mig att han jorde samma som dom..

Det som känns jobbig ennu i dag är att se dom pojkarna som jorde mig så illa mentalt och som slog å sparkade mig, många gånger tänker jag om dom inte mår dåligt över vad dom har bort ? Men det tror jag inte..

detta var bara i lågstadiet ennu , så jag kan seja att högstadie inte blev bättre , jag hade ett helvete i lågstadiet , tur att jag inte visste vad som skulle hända när jag började i högstadiet , för jag fick ju redan ta i mot slag och sparkar i lågstadiet. Men det kommer jag att skriva om en annan dag!

Så snälla alla ni som har barn prata med dom och lär från när dom ör liten att mobbning inte är okej , det skall inte vara skillnad om du är smal , tjock, lång , kort , osv! Alla är värd att ha enbart skolgång , någon skall aldrig behöva gråta sig till sömns för att gå till skolan!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229