För ett år sedan

I oktober förra året fick vi reda på att Lilly och Viola drabbats utav TTS.

Den 4:e oktober i vecka 17 efter en undersökning hade vi fått till oss att vi troligtvis kunde utesluta TTS. Allt såg bra ut, tjejerna var jämnstora och såg ut att växa fint. Förutom att Lillys urinblåsa inte ville visa sig. Skönt tänkte vi som bara hade hört om vilket elände TSS kunde ställa till med.

När vi sedan gjorde rutinultraljud i vecka 19 så kollade man en extra gång efter Lillys urinblåsan. Den var svår att hitta och kanske hade Lilly precis kissat. Vi pausade undersökningen, gav tjejerna tid till att kunna fylla på blåsorna och kollade igen. Fortfarande ingen urinblåsa på Lilly. Nu kände jag allvaret. ”Kan man leva utan urinblåsa” frågade vi men fick inget direkt svar. Men vi skulle inte oroa oss.

Den 23:e oktober i vecka 20 var vi på undersökning igen. Denna gång kunde man se Lillys urinblåsa, så vi pustade ut. Däremot berättade dom att det hade noterats från tidigare besök att Lillys njurbäcken även hade haft en avvikande storlek. Vi förstod ingenting. Sedan kom chocken, tjejerna hade troligtvis drabbats utav TTS ändå. Men vid denna undersökning såg allt ok.

Lilly fick alltså dåligt med näring och producerade inte tillräckligt med fostervatten till hennes organ och därför hade man inte kunnat se någon urinblåsa. Men vi fick höra att det ändå såg bra ut, tjejerna mådde bra och vi skulle bara fortsätta att ha koll på dom. Jag nöjde mig med det och tog det hela ganska bra.

Fredagen den 27:e oktober, tre dagar senare, var vi på kontroll igen. Då kom käftsmällen. En rak och ärlig läkare sa ”läget är kritiskt, ingen kan svara på om dom kommer att klara sig eller inte”. Man visste inte hur TTS:en skulle utveckla dig och man visste inte om dom skulle klara en operation. Jag gick därifrån alldeles tom med en ny tid för undersökning på tisdag igen.

Tisdagen den 30:e kom och undersökningen och en ny läkare konstaterade ännu en gång att det var allvarligt. Lilly som var utan fostervatten höll på att stänga av sina organ och Viola som fick alldeles för mycket näring hade ett överbelastat hjärta. Ett par samtal gjordes och innan vi gick därifrån hade vi fått tid till Huddinge och karolinska redan på torsdagen för undersökning.

Det var många tankar som snurrade. Jag var så rädd för vad som skulle hända... Jag vågade inte hoppas och jag försökte förlika mig med tanken att dom inte skulle klara sig.

Torsdagen den 1:a november, då i vecka 21, besökte vi karolinska i Huddinge och möttes utav hårda ord. Jag hade brutit ihop tidigare men denna gång grät jag hejdlöst. Jag ville försvinna ur den hemska mardröm som vi befann oss i...
Alternativen vi fick var:

1. Göra abort.

2. Låta graviditeten fortgå utan några ingrepp och låta högre makter avgöra deras öde (med andra låta dom dö i magen).

3. Genomgå operationen, ge dom en liten chans till att överleva och hoppas på det bästa.

Vi valde att genomgå operationen. Samtidigt fanns det funderingar kring om vi inte skulle avbryta och försöka i framtiden igen istället. Men vi kunde inte... Jag hade hunnit knyta an till tjejerna och vi hade planerat en hel livstid tillsammans med dom. Vi var tvungna att göra allt för att ge dom en chans, trots alla risker och rädslor.

3:e november opererade dom mig. Operationen i sig var jobbig och tiden efteråt var hemsk... Vi väntade på ultraljudet dagen efter och kunde inte göra annat än att hoppas på att dom levde. Jag grät, hade panik och väntade på att få känna deras sparkar. Den längsta och mest plågsamma väntan jag varit med om... Men tjejerna levde. Deras hjärtan slog fint morgonen därpå när vi gjorde ultraljud. Dom hade klarat operationen.

Mer om det och tiden efter kan ni läsa här.

Ömma och kärleksfulla klappar på magen. En omhändertagande Daniel. Den turbulenta graviditeten gjorde oss till världens starkaste team.

Fortsättning följer... 

  • 1 303 visningar

Gillar

Kommentarer

thelisalarsson
thelisalarsson,
Läste länken och blev alldeles tårögd. Starka ni är❤️
nouw.com/thelisalarsson
Saynomore
Saynomore,
Så fantastiskt att ni har dem hos er nu! 😭😍 Vilken resa ni gjort! 💖
nouw.com/saynomore
annahillgren
annahillgren,
alltså...vad ni fått gå igenom😥🧡 måste varit fruktansvärt tufft! Och vilka kämpar till tjejer ni har😘
nouw.com/annahillgren