Idag pratade jag med vår barnmorska på Sahlgrenska på telefon, fick veta att läkarna gick igenom vårt nya protokoll i måndags och att det blir nytt äggplock v.17, och att vi kommer få ha det långa protokollet igen.. Denna gång kommer jag även få göra dubbla hormoninjektioner för att få ut fler mogna ägg. Jag kommer använda Menopur och Bemfola...så det skall bli HIMLA intressant hur jag reagerar på ännu fler hormoner med tanke på hur känslig jag redan är med mitt egna hormonsystem, haha! Apropå det så har jag haft den vidrigaste PMS:en jag någonsin någonsin vart med om under 1 vecka nu. I helgen var jag tvärsäker på att jag fått tillbaka min gamla depression, SÅ illa var det.. plus att samtalet från förra fredagen (om att vi inte skulle åka till Sahlgrenska pga obefruktade ägg) gnagde djupt inom mig fortfarande. Mensen kom i tisdags och i onsdags när jag vaknade var jag som pånyttfödd - en underbar känsla men samtidigt väldigt konstig med tanke på kontrasten på hur jag mådde bara några timmar... Hursomhelst..
Nu är det fokus på bra mat och lite viktnedgång , för att ha tankar på något helt annat, och hoppas på att vi kommer så långt att vi kan fullfölja vårt nästa IVF-försök.

Är det någon som har erfarenhet om att använda dubbla hormoninjektioner? Förstår att det är väldigt individuellt om hur man mår och hur många ägg man får ut, men önskar ändå få höra andras erfarenheter om detta, både positiva som negativa upplevelser.


<3

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Hej på er,

Börjar komma igen nu efter förra fredagens bakslag. Har haft en oerhört känslosam vecka, vet inte om det är att mensen är på gång snart, isåfall är detta den värsta pms:en jag haft. Om nu kroppen börjat ställa om sig till mina egna skit-hormoner dvs, isåfall skall mensen komma imorgon och då är veckans hormonsvängningar, gråtattacker, överätningar (ej hetsätningar! Skillnad!) befogade. Och med en fin toppning av det där beskedet från Sahlgrenska förra fredagen om att vi inte behövde komma den dagen då äggen inte blivit befruktade. Den känslan grät jag ut det sista igår. Idag vaknade jag av att jag mådde jättebra, som mig själv igen. Så återigen - beror det på en hemsk pms och att mensen kommer idag/imorgon? Skall hålla koll på detta mönster som är återkommande, men inte så här vidrigt som det var i veckan. Igår klarade jag knappt av dagen, mig själv, trodde jag fått tillbaka min depression och var sjukt orolig över att jag inte skulle klara av att fortsätta jobba på det nya jobbet - SÅ illa var det. Förstår ni den konstiga kontrasten från gårdagen till idag? Det gör knappt jag men jag tackar å tar emot och gör det bästa av detta och pysslar med hushållssysslor idag - som känns helt underbart att göra för en gångs skull :)

Hur som helst...

I slutet av v. 7 / början av v.8 skall jag ringa till Sahlgrenska igen för att få veta vad dom kommer ge oss för nytt protokoll. Vet att det kommer bli ännu ett långt protokoll, men denna gång med Menopur. Någon som testat den hormonsprutan? Och vad som är skillnaden bortsett från att den innehåller ett ytterligare hormon?
För övrigt längtar jag efter att få ta Suprecur igen, så mitt humör blir normaliserat igen..tror sambon längtar mest, haha!

Efter att allt detta är över så behöver jag söka hjälp för att se om jag har PMDS, för det kan inte vara normalt att ha sånna förbannade humörsvängningar/lätt till gråt osv som jag (och säkert många fler) har...
Någon av er som hört talas om att man kan få hjälp för sådant?

Kram till er <3


Likes

Comments

Plockade ut ägg i onsdags, skulle tillbaka igår men får då ett samtal på morgonen om att äggen inte blivit befruktade. Bröt ihop fullständigt och höll på så hela dagen igår. Återkommer när jag hämtat mig lite...nästa äggplock blir inte förrän ca v.17/18, PLUS att jag ska få gå på det långa, j-a protokollet igen. Så jag är jävligt bitter och fortf ledsen just nu.
Återkommer snart.

Likes

Comments

Om 12 timmar ligger jag i gynstolen, redo att skörda mina äggblåsor. 8 äggblåsor..jag hoppas på en bra utdelning i form av ägg inuti dessa blåsor :) Börjar bli nervös med tanke på hur mycket jag läst om hur dåligt kvinnorna mår vid äggutplock. Tänker sluta googla äggplock - smärta nu och avslutar med kloka ord om äggplock av Fru Infertil :) (kan ej länka från mobilen, kopiera denna adress!) : http://fruinfertil.blogspot.se/2015/09/for-dig-som-ar-radd-for-att-aggplocket.html?m=1

Likes

Comments

​Igår var jag i Gbg på ultraljud för att se hur äggblåsorna såg ut. Så ikväll är det dags för ägglossningssprutan Ovitrelle, imorgon inte en enda medicin (!!) och på onsdag blir det äggplock. HERREGUD, att vi redan är här?! Det som för en månad sedan kändes som ett kvartal tills vi skulle in till Sahlgrenska igen... men nu är vi här! Vi hoppas på att mina 8 äggblåsor ger nån utdelning i form av ägg på onsdag, så labbet har något att jobba med och sedan insättning. Håll gärna tummarna!

=)

Likes

Comments

1-1,5vecka kvar innan äggutplock. Vad hände där?! Vart tog tiden vägen?
Hormonsprutorna fortsätter att fylla min kropp med denna hormonskit varje kväll. Sambon har såklart märkt av mina humörsvängningar.. De sista 2 dagarna har jag verkligen försökt att hålla mig lugn och inte reagera och agera på minsta lilla skitsak. Det är kämpigt, men det går hyfsat bra nu när jag verkligen är medveten om att det är hormonerna som påverkar så mycket som de gör - oavsett om jag tar sprutor eller ej. När allt detta är över kommer jag försöka be om hjälp så att jag kanske kan få nån medicin eller nåt mot detta. För så jäkla lugn och harmonisk jag var under enbart Suprecur-tiden...så vill jag fortsätta ha det för resten av mitt (vårt) liv. För bådas skull =)

Annars tycker jag att själva injiceringen av sprutorna går bra, även om det är småjobbigt när jag skall trycka på knappen för att skjuta in doseringen i magen. Är inget större fan av att känna av att någonting där inne rör sig...men om det blir en bäbis där inne nångång så lär jag nog känna av ännu större grejer än en liten sketen nål som är lika tjock som ett hårstrå typ :P Får alltid ont i huvudet och känner mig varm där likaså efter en injicering. Det är väl det enda... ja.. om vi bortser från mitt temperament som kom som ett brev på posten i samma veva som jag bara höll i apotekspåsen med hormonerna typ.. haha!



Likes

Comments

Shitshitshitshit! Nu är det inte långt kvar till äggutplock!! Tänk om jag är gravid i mitten av februari?!
Började med Bemfola igår. Kändes inte så himla sköj att trycka in nålen i magspäcket igår, men det gick bra! Kändes obehagligt när jag råkade fippla till med sprutan på utsidan och nålen dansade till lite innanför magen. Fy! Men absolut inte ont eller så, varken innan eller efter. Men så var det ändå min första spruta, har ett gäng till jag skall ta varje kväll nu i nån vecka/1,5... Biverkning? Javisst, det är ju skit-hormoner vi pratar om. Ett jävulens påfund enligt mig med tanke på mina humörsvängningar jag å min stackars sambo får stå ut med i vanliga fall, utom när jag nässprayat med Suprecur nu under snart 1 månad. Om ni bara visste hur bra jag mått utan att reagera(humörsvänga) på minsta lilla grej!!
Sambons kommentar när jag sa att det är dags att börja med hormonsprutorna: -”.....då var det slut på friden..”. Haha!
De enda biverkningarna jag redan känt av är tryckande huvudvärk och nån konstig känsla i magen vid några tillfällen idag. Helt överkomligt med tanke på hur skit man kan må när man är gravid, som jag hört och läst , hehe.

Likes

Comments

Shit, nu flyger veckorna bara förbi! Imorgon skall jag ta blodprov och skicka iväg till Sahlgrenska. Sedan ringer dom upp när de fått mina prover för att se om Suprecuren har gjort sitt jobb med att "dämpa" mina egna hormoner.
Sen är det dags för hormonsprutorna. Och i v. 5 är det som sagt äggutplock. HERREGUD, vad nervös jag börjar bli nu. Nervös för hur jag skall må av hormonsprutorna, nervös om jag får några ägg... om inte det blir lagom många ägg så antar jag att jag måste börja om med hela behandlingen igen.. vilket skulle kännas surt eftersom jag verkligen kört det långa, tråkiga protokollet.

Nu är det läggdags :) 

Likes

Comments

Jag tror knappt det är sant!! Fick idag ett samtal från en chef jag var på intervju på hos i mellandagarna. Var övertygad om att jag inte skulle få det eftersom det var många som sökt jobbet. På intervjun var jag dessutom öppen med min hälsa samt att vi är mitt uppe i en Ivf-behandling och är då i behov av att ta ledigt 2 dagar under v.5/6 för äggutplock och insättning.
Yrkesmässigt var jag övertygad om att jag hamnade bland ”eliten” då mitt långa yrkesliv och arbetserfarenhet inom detta yrke föll chefen mycket i smak när jag ringde innan jul och berättade om mig. Denne berättade att h*n nästan bestämt sig för en person samma dag som jag ringde, men sade i samma andetag att jag var tvungen att komma på intervju då chefen blev väldigt intresserad av MIG!
Efter att jag lagt korten på bordet om det negativa (ur en arbetsgivares synvinkel) då under intervjun i mellandagarna om min gamla hälsa och IVF så var jag övertygad om att någon annan skulle få jobbet. Tills telefonen ringde idag.
-”Vi vill att du börjar jobba hos oss!”.
Holyshit!!!
Jag tror jag svimmar av lycka! 😃

Mirakel kan alltså ske! Låt bara nästa mirakel ske : att det tar sig på vårt första ivf-försök. Eller 2:a...3:e.. Helst det förstnämnda <3


Ville bara skriva av mig innan jag somnar :)


Likes

Comments

Igårkväll insåg vi att jag verkar fått en positiv biverkning av Suprecur. Och detta uppfyllde sambons önskemål jag skrev om i inlägget innan: Mina humörsvängningar är som bortblåsta!! Igår kom ett sånt där tillfälle då jag i vanliga fall hade blivit riktigt frustrerad och arg av och sambon skulle då i "vanlig ordning" få höra ett och annat (obs! detta låter mycket värre än vad det egentligen är :) )..... men det kom bara ett skratt från mitt håll och orkade inte bry mig om situationen!! T.o.m sambon reagerade på detta, att jag inte blev arg, och sade glatt :- "Du får fortsätta med nässprayen resten av livet!!". HAHA! :D
Likadant nu ikväll, sambon gjorde ett urtidsvrål till hockeyn så både jag och katterna flög i taket. Jag försökte bli arg och be honom dämpa sig - men det gick inte!! Båda skrattade åt istället att jag lät så töntig och mesig när jag bad honom sluta skrika :D Vilken dunderspray! Måste kolla upp med min vårdcentral när allt detta är över, så kanske jag kan få nån medicin som verkar på samma sätt mot mina humörsvängningar så som Suprecuren gör.
Två mindre trevliga biverkningar jag känt av i 2-3 dagar nu är att hjärtat rusar iväg då och då, samt att jag sover sjukt länge! Inatt sov jag i 12(!!!) timmar. Och de 2 dagarna innan i 10 timmar - sjukt! 


Har sprayat i 6 dagar nu. Räknar verkligen ner dag för dag nu inför v.5 då vi åker in till Sahlgrenska i Göteborg för äggutplock, och sedan sätta tillbaka ett embryo några dagar efter detta. Enda gången i mitt liv som jag vill att dagarna och veckorna skall gå fort <3



Likes

Comments