Dehär med utseendefixering & kroppshets

Det här inlägget lär bli känsligt. Både för mig och för andra som kan relatera – vilket är fler än jag kan föreställa mig. Inlägget kommer handla om kroppshets och allt därtill. Jag kommer skriva utifrån mitt perspektiv och kommer alltså vinkla inlägget så att alla är förberedda på detta. Jag vet att det finns helt andra åsikter och syner på det hela men detta är min blogg och mina åsikter och vill ni uttrycka era tankar kring ämnet är ni mer än välkomna att göra detta i kommentarsfältet. Det finns dessutom HUR mycket som helst att nämna kring detta ämne, därmed tänker jag att jag delar upp inläggen i olika delar så det inte blir för mycket att läsa på samma gång.

Dubbelmoral? Ohja, det är verkligen vad allt är.

Näst intill alla har någon slags ätstörning vare sig man reflekterar över det eller inte. Ätstörning behöver nödvändigtvis inte vara att man går och spyr upp sin mat efter målet man ätit utan problematiken är större än så. Kan du ibland känna ångest efter att du ätit något speciellt? Eller kanske hetsäter du? Kollar du kalorier på baksidan av produkter, eller är du nogrann med dina kilon och kanske till och med har ett måttband som mäter din kropp? Allt som har med tankar kring hur och vad du äter som blir negativt på ett eller annat sätt skulle jag säga är en ätstörning. Jag kan erkänna att jag har en grov ätstörning vilket gör att jag konstant tänker på vad jag äter och inte. Så fort jag äter något jag vet inte är bra för kroppen på ena eller andra sättet får jag ångest. Jag gör mig inte av med maten på något sätt utan lever snarare bara med ett självhat inom mig och otroliga skuldkänslor.

Jag är dessutom en person som lyssnar mycket på vad andra har att säga när det gäller ämnen som jag inte har mycket bakgrundsfakta kring, som i detta fall är kost och träning. Visst, jag har gjort mina sökningar genom åren kring både träning och kost men endast konstaterat att alla säger olika, vilket har gjort att jag är mer förvirrad nu än någonsin på vad jag ska äta och hur jag ska träna.

Jag har i stort sätt alltid tyckt att jag varit större än jag borde vara. Vilket är galet. När jag kollar tillbaka på bilder från högstadiet inser jag först nu hur normal jag var, precis som alla andra - men på den tiden tyckte jag verkligen inte det.

Kollar jag på normerna enligt samhället finns det alltid förbättringar att göra vare sig kön. Dessutom förändras normerna sakta men säkert hela tiden. Men varför? Givetvis för konsumtionen av produkters skull och inte människans faktiska utseendes skull. Men detta köper vi utan att ifrågasätta bara för att de blir just trender och normer.

Trender och normer som blir så djupt intryckta i våra skallar så det är den ända sanningen att leva efter. Att vara tjock är fel. Det är inte attraktivt och verkligen inte tillåtet. Heller inte att vara smal, benig och inte ha några som helst kurvor - *Ironi*. Skolsköterskan tar tester om vårt BMI ända från lågstadiet i skolan och redan där får man höra att man är överviktig eller till och med har fetma. Helt sjukt alltså. Inte konstigt dagens ungdomar mår så otroligt dåligt över sina kroppar och sitt utseende – vi blir ju trots allt kontrollerade sedan dag ett.

Grundidén till att ha BMI kontroller är givetvis bra, det är för att förhindra sjukdomar som kan åstadkommas av övervikt eller undervikt etc. Men grundidén har förändrats och blivit mer fokuserad på det faktiska utseendet än väl måendet vilket är riktigt negativt.

Men vad ska vi göra? Vi blir ju triggade vart vi än går om utseende och kroppsfixering. På lunchen på jobbet hör jag kommentarer som ”Ojojoj, du kör på paj idag. Blir det att träna i eftermiddag då?” och ” Nä nu får det vara bra, nu är det dags att återgå till träningen och förbränna alla kilon jag gått upp under julen.”.

I skolan hör jag ”Fasen asså, jag ser ut som en flodhäst mer och mer. Fortsätter jag såhär kommer jag inte ha någon framtid med någon partner så att säga.”

Skrämmande hur alla pratar om utseende och vikt på ett sammankopplande sätt. Typ som att det på riktigt betyder att man inte kommer bli lika älskad bara för att man har mer eller mindre hull på kroppen. Men som sagt blir illusionen av trenderna och normerna en verklighet. Vi alla är riktigt skadade gällande fixering av utseende, inklusive mig själv. Jag är riktigt skadad. Jag pratar jämt och ständigt om hur jag vill förändra min kropp och mitt utseende på olika sätt och vis. Och det värsta är att jag vet att jag triggar andra samt bidrar till kroppshets själv. Inte minst med alla filter på dagens sociala medier, som jag givetvis också använder som resten av oss.

Mobbare är vad vi är. Mot oss själva. Vi är så himla självkritiska med så mycket fixering på utseende att vi glömmer bort vårt eget bästa och det viktigaste vi har, vårt välmående. Jag vill verkligen ta mig ur detta dåliga mönster av utseende fixering och försöka fokusera på att må bra och acceptera mig själv istället, men hur jag ska jag kunna göra detta i dagens samhälle som hela tiden påminner mig om att jag inte passar in på olika sätt bara för att ...

Det finns liksom tre val vi kan göra.

Antingen accepterar du utseendet och försöka älska dig själv både på utsidan och insidan.

Eller så lever du vidare med utseendet du har med en självkritisk bild.

Eller så ändrar du utseendet du har tills du blir nöjd... men frågan är om du någonsin blir nöjd om du fortfarande inte jobbar på att älska dig själv. :p

För är du nöjd med dig själv, borde du inte låta någon annan trycka ner dig - och heller inte trycka ner andra. Är du inte nöjd över dig själv, borde du försöka bli det. För allt sitter i huvudet och det är dina tankar som styr dig. Så är du idag en självhatande person med mycket kritik om dig själv och har den lilla äckliga mobbaren inom dig (precis som jag) är det för att du tillåter dig tänka dem tankarna om dig själv. Ingen annan styr det förutom du.

DU är fin. Precis som du är. Både på insidan och utsidan. Låt ingen annan säga något annat, för vem är den att dömma?

Skickar med en fin bild på min bästavän. Som jag vet är väldigt självkritisk gällande sitt utseende likväl som jag är om mitt. Jag önskar hon kunde se henne från mina ögon för då hade hon kanske äntligen förstått hur fin och perfekt hon är - precis som hon är.

#normer #samhälletstyrallt #dubbelmoral #kroppshets #ideal #utseendefixering #negativatankar #tjockis #benig #insidansomräknas #menutseendetsomsyns

Gillar

Kommentarer

EmelieGasc
EmelieGasc,
Så extremt bra Jessica! Jag är helt med dig på alla punkterna, och jag har också upptäckt att så fort detta ämnet kommer upp (när jag är med tjejkompisar) så har ALLA sjuka komplex och tvångstankar. Inget syns utifrån men så fort man startar en konversation så bubblar allt upp till ytan. Grymt att du tar upp detta. Du är sjukt fin, och Maja också!
nouw.com/emeliegasc
Ivekrans
Ivekrans,
Åh tack, glad jag blir att du gillar och kan relatera till vad jag skriver Emelie! Kram på dig.
nouw.com/ivekrans