Lät dagen vakna till liv medan jag satt o bara var i minneslunden.

Det är en tung dag idag - varje år likadant, jag tror inte den ska bli lika jobbig, att jag kommir förbi den delen. Tji får jag, det kommer över mig som en snölavin - från ingenstans.
Det är min sons, årsdag, när jag dog.

Tänker inte gå in på något riktigt på djupet, utan konstaterar bara att det är den dagen, att det är en dag kvar sen är det lite andrum tills nästa år.... Men det jag tänkte skriva av mig lite om är att jag inte känner några skuldkänslor - inte än ialla fall. Annars kantas sig dagen med skuldkänslor för det ena än det andra - jag har gått igenom det som skedde varje år, en detalj har varit i fokus varje år - det gemensamma har varit en form av skuldkänslor.

Iår känns det mer som att jag kommer slippa skuldkänslorna, utan det är sorgen om att mista sitt barn, att överleva sitt barn som gör sig påmind. Och helt ärligt så är det otroligt skönt.

Jag kommer ta idag o bara vara.... visst hade en famn att få krypa in i varit en skön dröm, att ha någon som finns där tyst eller med samtal - få hör att jag är älskad o låta dagen gå utan krav på något... men nu blir det inte så....


Vi har en fin lite minneslund, uppe lite på en kulle. Men i morse blev jag snopen när jag kom upp - det var väldigt få blommor som fanns där, det brukar annars alltid vara full med ljus o blommor. Men det var väldigt tomt.

Åkte dit efter jobbet direkt o satt en stund, lät dagen vakna till liv innan jag åkte hem...

Följ ditt hjärta o din magkänsla.
Då blir det rätt!

Gillar

Kommentarer

Orsakulla mamma vid 20 specialpedagog
Stor kram fina du <3. Tror ingen kan förstå de känslor du känner, men jag kan skicka en kram. www.saramadeleine.se
MinResaTumörMittLiv
MinResaTumörMittLiv,
Så otroligt tungt att mista sitt barn. Jag skickar massor av körlek till dig. Kram 💗nouw.com/minresatumörmittliv
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229