Galna kungar i historian

Jag tycker att det är lite skoj att läsa o lära mig lite mer om olika delar av världens historia. Det finns så mycket roliga saker att läsa om. Jag är inte intressed av att läsa långa saker, utan här är det verkligen att jag gärna lär mig lite om mycket. Sen får det gärna vara lite små roliga saker, ja oftast var det nog inte så roligt när det skedde, det är mer nu väldigt väldigt lång tid efter som man kan läsa om det o skratta lite åt det.

Som att läsa om hur vissa kungar varit mer eller mindre galna - men helt ärligt så tror jag att det fanns mer av den biten i historian än vad som kommit fram. Att det finns flera som varit regent men inte alls varit i mental hälsa eller mogen nog för att sitta på den posten.

Karl VI av Frankrike (1368-1422)
En kung som var populär o folkkär ända fram till 1392 när han fick en mystisk sjukdom. Han tappade hår och naglar, han började hallucinera och hans normala milda trevliga temperament ersattes av ett humör som var precis tvärt om – han blev hetsig och for ut mot alla och allt – människor, djur och även träd. Han led av både manodepressiv och schizofren.

Han var avrådd från sina läkare, men inledde ändå ett fälttåg mot fiende som ingen annan kunde se.
När en väpnare tappade en lans som träffade en hjälp fick Karl en panikattack av oväsendet och började attackera sina egna män. Innan man kunde stoppa kungen så hade han dödat fyra av sina egna män. Hamnade själv i en koma som varade i flera dagar och när han vaknade till så grät och grät han.

Han fungerade normalt stundtals, men det blev korta perioder och det blev tätare mellan han ”sjuka” perioder. Då han förnekade att han var kung och att han hette Karl. Det var en period när han trodde att han var gjord av glas, och han var livrädd att någon skulle komma honom för nära, för då kunde han gå sönder.

Han undvek allt som kunde gör att han gick sönder, som att åka med häst och vagn, då kunde han skaka sönder. Han sydde in järnkorsetter i sina kläder för att inte gå sönder, gå av på mitten. Det här blev till slut för mycket för drottningen som skaffade en älskarinna åt kungen som var otroligt lik henne själv. Det tog flera år innan kungen märkte att det var två personer. Man när han kom på bluffen behöll han älskarinnan och förvisade sin hustru.



Alfons VI av Portugal (1643-83)
Redan när han var tre år fick han en hjärninflammation som gjorde honom förlamad på höger sida. Han hade låg intelligens och långt ifrån smart – det kan ha varit medfött eller en följd av det som skedde honom när han var tre år.

Han var totalt ointresserad av att regera, han var mest intresserad av hundkamper och tuppfäktning. Så regerande överlät han till sin mor.

Han höll också stora gästabud i sängen – iklädd sex-sju rockar och med tre- fyra hattar på huvudet.

Om han gick i kyrkan, vilket skedde väldigt sällan så hade han krav på hur lång gudstjänsten fick vara och om prästerna överskred tiden med så bara en sekund så utvisades dom från landet.
Han var mycket förtjust i nunnor och tog dom gärna till sina älskarinnor

Ångest och depression: Sultanen matade sina fiskar med guldmynt.



Ibrahim I av det Osmanska riket (1615-48)
Han var verkligen galen, hans barn- och ungdomsår var han inspärrad i en byggnad utan fönster. Och när hans bror sultan Murad IV på sin dödsbädd gav order om att Ibrahim skulle dödas för han såg hellre att dynastin dog ut än att Ibrahim hamnade på tronen. Men så ville inte deras mor. Hon släppte istället ut Ibrahim, som dansade av glädje att äntligen vara fri – 23 år gammal. Nu jäklar skulle han ta igen vad han missat av livet, så han lät sin mor regera det mäktiga riket och själv kastade han sig över överviktiga jungfrur. Ju större, desto bättre, han sände ut sina män att leta upp dom fetaste kvinnorna som fanns i landet till honom.

Men haremet av närmare 300 kvinnor var en ständigt huvudvärk för honom. Han hörde ett rykte om att en av älskarinnorna varit otrogen, så han dränkte hela haremet på ca 280 kvinnor, behöll bara sina två fetaste favoriter.

Förutom intresset för överviktiga kvinnor så njöt han av att smörja in sitt skägg i dyr parfym, skjuta efter sina undersåtar med armborst och att mata fiskarna i palatsets damm med guldmynt.




Kristian VII av Danmark (1749-1808)
En kung i vårat grannland som aldrig blev vuxen. När diplomater bugade inför honom hoppade han bock över dom.

Men samtidigt ville han bevisa att han hade stor manlighet och det tyckte han att man gjorde genom att dunka huvudet i golvet, skära sig blodig, gnida in salt i såren för att visa att han tålde smärta.

Men Köpenhamns invånare fruktade kungens nattliga turer i staden, som han gjorde tillsammans med sin prostituerade älskarinna, Stövlett-Katrine. Dom levde rövare och slog sönder krogarna i stagen.

Men sjukdomen tog tag i honom och det blev värre och värre. Han fick hallucinationer, trodde att han slagit ihjäl folk under natten. Eller så trodde han att han var en bort-byting och att han var en trollunge.


Följ ditt hjärta o din magkänsla.
Då blir det rätt!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229