En helg fylld av kärlek och bus. Inte nog med att jag har världens mysigaste jobb, denna helg fick jag ta med mig jobbet hem! Jag har varit hundvakt åt världens finaste Akilles, en hund som vann mitt hjärta redan första dagen. Vi har spenderat hela helgen ihop med min fina, fantastiska pöjk. Dom höll sig mest till varandra och puttade ut mig ur sängen, men vad gör det är dom är så himla söta ihop!

Vi lekte på tennisplanen i Norrsätra, och jag och Akilles tog en sväng till min bror i Storvik och hade playdate med Klicken och Cezar. Annars har det varit mycket mys och gos på schemat för oss alla tre. Det har varit en fantastiskt bra helg. En helg som har gjort själen lite gladare och hjärtat lite varmare!

Efter fyrahundrasextiosjudagar i huvudstaden är det dags att säga hejdå. Efter att ha levt mitt liv iStockholm i ett år, tre månader och elva dagar så har jag åter igen packat alltjag äger i lådor och väskor, packat in det i en bil och är på väg mot nyaäventyr.

Det har verkligen varit ett år fyllt av lycka. Jag har flyttat runtså mycket och fått möjligheten att se nya ställen varje gång. Nya gator, nyaområden och nya människor. Jag har levt tillsammans med personer varav några harkommit att betyda otroligt mycket för mig, och några som inte längre är en delav mitt liv. Men mest av allt så blev min vardag inte bara vardag, utan detblev hela mitt liv.

Jag har andats varje andetag för det här. Mitt hjärtas alla slag har slagit fördet här. Jag har tagit så stora steg i min utveckling, jag har växt så otroligtmycket som människa under den här tiden. Jag har fått vänner för livet och englädje till att vara vid liv som jag inte riktigt upplevt på det här sättetförut. Jag har kämpat allt vad jag kan för det här, men också varit nöjd medallt som det har varit - just för att det har varit alls. Jag har gått igenomså mycket, hamnat i situationer jag aldrig trodde jag skulle överleva för någraår sen men klarat mig ut ur dom med ett leende på läpparna.



Nu sitter jag här. Efter att ha jobbat, slitit, kämpat och levt för mittViaFone sedan den nittonde januari tvåtusenfemton så har jag inte längre ettjobb och jag bor inte längre i Stockholm, på väg tillbaka till min barndomsstad,mitt tonårsrum med väggar fyllda med fler minnen än vad jag behagar minnas ochmänniskor som en gång var hela mitt liv. På väg tillbaka till mamma. Tillbakatill hela familjen, mina älskade hundar, bonusfamiljen och staden där ingentingnågonsin förändras. Trots det vemod somsakta växt i min kropp senaste månaden så är jag ändå okej med det här.

Jag har lärt mig under detta år, att alltid göra det bästa av situationen fördet går inte att göra något åt det för tillfället. Det är precis såhär det är -tills något annat kommer. Något annat kommer att komma, Så är det alltid. Dettaär inte min första påtvingade flytt. Med det menar jag, att det inte var mitteller vårt val att flytta från Hässelby, det behövde göras av sina anledningar.Men det löser sig alltid på ett eller annat sätt. Jag är inte längre orolig förframtiden på samma sätt som jag en gång var. Jag vet att jag har människor imin närhet som gör allt för att backa upp mig i mån av tid och kraft. Jag vetvilka jag har och vart jag har dom, och det finns inget som gör mig lyckligare.Jag vet att det alltid löser sig, på ett eller annat sätt.



Härifrån börjar ett nytt kapitel i mitt liv. En ny resa, nya äventyr och nyatag. Det blev inget Cypern. Det blev inget mer Stockholm. Men det får vara såför tillfället, jag gjorde det jag kunde och jag gjorde det till den gränsenatt jag måste stanna upp och tänka på mig själv framför jobbet - för en gångs skull.Men jag har älskat varje sekund, varje andetag, varje regndroppe och varjestråle av sol som detta år har gett mig. Varje person som har kommit in i mitt livhar en plats i mitt hjärta, många har det livet ut. Jag älskar er, och jaghoppas att ni vet det.

Jag vet att jag inte kommer ta lika lätt på allt det här på måndag, när minplats på kontoret är tom och jag inte kommer att komma tillbaka. Jag älskar attjag kommer sakna mitt jobb, för det är ett starkt tecken på att jag gjorde rättval i januari för ett år sen när jag tog beslutet att flytta till huvudstaden. Jaghar älskat det liv jag byggde upp. Jag har älskat att vara vid liv. Jag harälskat att vara en del av staden, jobbet, vänkretsen. Jag älskar att jag gjordeett val för någon annan men gjorde det till mitt på vägen.




Det ligger en djup sorg och ett enormt vemod i det här.
Jag har redan hunnit lämnat bland annat Östberga, Södermalm och Täby.
Nu lämnar jag Hässelby och mitt älskade Kista.

Hejdå, mitt Stockholm.
Jag älskar dig.

Jag är för evigt lycklig för allt som har varit.

För en vecka sedan var det dags för årets Sales Award med jobbet! Något jag har längtat efter i ett år haha. Det är då vi hyllar årets absolut bästa av dom bäta, äta riktigt god mat tilsammans och fest hela natten lång! Förra året var vi på Pure på stureplan, i år var det en favorit i repris.

Jag och Olivia förberedde oss hela lördagsförmiddagen med fix av smink och hår, musiken på hög volym. Vid fem tog vi taxi i våra fina klänningar in till Stureplan och jag började jobba redan halv sex som fotograf, Precis som förra året. Det var lika roligt denna gång, älskar att fota mingelbilder. Det är en sorts ärlighet i sådana bilder som inte riktigt finns i vanliga porträtt, trots allt som människor lagt ner på att fixa sig inför en festkväll.

Jag satt tillsammans med nästan hela min avdelning, samt en av säljarna, Emil. Det var riktigt trevligt att få komma ut med dom som man sitter på ett kontor med hela dagarna, hela året. Det var inte bara skönt, det behövdes verkligen! Att vara tillsammans utan att behöva snacka jobb eller lyssna på hur trötta och irriterade vi är, eller bara snacka möten. Att få vara sig själv, vara finklädd, bara ha kul hela natten lång! Maten var dessutom så mycket bättre än förra året, supergod. Skagen-toast till förrätt, Oxfilé och potatiskaka till varmrätt och stans godaste blåbärscheesecake till efterrätt! Fast jag fotade och filmade mellan maten så försökte jag njuta av varje tugga haha.


Jag var ju nominerad till årets Kvalité, men det var Sebastian som tog hem priset. Helt ärligt så var jag inte en sekund besviken, för han förtjänade verkligen priset. Det gjorde vi alla som var nominerade, och jag älskar hur vi alla var glada för varandra oavsett vad som hände. Dessutom delades det ut pris för Årets Rookie, Årets Profil och Årets Säljare. Det var en riktigt grym fest och det känns som att alla verkligen hade det riktigt kul, inklusive VDn haha.



När kvällen dragit sig mot natt, så blev jag hämtad av det bästa sällskapet jag kan tänka mig, och åkte runt hela natten i bilen med honom, han vän och senare Olivia när vi skjutsade hem henne från kvällens fest. Det var en av dom bättre kvällarna på så otroligt länge, och jag älskade varje sekund av kvällen. Här kommer en del av dom 1000+ foton som togs under kvällen och natten, jag har skonat er från dom galnaste. Vill ni se bilder från förra årets Sales Award så finns dom här!