Hej på er!

I fredags tillbringade jag min kväll i soffan med bonusarna. De två minsta sov för natten och det var jag, Agnes och hennes föräldrar som satt och tittade på talang med massa gotta framför oss. Dessa är de absolut bästa fredagarna enligt mig. Familjemyyys <3

Och lördagkväll hade vi mellomys i soffan allihop igen med godisskålen framför oss, medan de två minsta somnat för natten även då.

Älskade att kolla på mello som liten men nu har ju hela programmet stagnerat. Det är så fruktansvärt dåliga låtar och artister och torr humor. Känns som att SVT har snålat med engagemang och budget rejält...

Jag har börjat högläsa för Agnes i en bok jag köpt, som jag läst som liten. Agnes Cecilia heter den och är skriven av Maria Gripe. Jag älskar den boken och ville så gärna läsa den för Agnes. Dels är det mysigt med lässtunder och sen är det lite extra kul med just valet av bok då Agnes faktiskt heter Cecilia i mellannamn! Älskade barn <3

Lite bilder från myset i soffan <3

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Hej på er!

De senaste dagarna har jag haft hantverkare hemma då vi renoverar. Eller ja, i två av 5 rum. Vi flyttar en vägg så att det ena rummet blir mindre och det andra större. Typ. Kortfattat alltså. Sen är det byte av parkett, ommålning etc etc. och såklart; bygga ihop alla nya möbler och garderober.

Så hemma är det atm kaos.

Jag har inte gjort något märkvärdigt sen sist jag skrev. Livet bara rullar på och jag har läxor, prov och annat jag ägnar min tid åt. Eller haha, det är en sanning med modifikation iofs. Jag har läxor och prov men ägnar min tid åt annat snarare...

Jag har gjort en hel del yoga efter en större paus då jag gjorde illa handleden... men nu har jag satt igång igen och det känns så skönt. Jag kan köra i typ 2 timmar om inte längre, i sträck. Blir så pigg av det!

  • 79 Readers

Likes

Comments

Godmorgon alla glada! Och alla ni andra övriga också såklart!

Idag har jag inget inplanerat förutom att ta det lugnt hemma med min förkylning som är på bättringsvägen. Den här vintersäsongen har inte varit min bästa hittills. Har knappt fått varit 100% frisk sen i november.

Vaknade till snö och sol, vilket ju är så mysigt men planen är att vara hemma idag oavsett. Har gett mig ut en stund för att lämna tillbaka kläder jag köpt som var för stora från Gina och H&M men det var en kort stund ute.

Igår var jag på bio med min kloka älskade fyraåring och såg på Ferdinand. Filmen var bra men ack så rastlös jag blev till och från. Det tog dessutom 40 minuter extra för filmen att börja pga tekniskt fel med bioduken så alla fick sitta där i mörkret i 40 minuter... Det var ju dessutom en barnfilm så alla barn som var där blev ju som tokiga vilket är fullt förståeligt. Nej tekniskt fel och barn är inte en höjdare till kombo. Överlag så var filmen bra och budskapet än bättre; våld är värdelöst och det finns andra alternativ.

Lunchen igår blev självfallet McDonalds på beställning av mitt sällskap. Jag valde också en barnmeny men jag har fortfarande svårt för sådan mat, men jag fick i alla fall i mig hälften med motivation av tanken att en fyraåring faktiskt fixar detta galant.

Vad mer har jag gjort? Nu i helgen har jag inte gjort ett knyst mer än det ovan nämnda men i veckan så var jag bland annat på en föreläsning i skolans aula som hölls av den där journalisten Martin, tror jag han heter, som suttit fängslad i Eritrea (?). Blandar ihop det där.

Föreläsningen var bra och intressant men i början höll rastlösheten på att äta upp mig. Det var nämligen en medelålderskvinna som stod och predikade om det och det andra oväsentliga...

Sen har jag väl haft en och annan dålig dag eller eftermiddag men torsdag och fredag var bra.

P&K


Likes

Comments

Haj på er!

Hoppas att ni som läser, fattar inte varför det faktiskt läser folk haha, men ja ni som läser, hoppas ni haft en bra fredag. Själv har jag faktiskt haft en väldigt produktiv fredag trots mycket energi i kroppen som gjort att jag haft lite motigt att sitta på rumpan en hel dag.

Jag började morgonen efter många om och men, med att skriva ett prov om första världskriget. Jag läser kursen Historia 1 parallellt med Historia 2 då jag gick natur när min klass läste den första kursen. Så det här provet är en del av den första kursen. Det gick förvånansvärt bra faktiskt. Jag hade bara läst igenom gamla anteckningar och lite på nätet kvällen innan i all hast.

Sen när jag var klar med det provet så tog jag rast, rastlös som jag är i själen så irrade jag runt i skolan innan nästa lektion. Som också var historia. Vi gick igenom något som jag redan kunde och det lilla som var nytt för mig greppade jag på 5 min medan typ allt var nytt för de andra. Blev rastlös och höll på att dö av att nypa mig i skinnet i två timmar.

På sista lektionen lämnade jag in mitt konfliktarbete på 23 sidor - som skulle max varit 7 sidor men jag var bara tvungen att ta upp ALLA möjliga plan som går att analysera, även det psykologiska perspektivet.... Överkurs men väldigt kul, det håller mig sysselsatt och intresserad att få analysera på djupet. Var konstigt nog klar med uppsatsen före många andra i klassen och la inte ner mer tid än de andra som skrev 7 sidor. Jag är bara väldigt snabb och greppar saker väldigt fort.

Nu på kvällen har jag varit otroligt rastlös och klättrar snart på väggarna. Har absolut inget att göra, inget plugg eller någon serie som jag följer med nya avsnitt. Är samtidigt sjukt trött men kan inte sova, vilket också är en sån där sak som stör mig otroligt mycket. Har varit på det här viset i över en månad nu och jag börjar bli otroligt grötig i huvudet.

Avslutar inlägget här men lär ju uppdatera senare. Ska bland annat på bio imorgon och se den nya barnfilmen Ferdinand. Den verkar asbra! Mitt sällskap är ju dock 4 år (för att förklara valet av film).


Likes

Comments

Imorse väcktes jag klockan kvart i åtta och det var snabbt full rulle med barnen. Det är det härligaste sättet att vakna på och det finns inget mysigare än att starta upp dagen med pigga och glada barn. Vi hade dessutom ett otroligt vackert väder på det. Låter bilderna tala för sig självt.

Älskar min fina bonusfamilj och att få spendera en natt med dom var mer än behövligt. Man blir så lycklig av att vara med dom man älskar. Det är så viktigt tycker jag, att kunna lägga allt jobbigt eller stressigt åt sidan och bara få vara och njuta av att vara tillsammans. Och fint väder plus natur, kan ju aldrig bli fel!

Jag älskar skogen och naturen och blir så innerligt lugn och trygg för en stund. Det är bättre än all terapi i världen och jag önskar att jag bodde utanför stan och nära en riktig skog. Istället bor jag mitt i stan och det gröna som finns här är liksom inte riktigt avgasfritt. Det är skillnad på skog och skog. På lugn och lugn.

All the trees are losing their leaves, and not one of them are worried.

Brukar försöka tänka på det - allt löser sig.


Likes

Comments

Hej på er och hoppas att ni haft en härlig vecka.

Själv har jag haft en mardrömsvecka rent ut sagt. Veckan började med ett tungt besked och sen bara fortsatte veckan i den utvecklingen. Det har varit något varje dag och senast igår var det katastrof under dagen.

Hamnade dessutom i konflikt med en lärare på torsdagen och klarade inte av att vara osams med henne även på fredagen vilket vi var, så jag gör som jag alltid gör när jag känner att något är jobbigt - jag gör det än värre.

Efter många om och men så fick jag gå hem för dagen med en stor klump i magen och ett trött psyke. Det går åt skogen med maten också vilket gör det hela ännu svårare, jag liksom låser mig helt när jag inte får i mig näring under en hel dag.

Senare på eftermiddagen fick jag ta och rycka upp mig då jag skulle övernatta hos bonusarna. Kvällen var mysig och precis vad jag behövde. Vara med människor jag älskar.

Jag har otroligt mycket i skolan just nu också och det tynger mig. Det är inte svårt, men det är mycket. Eller så är det jag själv som sätter den pressen och ribban så högt.

Att få A nästan rakt igenom har inte fått mig att må bättre och jag har på sistone bara haft svårt att glädjas åt mina resultat... Jag är långt ifrån en plugghäst eller nörd och pluggar i princip aldrig. Att jag når de betyg jag når beror på en särbegåvning men som ju självklart har en baksida också... Så dessa resultat blir liksom inte lika tungt vägande som nackdelarna av själva särbegåvningen. Har förmodligen nämnt det tidigare och även skrivit om just intellektuell särbegåvning eller överintelligens eller vad man nu väljer att kalla det... Just nu är det bara ett hinder för mig i så många avseenden. Och jag önskar inget annat än att få vara normal, vilket jag aldrig kommer att kunna bli. I alla fall inte på riktigt, och inte på låtsas heller utan en enorm ansträngning.

Det finns så mycket i livet som jag går miste om för att jag är intellektuellt annorlunda. Sen finns det ju massor som jag istället är mer begåvad i jämfört med många andra. Eller mycket som jag är mer lämpad för. Men det innebär inte att detta inte är ett enormt hinder för mig här och nu i livet. Och det är ju precis här och nu jag är. Att detta kan eller kommer att vara till en fördel i andra avseenden senare i livet gör inte livet enklare nu.

Jag har som ni kanske märker drabbats hårt den här veckan av att jag är annorlunda, känsligare, djupare, till och från barnsligare, kreativare och inte minst har en livslång diagnos - anorexia. En intellektuell överintelligens är inte en bra kombination med anorexia. Det kan nästan inte bli värre.

Är nog lika deppig som jag låter just nu...

Likes

Comments

.... but who stands besides you.


Jag är lite annorlunda, eller rättare sagt så är delar av mitt liv väldigt annorlunda.

Dagligen sker det något, ett möte med en annan människa, en blick, eller en händelse som gör så stort avtryck hos mig, ett sådant som man liksom vet att man kommer att bära med sig livet ut.

Idag var det ett möte med en människa som kommer ligga mig varmt om hjärtat, livet ut. Vad det handlade om, och varför, och i vilket sammanhang är något jag håller för mig själv.

Men det är så märkligt alltihopa bara, att en sak leder till en annan som leder till en annan.

Fjärilseffekten, kaosteorin, det är en bra beskrivning av livet.

Mycket av det som händer har sina rötter som vi sått, vare sig vi var medvetna eller inte när det skedde.

Allting har liksom en början, och så även saker som händer oss, som vi tror att vi inte visste skulle komma, eller som vi inte anser är vårt egna fel, att vi inte har påverkat.

Men det har vi, det gör vi. Everything effects everything.

Att jag idag hade ett samtal med den personen jag hade samtalet med, det går ända tillbaka till Augusti 2016 och vad som hände då, vilka beslut som fattades indirekt och vilka relationer som påbörjades. Och inte där och då var den specifika personen idag, med i bilden överhuvudtaget. Att allt lett till henne idag har att göra med vad som hände från och med Augusti 2016. De handlingar som jag och andra valde, direkt och indirekt. Känslor som ledde till val som ledde till handlingar som ledde hit.

Ingenting är egentligen, konstigt, eller händer av en slump. Allt som händer, sker för att det fyller en funktion. Bra som dålig, det händer för att det behöver hända i någon avsikt.

Livet är så förbaskat svårt, komplext men också så sjukt härligt samtidigt.

För man kan faktiskt påverka utgången, av mycket som berör en. Och det gör man varje sekund. Men så länge man inte har det i åtanke och lämnar utgången till att bli ''som det blir'', som att man inte kunnat påverka det alls och att det ligger utanför ens egen sfär, så kommer man förmodligen aldrig att få ett genuint välmående.

Detta fick jag faktiskt höra hösten 2016, att jag har ett val, alltid. Men jag förstod inte, jag var inte i skick för att vilja förstå. Jag ville inte förstå. För sekunden man förstår på riktigt, så får man plötsligt ett ansvar att förvalta det man just förstått och agera efter det. Och det är så förbaskat tungt och svårt. Det är lättare att inte förstå.

Men lätt, är sällan rätt.

Det har jag lärt mig idag. Vad har ni lärt er?


Likes

Comments

Ute i den friska fria och krispiga luften första gången på en vecka nu. Så skönt. Älskar naturen.

Hade med mig min syrra som sällis. Men efter en halvtimme tröttnade jag på hennes eviga typiska tjejsnack som förstörde min ro haha. Tur det är min syrra så jag faktiskt kan be henne hålla klaffen haha.

  • 200 Readers

Likes

Comments

​Heej hello hi :)

Börjar med att konstatera att det är SNÖ ute ÄNTLIGEN !! 

Jag älskar snö och älskar att slänga mig i snön och leka i snön som ett barn. Meen jag låg självklart hemma helt utslagen och var magsjuk, febrig, uttorkad och svimmade samma dag då jag borde vaknat upp till snö - jag lämnade inte ens sängen det dygnet och med tanke på att jag var så uttorkad så behövde jag inte heller besöka toaletten. Kunde inte behålla en enda droppe vatten som jag drack. Fy för magsjuka. Jag som aldrig blir det blev det enda gången jag faktiskt behövde vara frisk - hade ju så sjukt mycket i skolan den här veckan... Det löser ju sig på ett eller annat sätt men såklart blir man lite stressad och uppgiven av detta när allting precis bara flytit på. 

Sen har jag oturen att; alltså själva magsjukan höll ju max två dygn. Men jag får pga anorexin som en livslång konsekvens, väldigt ont av magsyran som fräter, och det gör ont i ryggen, i magen, under brösten och alltså typ överallt. Så magsjukan leder till det. Så jag blir liksom dubbelt så sjuk. Detta är något jag får leva med livet ut vilket jag aldrig kommer att vänja mig vid riktigt, men som jag bara får gilla läget. Anorexi, specifikt långvarig, leder till så mpnga olika konsekvenser för livet, som man aldrig skulle kunna tänka sig. Och det här är ett av de som läkarna sällan nämner. Inte för att det hade hjälp i alla fall, men ni fattar... 

Idag mår jag snäppet bättre och bara vilar (som resten av den här veckan...) Jag kommer vila helgen ut och på måndag är det skolan som gäller. Får plugga massvis nu i helgen om jag orkar, för det behövs nu. 

Hoppas att ni har haft en roligare vecka än mig i snön, och trevlig helg! 


Likes

Comments

Hej på er!

Jag har inte uppdaterat sedan nyår ser jag nu. Livet kommer i vägen precis som det bör vara. Jag har jämnt fullt upp och det är första gången igår på länge som jag bara var hemma och tog det lugnt.

Jullovet är ju long gone men det tycker jag faktiskt är väldigt skönt, jag behöver rutiner. Redan första veckan, dvs den här veckan så har jag varit otroligt produktiv. Skrivit ett stort och omfattande svårt prov om kalla kriget vilket jag till en början höll på att vägra, satt och grinade över hur dåligt det skulle gå. Jag lider av en extrem prestationsångest och det är ofta det som sätter käppar i hjulet för mig. Provet gick bra. Över förväntan i alla fall. Blir det inte ett A så blir det ett B. Förra terminen fick jag bara A på ALLT jag gjorde, alla prov, alla uppsatser och uppgifter förutom matteprovet, men i matte har jag gett upp. Man kan inte vara bäst på allt.

Sen har jag även skrivit och lämnat in en uppsatts i geografi och fredag kväll kom jag igång med min sjukt stora och omfattande uppsatts om Israel och Palestina konflikten. Nästa vecka har jag också otroligt mycket i skolan.

Terminen börjar i alla fall bra, precis som den förra slutade, rent prestationsmässigt då.

I fredags gjorde jag faktiskt något som jag tycker är lite smått roligt fortfarande. Jag fick leka med ödlan i labbsalen men förstod inte riktigt att jag var tvungen att vara där inne. Eller okej, det är ju kanske en självklarhet, men jag sket väl i det om sanningen ska fram. Jag tog med den ut i skolan och gick upp till sam korridoren, där de elever som fick syn på mig och ödlan sprang och skrek åt andra hållet, hoppade in i varandra och in i skåp. Jag dog av garv. Haha, det är så typiskt mig, att hitta på sånt som andra aldrig skulle göra. Det är en sak att komma på en ide, och en annan att faktiskt testa den. Lite kul tyckte jag.

Vad jag mer har sysslat med? Jag har varit på Nordiska museet med min älskade lilla kloka 4 åring och även på bio men med min favvo kille. Knattebio. Alfons Åberg och sen Mc Donalds. Älskade barn!

Jag har varit på middag med mina kusiner, och därefter var vi hos mig och jag och kusinbarnen 8 & 3 år, körde yoga. Försökte lära dom och vi hjälptes åt. Roligt att få göra sånt med dom och se deras engagemang.

Jag har träffat Alice, och umgåtts, och vad fasiken har jag gjort mer? Fiskminne deluxe.

Jo! Jag har varit på kulturhuset på rum för barn, med C och sen har jag även hunnit beställa nya träningskläder från Nike. Behöver nya. Har gått upp 13.5 kg sedan förra året, och är nu en normal XS, meeen, jag vill inte ha på mig träningskläderna jag hade då, och vill ha i storlek S nu trots att jag kommer i dom andra om jag vill. Känns bäst så mentalt. Nog om det!

Jag har även köpt två nya böcker. Ena handlar om mentalträning och den andra om att ta hand om och älska andras barn. Tror den handlar om adoption eller att vara familjehem, har inte läst den ännu. Jag vill ju det, när jag så småningom flyttar hemifrån och får egen familj så hoppas jag att ha möjligheten att älska en liten till, och få vara mamma åt en bonus. Jag har absolut inga svårigheter att älska eller ta till mig ''andras'' barn. Tvärtom, jag är lite rädd att jag inte ska kunna älska mina egna lika mycket skämt å sido. Nej men detta är något jag vill och trots att jag bara är ynka 18 år så är just barn och psykologi och anknytning något jag lever för och jag älskar barn. Jag är och har alltid varit så sjukt mammig, varm som person och barnkär. Och barn har alltid älskat mig, oavsett hur de än varit mot andra så har de alltid kunnat ta till sig mig. Dessutom tror jag inte på det här med ''andras barn'' och att det kan finnas en skillnad. Jag tror att allt handlar om anknytningen, beroende på hur stark den är så är kärleken mer eller mindre stark. Ett barn är ett barn, och kan och bör älskas av alla, vem som fött det eller skapat det är obetydelsefullt.

Nu har det här inlägget dragit iväg men jag sätter punkt här!


Likes

Comments