Mina senaste lärdomar + bilder från Prag

Livet, Tankar, Jakten på lyckan, Foto, Egna berättelser, Resor

Hej på er fina. Mitt i allt det här otroligt svåra har jag letts fram till många viktiga lärdomar som jag kommer att kunna ha med mig resten av mitt liv. Att skiljas åt från den människan jag älskar mest i världen, säga adjö och påbörja ett nytt kapitel utmanar mig något otroligt och leder mig fram till inre rädslor och konflikter som jag har behövt bemöta och hantera. Samtidigt vet jag, från tidigare erfarenheter i livet, att tiden det är som svårast kan vara så otroligt livsnödvändig då den utvecklar en och gör det lättare att hantera problem i framtiden.

Jag hoppas ni kan hitta något här som ni kan ta med er och applicera på era liv <3

1. Att våga be om hjälp kan skänka en så mycket styrka och lycka

En föreställning jag haft om mig själv sedan ett par år tillbaka: jag ska klara allting själv, vara alla till lags och aldrig "vara en börda". Jag har haft jättesvårt för att be om hjälp och ärligt säga vad jag känner, i rädsla för att belasta någon. Tänkt att den enda acceptabla versionen av mig själv har varit "den glada Ines" - det är bara den som jag får visa, "annars blir jag inte omtyckt." Isolerat mig när jag varit ledsen, för att jag har varit rädd att dra ner stämningen om jag följt med mina vänner, att jag inte skulle kunna sätta på mig en mask och på så vis "förstöra något."

Herregud så fel jag haft i de här föreställningarna. De senaste dagarna har varit jättetuffa, några av de allra tuffaste i mitt liv faktiskt, för att jag har konfronterats av så mycket svåra tankar och sidor av mig själv som går tillbaka år i tiden. Och gud, vad jag har behövt att någon bara håller om mig, lyssnar och ger mig klarare perspektiv på allting. Andra kan inte läsa ens tankar och därför är det så viktigt att våga be om det man behöver och kommunicera det.

Jag utmanade mig själv med att säga hur jag kände och våga ta emot det stödet jag faktiskt innerst inne vet att jag förtjänar.

Var med vänner och gick upp på toan för att bara gråta. För en vecka sen hade jag gråtit och sen gått tillbaka ner som inget hänt, men nu bad jag en vän komma upp och trösta mig. Ringde en vän och sa hur jag kände och fick verkligen känna på så mycket kärlek och ett "det är så viktigt att du vågar berätta sånt här" . Möttes i mitt tjejgäng av ett "det gör inget att du är ledsen, bara du är här så blir vi glada" och det betydde så otroligt mycket för mig, i och med att jag alltid baserat mitt eget värde på hur mycket glädje jag kan skänka andra, att jag inte duger annars. Det gör jag ju. Mina dränerande tankar om verkligheten stämde inte.

Känns som en dörr som tidigare varit stängd i mig öppnats, känner mig friare nu. Mera modig att vara sårbar. Det finns alltid någon som bryr sig. Och de rätta människorna i ditt liv vill att du ska vara glad och därför kommer de låta dig vara ledsen när du behöver det, hålla din hand hela resan.

Våga be om hjälp när du behöver det. Det är att vara stark. Man måste våga ta emot den kärlek man behöver så att man kan ta sig ur sitt eget mörker och det är inget fel med att behöva andra. Det är ju snarare hur fint som helst hur mycket man kan lära sig från andra som har ett helt annat perspektiv på ens tankar än en själv.

2. Bakom varje ond handling finns ett sår - våga förlåta för din egen skull

När någon gör något som sårar oss, handlar det om något som sitter i dem, inte i oss. Det är så lätt att vända allt mot sig själv och tänka till exempel att "men om jag bara var mera såhär, hade jag inte blivit lämnad då?" etc, men det är här vi måste stanna och se att vi gör det bästa vi kan med det vi har i stunden. Någon som slutar älska dig förlorar sin förmåga att älska dig, det är inte du som blir oälskbar.

Jag har mötts av så starka, ilskna känslor gentemot mitt ex de senaste dagarna. "Hur kunde han säga att jag var det bästa som hänt honom, att han ville vara med mig för alltid för att vår kärlek var så stark, att han aldrig någonsin skulle klara att förlora mig, men ändå lämna mig? Han har ljugit!!!! Han svek mig!!! Jag vill att han ska veta det och ha dåligt samvete!!! Jag ångrar att jag sa att jag förlät allt!"

Vem drabbar de här tankarna egentligen? Enkelt svar: mig. Jag ger näring åt så mycket ilska och det är okej att känna dem känslorna, men att fastna i det och bli bitter är inte ett alternativ om jag vill ge mig själv det välmående jag behöver för att leva mitt liv på ett bättre sätt. Även fast det inte känns okej vad någon har gjort mot en, kan man ha i åtanke att det inte heller är okej att låta det ta över allt annat i ens liv. Då går man miste om så mycket.

Att inte förlåta andra drabbar bara en själv. För vem vill egentligen bära på ton av ilska och frustration, när man kan frigöra sig från det genom att acceptera att det en person gjort mot en är en reflektion av deras egen svaghet, och på så sätt göra utrymme till att nya, bättre känslor ska få ta plats i en?

3. Tiden läker alla sår, men under tiden får man göra det bästa man kan av den under de förutsättningar man har 

Det var @hannahallencreutz som sa de här kloka orden till mig, ute på en parkbänk i kylan i Botaniska trädgården. <3 Det innebär att när det händer något svårt är det viktigt att inse att det tar tid för att allt ska bli bra igen, men under den tiden kan man alltid göra det bästa man kan med det man har. Man kanske inte orkar någonting först - och då är det okej. Men en dag kanske allt känns lite lättare och då kanske man klarar av att göra något, oavsett om det bara är något litet som att ta tag i en syssla av något slag.

Det var så otroligt viktigt för mig att höra. Jag har satt så mycket press på mig själv med att få färdigt saker istället för att landa i att just nu gör jag så gott jag kan och det är helt okej om jag inte orkar precis allt. Det är mitt bästa och det duger ändå, för just nu har jag de förutsättningar jag har och det tar tid innan jag kan skapa nya.

Det är okej att lägga undan alla förväntningar på att allt ska bli så bra hela tiden, och istället bara fokusera på vad man kan göra i stunden.

4. Svåra perioder kan utgöra en del av ens historia, men inte nödvändigtvis ens öde. Det kan komma att vara till stor hjälp att klara av framtida utmaningar

Det är så lätt att fastna i offerrollen och tänka att "nu kommer allt vara skit för resten av mitt liv bara för att den här grejen hände mig" (och jag har förståelse att för riktigt svåra situationer kan det faktiskt vara så, jag vill bara säga att i vissa fall finns det ett helt annat perspektiv). Det jag menar nu är att vi kan se de svåra situationerna vi tvingas möta som något som förbereder oss för andra utmaningar i framtiden. Till exempel om man blir lämnad, istället för att se det som att man "aldrig kommer älska igen" (att hela ens öde utgjorts av den separata händelsen att man blir lämnad) och istället ser det som en utmaning att faktiskt våga det igen i framtiden så har man istället något att sikta mot, istället för att gräva ner sig och fastna i ens förflutna.

För min del är det som hänt mig aldrig något jag kommer glömma, utan något som i framtiden kommer ha gjort mig starkare. Jag har till exempel alltid haft en enorm rädsla för att separeras och nu har det hänt. Jag har mött en av mina värsta rädslor och det kommer göra så mycket gott för mig i framtiden, då separationer är en ofrånkomlig del av livet.

Jag har dessutom haft en del inre redskap i den här situationen att hantera alla känslor, då tidigare erfarenheter gjort att jag lärt mig att möta mig själv i det tillståndet. Dessutom har jag separerats från folk jag älskar innan och då var det faktiskt på ett sätt ännu svårare, då jag inte kände mig själv på samma sätt som jag gör nu. Tack vare de erfarenheterna har det blivit lättare att anta den utmaningen jag fick nu. Jag klarar det. Det trodde jag inte då, men det vet jag nu, just på grund av att jag har behövt gå igenom det.

5. Man måste inte identifiera sig med sina tankar

Detta är en av de viktigaste sakerna jag har lärt mig på sistone och jag ska förklara vad jag menar med detta.

Många av oss kanske känner igen oss att hela tiden försöka fixa våra tankar så fort vi känner något. Till exempel om en känsla av ilska uppstår och det kommer tankar som vi ger oss in, försöker ändra, kämpa emot men som istället leder till att vi skuldbelägger oss över att inte vi inte klarar det och på så vis skapar ännu mera negativa känslor än vad vi hade från början. Det leder in oss i att vara fixerad vid våra tankar vilket egentligen är tvärtom det vi bör göra, då det annars innebär att vi belastar oss själva.

Vi är inte våra tankar. Istället för att identifiera sig med dem kan man lära sig att bevittna dem och se dem som tåg som passerar. Rent konkret innebär detta alltså att inte kämpa emot tankar utan bara låta dem vara, som något man ser men inte fäster sig vid. Frågan du kan ställa dig för att förstå dina tankar i förhållande till verkligheten är huruvida de tankar du har stärker dig, hjälper dig att fatta bättre beslut eller om de bara är hjärnspöken från tidigare erfarenheter. Det detta skapar är en distans till tankarna, en insikt om att det man tänker inte nödvändigtvis är sant, utan att tankarna är något som uppstår från en känsla, det är inte du, det är inte något du måste tro på.

Då blir det alltså lättare att acceptera negativa tankar som dyker upp (för det gör dem, ibland har man en sämre dag och det är helt okej) och se dem som något som inte behöver påverka en så mycket. Det är ju bara tankar, inte sanningar.

Du är inte din ångest, du upplever den, bevittnar den. Den kommer passera.

Fina ni. Vad har ni lärt er på sistone? Finns det något ni vill lära er, något ni har det lite svårt med just nu? Hur är det med er egentligen?

Det finns så mycket mera jag vill skriva, men inläggen blir väldigt långa. Funderar på om det vore lättare om jag i framtiden tar en sak i taget istället för flera saker samtidigt, så att jag kan bli mera djupgående i ämnet som diskuteras, det är svårt att hålla sig kortfattad och det blir lätt att man inte får med allt man vill berätta. Vad tycker ni?

Kram på er.

Gillar

Kommentarer

sarasara
sarasara,
Vilka bra lärdomar!! Hoppas att allt blir bättre! nouw.com/sarasara
Jasmine
Jasmine,
De lärdomar du delar med dig av är så kloka, verkligen. Jag beundrar dig för din insiktsfullhet. Tack för att du delar med dig. Och fina bilder på dig från Prag.
Ta vara på dig och med önskan om att du får en fin helg.
Kram
rosanatt.blogg.se
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229
  • Nouw