Söta saker kan vara min största last i livet. Vet inte hur många gånger jag försökt sluta eller minska på det, klarar mig max en vecka. Sen är jag där igen.

Jag får panik när telefonen ringer. Ser jag vem som ringer så trycker jag bort ljudet för att sedan samla mod att ringa upp. Måste mentalt förbereda mig för nästan alla samtal.

Jag är bisexuell men har jättesvårt att finna tillit hos tjejer. Därav är jag nästan bara kompis med killar & dejtar mest killar.

Missbrukar appen Hemnet såå mycket. Och alltså inte bara för att kolla lägenheter som är aktuella för mig utan kollar på allt möjligt i alla möjliga städer bara för att det är kul.

Skulle inte vilja ha ett frieri i form av en flashmob, vilket jag för övrigt tyckte lät som en superidé förrut. Känner att när den dagen kommer är det väl något jag hellre delar bara han, jag & kanske närmsta släkt & vänner liksom.

När jag är ledsen stänger jag in mig och är dåligt på att berätta för människor hur jag mår.

Om det är något jag verkligen är usel på så är det att dansa, kunde inte ens klara av de mest simpla buggstegen på högstadiet!

Jag är alltid sist med att säga ”jag älskar dig” till min partner. Älskar, för mig är ett sjukt starkt ord. Och skulle aldrig säga det till nån bara hipp som happ.

Jag drabbades av panikångest i samband med min separation 2017

Rumpor på killar är det finaste tycker jag. Har bara blivit kär i killar som har rumpor man verkligen kan ta på. Vet inte varför, men tycker att ni borde uppmärksamma detta på personer – för när man väl börjar se det går det inte att missa.

Här om dagen bestämde jag mig för att klickade hem en ny höstjacka från Only. Min skinnjackan börjar vara lite kall att ha dom blåsiga dagarna tyvärr även om de är min favorit!

Till den har jag även köpt två par nya skor när jag var med svärmor på de nya köpcentret i Kristianstad. Inga lyx skor men jag håller mig till budget modeller då jag gärna köper skor var och varannan månad.

ALLEY, Boots 299:- & ALLEY, Stövel 499:-

Här kommer mitt första riktiga inlägg då!
Var och skrollade runt på nätet igår för att lära mig om hur man bloggar och så, så vi får väl hoppas att det blir bra!

Som jag nämen i förra inlägget så har en hel del hänt sen sist, de senaste att nämna är att jag träffade en ny kärlek i sommar. Han tog mig verkligen med storm och visade mig att även jag har rätt att bli älskad & vara lycklig. Enda nackdelen var väl att denna Snygging inte var en norrlänning utan strax efter vi träffades skulle han avsluta sin utbildning och åka tillbaka hem. Men vi fortsatte att prata dagligen, båda föll väl där vid första ögonkastet. Några veckor senare möttes vi upp i Stockholm några dagar då han fortsatte sin utbildning där och tanken att jag skulle flytta ner till honom blev allt mer uppenbar. Så jag åkte tillbaka till Norrland, sökte jobb i hans hemstad. Fixade allt som jag kunde med lägenheten och annat, bokade flygbiljett och sen den 10 September 17.45 tog jag mina två resväskor & bar mig av 160mil ner i Sverige.

Jag tror aldrig jag varit så nervös i hela mitt liv.. Flytta ner till en kille som man knappt har träffat, som man mest känner via telefon och fortfarande inte har sagt Ä ordet till eller sagt att man är ett par och nu skulle vi vara sambos...
Många tankar gick men ja kände att, har denna kille kommit in i mitt liv & visat mig att jag faktiskt är värd något. Då måste han ju vara värd att chansa på, annars får ja väl flytta upp igen. Men nu står vi här, ungefär 1,5 månad senare och jag ångrar de inte alls. Blev mottagen med öppna armar utav hans familj & vänner, trivs som fisken i vattnet i denna lilla stad och känslorna mellan oss två blir bara mer & mer verkliga!

Så nu mer bor jag här nere i lilla Sölvesborg & planerar inte att flytta upp igen!