Stå aldrig still
Jag har många gånger sagt att jag älskar förändring. de stunder som det händer. som det vrider.
När höst blir vinter. vinter blir vår.
När dag blir kväll eller kväll blir natt.
När en vän blir ickevän eller när kärlek blir vardag.
Kanske stämmer det inte att jag älskar det. Men det facinerar mig. Allra minst. Stora som små förändringar. Nånstans så rinner ju bägaren över. Ett ögonblick före och ett efter.
att hitta det ögonblicket, oavsett förändringen, är nåt jag alltid vill. När blev jag kär. När blev jag hungrig. När ville jag mer. När ville jag mindre.
När ville jag stanna. När ville jag bort.
Just nu försöker jag rekapitulera när bloggen försvann. Ur mig. Ur er.
När ville jag. När ville jag inte längre.
Eller rättade sagt… när ville jag bort.