Det är mycket nu..

Det är mycket som rör sig i mitt lilla huvud just nu. Det känns som om det är så mycket nu.. Mycket tankar, känslor, funderingar o.s.v. Riktig gröt i skallen och så överväldigande. En berg och dalbana. Jag önskar att det kunde vara lite jämnare. Jag är trött och sover dåligt. Jag känner mig ledsen och nedstämd och jag nästan typ ”skäms” lite för att jag känner som jag känner. Känner mig så konstig och undrar/tänker på om jag är jobbig eller till besvär.
​Och så var det dags att åka till Orup igen imorgon. Jag har packat ner i princip allt. Jag känner mig förväntansfull och redo. Bilen hämtar mig kl 12 imorgon.
​Jag ska försöka göra nästa vecka till en så bra vecka som möjligt. Tänka positivt, ge 110 % på rehabiliteringen, lägga ner hjärta och själ i det och suga i mig allt som en svamp samt göra något roligt. That`s pretty much it.

Namaste

Gillar

Kommentarer

Inspiration och klippa sig

Jag har långt hår och har blivit klippt av min mamma i många, många år men nu är det så fruktansvärt slitet och jag behöver verkligen gå till en riktig frisör. Vet att det behövs tas en rejäl bit.. Jag funderar även på att färga håret rött.

Namaste

Gillar

Kommentarer

Och så kom dagen..

Hade först tänkt blogga om dagen igår men jag orkade inte. Sov så fruktansvärt dåligt tisdag natt, dels p.g.a. så mycket tankar, funderingar och förhoppningar. Väl på Orup fick jag mitt rum senare pratade jag med psykolog, kurator och sjukgymnast om hur det har varit sedan förra gången jag var där (på min bedömning), mina svårigheter, lite nya saker och saker vi ska jobba med.

Idag träffade jag läkare för ett litet snack och ”undersökning/tester”, arbetsterapeuten om bl.a. lite saker vi ska jobba med och på eftermiddagen var det rehabplanering där det gjordes upp huvudmål, delmål och åtgärder. Det är en hel del som ska jobbas med! Jag kommer att vara där 3 gånger i veckan i 5 veckor sedan blir det utvärdering och utskrivning. Men beroende på hur det går/hur jag utvecklas kan det bli aktuellt med ytterligare rehab. Men i vilket fall kommer jag att vara hemma lite först. Hjärnskador är ett osynligt handikapp som ofta tar år av rehabilitering och jag vet att jag aldrig kommer att bli helt som jag var innan olyckan och jag fick min hjärnskada. Men det här är den jag är nu. Det är bara att acceptera och göra det bästa av situationen. Jag är hur som helst på rätt ställe, i alla fall en av de bästa enheterna för hjärnskador i landet. Jag blir och kommer att bli väl omhändertagen. Jag är så glad att jag får den här hjälpen av dessa fantastiska människor!

Nu är man hemma igen och så är det dags att åka tillbaka igen tisdag till torsdag. Förväntansfull men ganska trött tjej.

Frukost på patienthotellet

Namaste

Gillar

Kommentarer