Att må som en kung eller att vara dränerad i ångest

Livet, Tankar

Hej på er! Livet känns just nu som en berg-och-dalbana, ena stunden så mår jag som en kung och andra stunden känner jag mig helt dränerad i ångest. Jag älskar det livet som jag har här nere, det vet in redan, eftersom jag jämt tjatar om hur mycket jag älskar Malmö och hur bra jag trivs. Det känns så paradoxalt när jag skriver det och sedan inser att jag snart lämnar det i två månader? Ångesten över att lämna Malmö och mitt hem under en så lång tid, är en av orsakerna att jag har ångest. Det känns så jobbigt att packa ihop min lilla lägenhet och knappt sätta foten här igen för ens i augusti. Samtidigt saknar jag min familj och mina vänner där uppe mer än någonsin. Våren och sommaren väcker en annan ådra i mig som sover under vinterhalvåret.

När jag flyttade hemifrån och lämnade Uddevalla i augusti, så stannade en del av mig kvar däruppe. Det tror jag nästan är oundvikligt när jag man flyttar hemifrån och byter stad samtidigt. De senaste gångerna jag har varit i Uddevalla, så har jag känt att jag bara är på besök och att hemma är i Malmö. Det handlar egentligen inte så mycket om Malmö som stad, utan att det är här mitt nuvarande liv finns och det är här jag bor. För mig känns det så himla konstigt att majoriteten av mina vänner som pluggar i andra städer, åker hem till staden de kommer ifrån under hela sommaren? Samtidigt har jag en ångest över att jag inte kommer att vara i Uddevalla speciellt mycket under juli och augusti. Avskyr att vara ifrån mina vänner och min familj. Missförstå mig rätt nu, jag tycker givetvis att det ska bli fantastiskt att få kvalitetstid med mina nära och kära hela juni.

Det är fler saker som är bakomliggande för min ångest som jag har känt det senaste, men jag orkar inte deppa för det eller egentligen ens prata/skriva om det. Försöker trycka undan det och fokusera på allt det positiva, men ibland rinner bägaren över och det har den gjort lite väl ofta den senaste veckan. Det är väldigt mycket känslor i min kropp just nu. Känner så mycket, samtidigt som jag känner mig distanserad till allt. Jag har dessutom börjat drömma mardrömmar, något jag aldrig tidigare har gjort. Alltså jag kan nog räkna mina mardrömmar under mina senaste år på en hand, nu drömmer jag mardrömmar varje natt. Så vidrigt att vakna illa till mods.

Ska sluta tänka nu, verkar bara snurra in mig i mina egna tankar. Jag har precis kommit ur duschen, efter att ha pluggat i två timmar. Väderprognosen idag ser inte lika lovande ut, vilket inte gör mig supermycket. Ska göra mig iordning för en kaffe i stan med Hampus och Sofie, sen ska jag bara plugga i eftermiddag. Det blir en lugn fredag!

Gillar

Kommentarer