Jag vet att det var länge sedan jag skrev här, faktiskt sisådär två år. Tanken och min längtan att ge tanke och minnen i text har funnits hela tiden. Att få reflektera och minnas över dagar och veckor värderar jag högt.

Jag kommer nu låta bloggen bli aktiv igen med denna text:

❤️ Barnen, barnbarn och bonus barnbarn och den glädje det ger att ha många barn, att få uppleva alla stadier nästintill på en och samma gång är en gåva och inget självklart. Livet må vara tuff och tung i perioder, men den enorma glädje barnen ger är det bästa av allt. Ja som får kalla mig farmor och mamma det är en ära ❤️ och det finaste. Fyra ord med så mycket innehåll som givits mig i titlar: , mamma, farmor, svärmor och även dotter det är en rikedom, det som jag vårdar ömt och vikten av ordens innebörd är något att förvalta så nära hjärtat, med ömhet och tacksamhet inför livet. fyra titlar som givits mig och som värderas högre än allt annat- att vara så lyckligt lottat- det är med respekt och en oerhörd lycka som jag vägleder små och stora och ger dem det de behöver för att växa och få den stabilaste grund att stå på. Vägen kan vara kurvig med tunga backar att vandra uppför, vi gör det då tillsammans med kärlek, respekt och eftertanke, det är kärlek det och skänker tacksamt frid i glädjen och trygghet, att vi vandrar tillsammans, jag ger mitt ord på att jag aldrig ska svika er. De finaste titlar som ligger i mitt hjärta likt sötvattenspärlor trädda på den vackraste kedja där minnen, erfarenhet och stor visdom ni gett och ger mig, livets alla sidor i det vackraste av halsband som omsluter mitt hjärta med värme, kärlek, respekt och eftertanke - allt ni ger mig ❤️❤️❤️

Taget från Google- Pinterest.

/ Maria

Vilka dagar det är- skulle vilja skriva att dom är fyllda med sol och bad och rinniga glassar som smälter för fort och får en barnmun att bli alldeles kladdig. Det regnar och regnar och det är egentligen en underdrift, för det vräker ner när det börjar. Den sol som kommer får en verkligen att värdesätta dess strålar. Jag har funderat på vilket lov det egentligen är - sommarlov eller höstlov? Känslan av höst är många stunder inte långt borta. På allvar är det här oroande att klimatet är så här? Visst är vell den här sommaren mer normal än den förra- men det känns att dessa ytterligheter som klimatet bjuder oss på inte är så optimalt?!

I skrivandet stund gör jag ingenting. Har dammsugit, lagat mat och hängt tätt och det får helt enkelt räcka för idag, sedan sa benen i från och nu sitter jag här i soffan med killarna tittandes på tv:n. Skönt att inget göra och tröttheten smyger sig rejält på, känns som klockan är mycket mer än vad hon är.

Avbrott blir det ofta när jag bloggar - som idag. Jag hann inte skriva klart förut på kvällen och nu ligger jag vaken mitt i natten.

Jag gillar tystnaden så här sent, det är rofyllt att vara vaken själv och lyssna på tystnaden. Mörkret gillar jag inte så familjen har fått vant sig vid att tv:n står på hela nätterna, iaf tills det börjar ljusna ute. Alltid på utan ljud. Tittar jag på något så är det också ljudlöst. Det gör mig inte ett dugg. Underbart när det är tyst. Nu är jag inne i en period då jag har väldigt svårt att sova. Blir jag väkt -vilket jag alltid blir en eller två gånger på natten, så har jag svårt att somna om. Ibland vaknar jag av mig själv efter att ha sovit två timmar och sedan ligger jag vaken länge. Kanske det beror på värken och krampen i ben och fötter? Helt klart så påverkas jag ju av det. Funderar på att köpa en värmefilt, kanske kan det lindra lite? Jag har även kollat biverkningar på mina mediciner, men hittar inget som påverkar sömnen negativt. Ja, jag hoppas det går över och att jag får sova normalt för mig igen, för sovit länge och mycket har jag inte gjort på över två decennium.

I går var min bästis här.

Alicia ville vara med och laga tacos. Hon börjar bli väldigt bestämd över vad hon vill eller inte vill. 2,6 år och världens finaste, sötaste, raraste, gulligaste, underbaraste och trotsigaste - precis som det ska vara.

Jag-kan-själv-åldern.!

Och visst kan hon! Alicia kan så väldigt mycket och pratar massor. Hon rörde om i köttfärsen och aktar sig för det varma.

- Farmor jag VILL!

- Farmor jag VILL INTE!

Låter det ofta.

Jag lyssnar och tar in vad hon säger och följer hennes intryck. Det är väldigt spännande. Alicia och Erland brukar ha funderingar tillsammans över olika saker. Häromdagen funderade dom över humlor. Vi har ett hummelbo under altanen och humlorna hittar inte hem om dom inte kan flyga ner mellan samma plankor, då irrar humlorna omkring och letar. Det är väldigt spännande tycker Alicia och Erland som hade massor av funderingar, samtidigt som dom är reserverade. Bägge två vet att humlor kan brännas.

- Varför bor dom under verandan?

-Varför kan dom inte flyga ner där istället? (Undrar jag med?)

- Varför bränns dom?

- Vem är mamma?

- Vad äter humlor?

- sover humlor?

Både Alicia och Erland är fascinerade. Det är verkligen spännande med barnens funderingar och helt fantastiskt hur kloka en 2,6 åring och en femåring är!! Det fina är att dom är i nuet och verkligen tar in och lägger märke till det mesta. Barn lever fullt ut. Det försöker jag också tänka på att göra mera. Tänk vad mycket vi vuxna missar- massor av spännande som går oss förbi. Det är tråkigt tycker jag. Att stanna upp och verkligen se sig omkring och ta in det, att uppleva, se det lilla, att känna med olika sinnen är något jag strävar efter. Visst är det svårt när vardags stressen biter tag- men jag ska jobba på det. Jag vill se det barnen ser.

Nu ska jag försöka sova innan det ljusnar ute. Det gör det runt 04,00 tiden. Kanske att jag drömmer om humlor? Visste ni att det finns 40 arter av humlor i Sverige? Det hade jag ingen aning om.

Tack för att ni läste.

Önskar er en fin dag och massor av sol :)

/ Maria

Att ha sommarlov betyder lata dagar - iaf ännu så länge. I dag blev det sommarvarmt och härligt och jag hoppas att den där super lata känslan försvinner med solens strålar, om nu inte solen återigen göms bakom regntunga moln, som öppnar sig hysteriskt med skyfall som smattrar ilsket och frekvent emot asfalten. Idag kändes det iaf hoppfullt och alldeles härligt.

Mormor tog dom som ville med sig till Kolmården. Hjalmar, Evald och Erland ville följa med. Det åktes karuseller och linbanan, Hjalmar filmade djuren. Han hade även sagt när dom tog en tur i linbanan över safariparken.

”Va lugnt och skönt det är här uppe”

Det var väldigt mycket folk i djurparken idag och då blir det mycket intryck. Det märks att Hjalmar blir äldre och att han börjar få en vis självkännedom. Det var han som ville åka linbanan, ant för att komma bort ifrån allt folk och alla intryck och få vila sina sinnen lite. Jag blir faktiskt stolt över honom. Han kunde lika gärna ha blivit orolig i kroppen, vilket kan resultera i ett utbrott. Nu föreslog han linbanan, Duktiga killen!

Killarna fick spela på chokladhjulet. Gissa vem som hade tur och blev så glad att han bara skrek rakt ut när han insåg att han hade vunnit.

Evald är så stolt över sin vinst. När killarna kom hem delade han ut tre kexchoklad till var och en av oss, själv tog han fem stycken. Men ingen av syskonen hade något att invända emot det. Vi alla såg hur stolt han är. Nu sover han med den tomma stora kexchoklad kartongen i fotändan av sin säng.

Arvid ville inte följa med den här gången till Kolmården. Han ville istället av vi skulle åka till parkourparken vid Himmelstalund i närheten av brottningen och utomhusbadet. Arvid älskar parkour, han ligger och tittar på youtube klipp och är helt fascinerad. Jag ska anmäla honom till grupp träning. Tyvärr glömde jag helt bort (konstigt nog) att stadium sports camp pågår och självklart höll en grupp ungdomar på och värma upp och ytterligare en till väntade. Typiskt!! Vi gick en liten runda runt området och tillslut blev det parkourparken ledig.

Hedvig och Arvid.

Arvid skulle göra ett hopp emellan två betong klumpar och nåde inte riktigt ända fram, det var på centimetern och självklart skrapade han i sitt högra knä. Det blev lite ledsamt och vi lovade att vi åker tillbaks i morgon igen efter Hjalmars boxningsträning. På tal om boxning. Hjalmar tycker att det är så roligt.

Jag fick även tid ordentligt att vila mina ben. Värmen gör det hela klart mycket värre. Så ont under fötterna idag också efter promenaden vid parkourparken. Jag har förstått att det är väldigt vanligt att nervsmärtor blir mycket värre vid väderomslag. Det blir även den mer vanliga värken också, vilket känns väldigt typiskt! Det är bara att bita ihop och idag fick det även bli den tyngre medicinen vid läggdags. Jag tar den bara i nödfall. Gillar inte att ta narkotikaklassad medicin, blir nervös av bara tanken. Min tanke var självklart som alla andras att sova. Ser inte ut att gå så bra, här ligger jag och bloggar för att vänta ut den värsta smärtan när klockan är efter 03,00. Jag räknar med sovmorgon när även killarna somnade sent, förutom Arvid som somnade direkt vi kom hem. Får jag sova till klockan 10,00 så är jag väldigt nöjd.

Nu ska jag försöka sova.

Tack för att ni läste.

Önskar er alla en harmonisk morgon och en fin dag!

/ Maria