Tv-program som "Biggest loser" vidhåller den samhälleliga marginaliseringen mot tjocka

Detta med tv program som handlar om feta personer som "Biggest looser" och "My 600lb life" är ju fan uppbyggt på fetthat. Programmet framställer de feta personerna är värdelösa, lata, självhatiska, fula och ensamma (för att iiiingen skulle ju kunna älska någon som är fet *OBS ironi). Sedan "tar de tag i sig själva" och tränar, opererar sig och följer strikta dieter och vips! så blir de accepterade och åtrådda. Allt tack vare tv programmet som sträckte ut en hjälpande hand till de feta personerna och räddade de ur misär och sådan ohälsa att de skulle trilla av pinn vilken sekund som helst. Tv programmen visade nåd till de feta, alltså - vad fan? Kan man ens bli mer fetthatiska?

De gör absolut ingen skillnad på att äta mycket och ha en ätstörning som exempelvis hetsätning. 1 av 4 överviktiga personer har nämligen hetsätning som är en legit ätstörning. Men mörkertalet är större på grund utav att samhället ser övervikt som något fult och ohälsosamt och skammar och hatar överviktiga personer till att banta fast de inte bryr sig ett skit, visar ingen empati för överviktiga. Det som är grunden och förklaringen till att smala "bryr sig om" överviktiga är för att de äcklas av åsynen av feta. Tv program som Biggest loser som har tjocka med i programmet underhåller smala, vi är bara underhållning för de. Ett sätt för de att uttrycka sitt fetthat utan att bli ertappade. Utan att bli dömda och straffade. Att titta på programmen som dessa är också ett sätt för smala att känna sig nöjda över sina kroppar; de gläds och jämför sina kroppar och tänker att de inte är SÅ feta.

Tv program som dessa sänder liksom ut ett budskap till människor att om du blir så här fet så är du per automatik ful, oattraktiv, har lägre värde, lat, ohälsosam och visar att det här är vad som händer om du blir överviktig/tjock. Det är basically en varning till folk att inte bli tjocka. De har inte med forskning och läkare som påvisar forskning om att övervikt kan vara genetiskt, pga av mediciner, sjukdomar och skador och att det kan vara pga en ätstörning.

Jag har aldrig tyckte om dessa program för att det knyter sig i magen på mig. Dessa program är så jävla förnedrande för tjocka; inte bara de som deltar utan även för tjocka hemma i tv sofforna. Sådana här program bidrar till fetthat och förakt mot tjocka. De påverkar tittare till att tro att en tjock person inte kan vara hälsosam, glad och skaffa en partner. För det är ju så att när deltagarna, de tjocka, har kämpat sig med träning och bantning, ned till målvikten så hyllas det av programmet, vänner och familj. VIPS! så är de liksom "med i coola gänget" och accepterade för de försööööker ju att bli smala (passa in). Så länge du försöööker att bli smal så är du liksom nådigt okej. De är helt värdelösa, fula och oönskade av vänner och familj tills de opererar, tränar och bantar sig smalare. till patriarkatets knullbarhets-normer. Och det värsta är ju att vännerna och familjerna kan säga saker som att de tjocka NU är vackra (inte vackraRE), "fått tillbaka livet" och "det var den här personen jag förälskade mig i x antal år sedan". Också som ungefär i "Trinny and Susanna" där de stylar om personer.

Sådana här tv program är gjorda för att smala personer ska expandera sina egon och kunna skratta och håna tjocka. Tjocka är INTE underhållning! Vi är inga props i filmer för att smala ska kunna skratta åt oss och programmen bara ökar och förlänger marginaliseringen av tjocka. De här tjocka personerna är med i programmen för att de är rädda, har hälsoproblem och kanske inte har råd att träna, äta och/eller få en operation som hjälp. De är redan förtryckta från första start och programmen utnyttjar detta och i och med att det är tv så redigerar de också väldigt mycket på så vis att när de är tjocka så är det sorgset, tragedi och beklagansvärt och sedan när de står på vågen och gått ned x antal kg så "vinner de" och änglar sjunger typ. De gör tjocka till ett spektakel, en show.

Sen kan man ju snacka om hur "hälsosamt" detta innebär i att delta i sådana här program. För det första så går % upp all sin tidigare förlorade vikt igen och till och med lägger på sig mer vikt för att de fuckat upp sin ämnesomsättning. För det andra så måste de äta kosttillskott för resten av deras liv då de uppmanas att äta det under deltagandet vilket innebär överdosering av vitaminer och mineraler. Exempelvis C-vitamin ska man inte äta som kosttillskott regelbundet för att man då överdoserar och kroppen har vant sig att få si och så mycket C-vitamin, och då måste man fortsätta med det tills man dör för om man slutar får man brist istället. För det tredje så innebär en sådan snabb viktnedgång många och allvarliga hälsorisker (det inkluderar snabb viktnedgång med träning/bantning/operation). För det fjärde är för mycket träning inte alls bra. Många av deltagarna från Biggest loser har fått kroniska skador i kroppen; förslitningar på nerver, muskler, leder och ligament, fått ledbristningar och stukningar och också hjärt och -kärl sjukdomar. Det har också i sådana här program förekommit att deltagare får svimattacker, blodproppar, hjärtattacker och blödningar i hjärnan pga ansträngningen. För det femte så måste deltagarna också givetvis fortsätta med träningen och bantningskosten de har för att hålla vikten, vilket är väääldigt svårt just för att det är ohälsosamt i längden.

Stötta inte program som "Biggest loser" och "My 600lb life". De är bara skit och bidrar till marginaliseringen av tjocka och ökar/vidhåller fettförakt, fettfobin och den samhälleliga mobbningen mot tjocka.

Take care - Jess

Follow me on: Nouw | Instagram | Bloglovin

Gillar

Kommentarer