Jobbig gårdag men ändå mysig natt


Jag har inte sovit ännu, så jag är inte uppe tidigt. Igår var det en skitdag rent ut sagt. Två stora saker hände som var negativa och ångestladdade (jag tänker inte berätta vad de sakerna var) vilket har påfört att jag inte tänker ens försöka sova i natt. Eller det blir ju nu på morgonen. I alla fall, jag vill inte somna. Dels på grund av att jag måste hålla mig vaken på grund utav de här 2 sakerna som hände och dels på grund utav att jag hade meeegaskov i några dagar nu senast och på morgnarna så ville jag typ sövas ned tills det blev bättre, men alltså jag sov som fan. Jag vaknade vid två och hade sovit i tolv timmar, lade mig klockan sju och somnade om. Sedan vaknade jag förvisso flera gånger pga valpen då, men jag sov till klockan ett dagen efter. Jag var så himla trött och hade så ont, var så stel och bara mådde SKIT rent ut sagt. Jag blev ju inte helt bra sen heller utan skovet bara lindrades från "jag vill sövas ned" till "Ok, nu kan jag ändå röra på mig men har förbannat pissont i ryggen och kan inte tänka på annat". Igår blev det liiite bättre och jag kunde städa lite, gå ut på flera promenader och stretcha i tjugo minuter.

När jag har pissont eller är stel så passar jag på att stretcha som fasen när jag har en bra stund. Det är lätt att inte vilja röra på sig när man har sådan här sjukdom och så ont, men att bara sitta still förvärrar bara saken längre fram. Så jag passar alltid på att stretcha när jag kan och röra på mig. Ofta blir det korta stunder, men flera gånger per dag. Det gäller promenader med Chi, trädgårdsarbete, städning, handlingar - allt. Då hinner kroppen att återhämta sig mellan varven och jag får inte sådan stor konsekvens av det dagarna efteråt. Jag är en sådan person som lätt blir rastlös i kroppen och MÅSTE fixa och dona när medicinerna börjat verka, något som sambon påpekar ofta och det är ett internt skämt i våra familjer; när medicinerna gjort sitt är det svårt att få mig still. Sen säger han att det märks sååå väl när medicinerna börjat verka, att jag är som en helt annan person. Från att gå från att inte kunna röra mig, röra mig mjukt alltså inte stelt och vara väldigt kortfattad på morgonen pga smärtor och tom ha en mörkare röst pga smärtorna och nästan vara irriterad på allt och liksom nedstämd mentalt - till att vara sprallig och glad och tusen saker som jag vill göra och pratar och rör på mig "normalt". Det är som att tanka en bil liksom. Utan bensin så kan inte bilen röra sig och precis så är det för mig.

I natt har jag gjort en del sets, modesets och inredningssets. Det är de där kollagen jag gör med kläder, accessoarer eller inredning i vanligtvis fyrkantiga ramar. Förut använde jag polyvore nästan varje dag i flera års tid, men de sålde ju den sidan och lade ned hela grejer med att göra sets. Nu har jag, tack vare en bekant från polyvoretiden, hittat en ny sida som liknar polyvore väääldigt mycket. Så det har jag gjort i natt och påbörjat andra blogginlägg men jag har inte avslutat de. Jag ville göra sets istället, haha. Så har jag spelat postpatriarkat podden hela natten och kommit ikapp med gamla avsnitt. Jag har totalt fastnat nu igen. De nyare avsnittet är så jävla, förbannat bra och genomtänkta. Även om de inte är genomtänkta så är de väldigt... lärdomsrika och öppnar upp för nya, feministiska tankar vilket gör att man utvecklas i tankarna vilket är det som gör att jag fastnar och aldrig tröttnar. Det berikar mig och gör mig mindre rastlös när jag verkligen får använda hjärnan och tänka på ett nytt sätt. Som när jag löser sudoku eller gåtor.

Ah, skitsamma. Jag har även städat i perioder och tänkte fortsätta med det nu och ha podden på i bakgrunden och sedan sätta mig vid datorn igen och göra sets, skriva klart och korrekturläsa inläggen jag inte avslutat ännu och så lägga mig i soffan och läsa faktiskt. Men först ska jag äta yoghurt för jag är riktigt hungrig nu. Direkt när jag inte får tillräckligt med sömn så äter jag mängder. Jag är så jävla sugen på rostade mackor med köttbullar och mycket gurka. Haft så i två veckor nu, jag MÅSTE ha köttbullar och helst köttbullar med potatismos, lingonsylt och gräddsås. Fan också, nu blev jag sugen på det. Jävla skit. Aja, kanske står och lagar middag klockan sex på morgonen. Fast blir det frukost då? Det måste det ju bli eftersom att det är första målet på dagen. Chisan har varit väldigt mammig idag också. Ska helst sitta i mitt knä och följa efter mig vart jag än går fastän jag får på toaletten och hon sov. Älskade lilla hjärtegull, hon fick en köttbulle igår förresten. Hon kunde inte tugga på den i munnen för att köttbullen var för stor... fatta hur liten man är då när man inte ens kan äta en hel jävla köttbulle. Sen åt hon inte den direkt heller utan bara lekte med den, tittade snett på den, morrade och skällde på den som om hon förväntade sig ett svar, hahaha. Jag bara stirrade, blev kärigare och skrattade. Det var så jäkla gulligt att hjärtat höll på att explodera. Sen tog hon itu med att försöka bita loss delar och det tog en liten pyttestund men det gick. Efter några timmar (när jag åt köttbullsmackor rond 2) så delade jag en köttbulle i fyra delar så att hon kunde äta de direkt.

Nu ska jag iaf ut och röka och sedan göra allt jag skrev om. Kanske att jag faktiskt går och lägger mig en stund och ställer alarmet. Vi får se. Jag är inte så trött ännu bara så där ni vet, börjar bli gossig och tröttseg i ögonen typ. God morgon och glad lucia i efterskott 👼🎇

Take care - Jess

Follow me on: Nouw | Instagram | Bloglovin

Gillar

Kommentarer