Ledsam dag, skitfan.
Hur mycket orkar en människa gå igenom? Hur länge orkar man gå igenom dåliga och tragiska saker som smärtar och tär på en? Jag vet inte... Med tiden och en dag i sänder, antar jag. Jävla skitår. Jävla jävla JÄVLA FITTSKIT!!! Faaaaaan jag hatar det här. Fucking jävla pisskit.
I förrgår hade jag bajsont, igår var det ännu värre och idag värst. Igår planterade jag om lite blommor som stått ute och då satt jag ned och tog det lugnt för jag hade så himla svårt att röra mig. När jag vaknade igår på morgonen så fick sambon hämta dricka, värktabletter och kortison åt mig och så tog jag de och somnade om. Jag kunde inte ens sätta mig upp rakt. Så jag somnade om och vaknade jättesent, långt ut på eftermiddagen. Så jag var uppe till klockan fem i morse och städade och plockade lite, mådde skit. Jag hade på ljudbok hela tiden, "Isfolket", och hade Cleo på stolen tulandes bredvid min stol. Det var ju faktiskt mysigt.
Idag... Faan. Jag har gråtit sens imorses. Jag har mått dåligt, haft ont och jag har ju megaskov just nu. Käken gör ont för att jag biter ihop tänderna hårt när jag sover varje natt, men nu har jag tandvärk så käksmärtorna är värre, vänster öra har gjort ont i några dagar och idag båda. Jag har huvudvärk utav denna värld och min rygg är helt paj. Nej, det finns inget bra idag.
Jag fick en dålig "nyhet" idag som sänkte mig totalt, mitt hjärta är itu. Sambon har varit ett enormt fint stöd idag, vi har kramats mycket och gosat med djuren och han har tagit hand om mig. Jag fick faktiskt tre presenter av honom idag, gulle han. Men det är bara, så fort en megajobbig och tragisk och smärtsam upplevelse/sak preciiiis börjat kännas bättre så PANG kommer nästa megagrej. Hjärnan har gått trögt idag. Sambon har sagt något i början av en mening och när han avslutat den minns jag inte vad första ordet var och sådant. Jag är så fruktansvärt ledsen, det gör ont. Inte bara i kroppen utan i själen och tankarna på djupet. Det har varit många jobbiga samtal som måste göras idag. Imorgon blir det fler.
Jag skall duscha och sedan lägga mig. Jag är så jäkla trött, jag skulle lagt mig för över en timma sedan men jag fick gråtpanikattack så jag satte mig och spelade med min älskling en stund för att tänka på annat tills jag fick springa ut till toaletten och spy tre gånger. Fattades ju bara det liksom. I sinom tid berättar jag vad det här handlar om, men inte nu. Det gör så jävla fuckont. Jag har ånger och jag är ledsen, arg, förbannad, besviken och sårad och alla känslor på samma gång. Men mest ångrar jag och är ledsen. Det hände mycket innan idag, därför bloggade jag inte. Och nu hände det här, det som jag var så rädd för att det skulle hända. Det som inte fick ske...
God natt. Ta hand om er.
